Räknas prispengar som stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)?

Räknas en prissumma som delas ut av en kommun till en förening eller ett företag för insatser inom hållbarhet som ett de minimis-stöd?

Hej Erika,

Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att ge stöd och vägledning till kommuner och regioner avseende statsstödsreglernas tillämpning. Vi kan dock inte ge råd i enskilda fall.
Jag skulle gärna vilja omformulera din fråga så här. Om en kommun delar ut en prissumma till en förening eller ett företag för insatser inom hållbarhet, kan det räknas som statsstöd och om ja, kan det i så fall vara ett de minimis-stöd?

Det enkla svaret är att en tävlingsvinst kan vara ett statsstöd om statsstödskriterierna är uppfyllda och att ett statsstöd i form av en tävlingsvinst med lågt värde kan lämnas som de minimis-stöd om tävlingsvinsten uppfyller villkoren i någon de minimis-förordning.

Vad är statsstöd?
Statsstöd är när det offentliga stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Rekvisiten är kumulativa, det vill säga alla måste vara uppfyllda för att reglerna ska vara tillämpliga.

Företagskriteriet
Vid en bedömning av huruvida företagskriteriet är uppfyllt eller inte har en verksamhets rättsliga form ingen betydelse, utan det väsentliga är om den agerar på en marknad. Bedömningen är inte heller beroende av om verksamheten går med vinst eller har ett vinstsyfte, utan det viktiga är om den erbjuder varor och tjänster på en marknad. En idrottsförening som säljer saker för att stötta sin verksamhet kan alltså innefattas i företagskriteriet.

Konkurrens- och samhandelskriterierna
Kriteriet påverkan på handeln och konkurrensen är egentligen två kriterier som ska vara uppfyllda för att en åtgärd ska kunna utgöra ett statsstöd. En åtgärd kan bara vara ett statsstöd om den snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. Det andra rekvisitet kan formuleras som att det krävs att åtgärden avser stöd till sådan verksamhet som kan få gränsöverskridande effekter. Exempelvis är finansiering av en rent lokal tjänst eller lokal infrastruktur inte nödvändigtvis statsstöd i EU-rättslig mening. Tecken på att ett stöd inte påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater kan vara att den verksamhet som får stöd inte har kunder från andra medlemsstater eller att stödet har en marginell effekt på investeringarna mellan medlemsstaterna.

Inga bevis krävs på att handeln påverkas. Samhandelskriteriet uppfylls alltså om stödet kan påverka handeln. Handeln påverkas av stödet om ett statsstöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom EU. Statsstöd kan påverka handeln mellan medlemsstaterna även om mottagaren inte direkt bedriver handel över gränserna. Stödet kan till exempel göra det svårare för aktörer i andra medlemsstater att komma in på marknaden genom att upprätthålla eller öka det lokala utbudet. Påverkan på handeln mellan medlemsstaterna får dock inte vara enbart hypotetisk eller förmodad utan måste vara grundad på förutsebara effekter av åtgärden.

De minimis eller stöd av mindre betydelse
Om man bedömer att det kan finnas påverkan på konkurrensen och handeln på EU:s inre marknad så har Europeiska kommissionen för att förenkla för medlemsstaterna tagit fram fyra förordningar för stöd av mindre betydelse, en allmän, två sektorsspecifika och en särskild om stöd till företag som utför samhällsnyttiga tjänster. Stöd som uppfyller samtliga villkor i en de minimis-förordning anses av kommissionen vara för små för att kunna sägas påverka samhandeln omfattas därmed inte av statsstödsreglerna.

Stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 300 000 euro under en period av tre år och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd (kommissionens förordning 2023/2831) är av så liten betydelse, att konkurrens- och samhandelskriterierna inte är uppfyllda. Sådant stöd är inte statsstöd.

För att säkerställa att en mottagare inte får mer stöd än den har rätt till finns vissa administrativa krav. Stödgivaren ska upplysa mottagaren om att det är ett stöd enligt den aktuella förordningen. Det företag som får stödet intygar att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt skulle göra att de minimisgränsen överskrids. Stödgivaren ska också dokumentera att denne har följt villkoren i förordningen och bevara dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades.

En kommun som vill ge de minimis-stöd enligt sina befogenheter ska, innan den fattar ett beslut, utreda vilka de minimis-stöd som företaget i fråga har fått under den senaste treårsperioden. Kommunen ska därför räkna ihop summan av alla de minimis-stöd som företaget har fått under den aktuella treårsperioden. Kommunen ska då väga in all finansiering i form av de minimis-stöd som olika svenska myndigheter och andra offentliga aktörer har beviljat.

Läs mer

• På vår webbplats (www.upphandlingsmyndigheten.se) kan du läsa särskilt om företagskriteriet och de övriga kriterierna i statsstödsbegreppet.
• Där kan du även läsa om den allmänna förordningen om de minimis-stöd, samt om
• hur en kommun kan lämna stöd enligt de minimis-förordningen.

Källhänvisningar

• Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 107
• Den allmänna förordningen om de minimis-stöd
• Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, populärt kallad Notion of aid, förkortat NOA, punkten 9 (under 2.1) om företagskriteriet.