Artikel 20a GBER indirekt stöd - är ingående moms som kan dras av stödberättigande?
Publicerad 04 november 2024
I Interreg sammanhang används två speciella GBER artiklar: artikel 20 och artikel 20a. Artikel 20 används främst för direkt stöd medan artikel 20a främst för indirekt stöd. Det mest vanliga sättet att bevilja indirekt stöd i Sverige är genom inköp av varor eller tjänster som kommer till nytta för tredje man, den indirekta stödmottagaren. Situationen här är att både den direkta och den indirekta stödmottagarna är SMF, privata företag.
Moms med avdragsrätt är i regel stödberättigande kostnad enligt Interreg-programmens regler. Om moms däremot förekommer i samband med GBER-stöd gäller inte denna regel. Artikel 7 citeras: "Vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader ska alla använda uppgifter avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Mervärdesskatt som tas ut på stödberättigande kostnader eller kostnader som ersätts enligt tillämplig nationell skattelagstiftning ska dock inte beaktas vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader."
Fråga: Vilken är den korrekta tolkningen av artikel 7 angående moms som icke-stödberättigande kostnad? Gäller denna "non-eligibility" regel även för indirekt stöd, artikel 20a? Är moms som ingår i faktura avseende köp av tjänster till ett SMF som får indirekt stöd stödberättigande? Fakturering sker med den direkta stödmottagaren som fakturamottagare, men tjänsten tillhandahålls till den indirekta. Jag undrar hur ingående moms bör betraktas hos den direkta stödmottagaren. Tusen tack på förhand!
Moms med avdragsrätt är i regel stödberättigande kostnad enligt Interreg-programmens regler. Om moms däremot förekommer i samband med GBER-stöd gäller inte denna regel. Artikel 7 citeras: "Vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader ska alla använda uppgifter avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Mervärdesskatt som tas ut på stödberättigande kostnader eller kostnader som ersätts enligt tillämplig nationell skattelagstiftning ska dock inte beaktas vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader."
Fråga: Vilken är den korrekta tolkningen av artikel 7 angående moms som icke-stödberättigande kostnad? Gäller denna "non-eligibility" regel även för indirekt stöd, artikel 20a? Är moms som ingår i faktura avseende köp av tjänster till ett SMF som får indirekt stöd stödberättigande? Fakturering sker med den direkta stödmottagaren som fakturamottagare, men tjänsten tillhandahålls till den indirekta. Jag undrar hur ingående moms bör betraktas hos den direkta stödmottagaren. Tusen tack på förhand!
Annabelle
Publicerad 04 november 2024
Hej Annabelle!
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att ge stöd och vägledning till kommuner och regioner avseende statsstödsreglernas tillämpning. Vi kan dock inte ge råd i enskilda fall. Med detta nämnt kan följande sägas.
Kort om statsstöd
Statsstöd är när det offentliga stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Detta genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Med det offentliga avses staten, kommuner eller regioner.
Kort om den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)
Huvudregeln är att statsstöd endast får lämnas efter godkännande av Europeiska kommissionen (kommissionen). Ändå får vissa stöd lämnas utan något sådant godkännande, under förutsättning att stöden har utformats enligt villkor som finns i särskilda undantagsregler. GBER är ett sådant regelverk. GBER innehåller de villkor som gäller för stöd till regional utveckling, forskning, utveckling och innovation, miljöskydd, flygplatser, hamnar, lokal infrastruktur och idrottsinfrastruktur med mera.
Allmänt om moms
Utan att ge råd i mervärdesskattefrågor, kan man i allmänna ordalag säga att den som bedriver näringsverksamhet är redovisningsskyldig för moms. Den moms som näringsidkaren betalar på sina inköp blir emellertid inte en kostnad då den får kvittas mot den moms denne får in vid försäljning. Det som kallas den ingående momsen blir därmed ingen kostnad. Om näringsidkaren inte kan kvitta, kan det finnas en rätt till återbetalning. I frågan om tolkning av GBER bör kvittning och återbetalning vara synonyma.
Vårt webbstöd
I vårt webbstöd förklaras bland annat att det är uppgifterna om kostnader innan avdrag för skatter och avgifter som används för att beräkna stödandel och stödberättigande kostnader, men att detta dock inte gäller mervärdesskatt på stödberättigande kostnader om den ska återbetalas enligt svensk skattelagstiftning.
Sammanfattning
Antag att stödmottagaren får 1000 kr i stöd och gör ett inköp för 1000 kr av vilket 200 kr är moms. Därefter säljer stödmottagaren varor eller tjänster för 2500 kr av vilket 500 kr är moms. Om stödmottagaren är redovisningsskyldig för moms kommer denne få kvitta momskostnaden på 200 kr från inköpet mot den erhållna momsen från försäljningsintäkten, men blir betalningsskyldig för en mervärdesskatt på 300 kr.
Regeln i GBER bör väl därför förstås som att den moms som får kvittas bort inte ska räknas med i det stödberättigande underlaget.
Om stödmottagaren å andra sidan inte är redovisningsskyldig för moms och alltså inte har rätt till kvittning av momsen, borde förhållandet bli det motsatta.
Det står uttryckligen i de två förordningar som artikel 20a avser, att stöd kan utgå även till skattekostnader. Enligt vad som anförts i det föregående är moms emellertid inte alltid en kostnad och det förefaller rimligt att då göra samma antagande som i det föregående.
I fråga om olika former av bidrag från EU:s strukturfonder är momsen inte alltid avdragsgill, se Skatteverkets ställningstagande nedan.
Läs mer
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att ge stöd och vägledning till kommuner och regioner avseende statsstödsreglernas tillämpning. Vi kan dock inte ge råd i enskilda fall. Med detta nämnt kan följande sägas.
Kort om statsstöd
Statsstöd är när det offentliga stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Detta genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Med det offentliga avses staten, kommuner eller regioner.
Kort om den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)
Huvudregeln är att statsstöd endast får lämnas efter godkännande av Europeiska kommissionen (kommissionen). Ändå får vissa stöd lämnas utan något sådant godkännande, under förutsättning att stöden har utformats enligt villkor som finns i särskilda undantagsregler. GBER är ett sådant regelverk. GBER innehåller de villkor som gäller för stöd till regional utveckling, forskning, utveckling och innovation, miljöskydd, flygplatser, hamnar, lokal infrastruktur och idrottsinfrastruktur med mera.
Allmänt om moms
Utan att ge råd i mervärdesskattefrågor, kan man i allmänna ordalag säga att den som bedriver näringsverksamhet är redovisningsskyldig för moms. Den moms som näringsidkaren betalar på sina inköp blir emellertid inte en kostnad då den får kvittas mot den moms denne får in vid försäljning. Det som kallas den ingående momsen blir därmed ingen kostnad. Om näringsidkaren inte kan kvitta, kan det finnas en rätt till återbetalning. I frågan om tolkning av GBER bör kvittning och återbetalning vara synonyma.
Vårt webbstöd
I vårt webbstöd förklaras bland annat att det är uppgifterna om kostnader innan avdrag för skatter och avgifter som används för att beräkna stödandel och stödberättigande kostnader, men att detta dock inte gäller mervärdesskatt på stödberättigande kostnader om den ska återbetalas enligt svensk skattelagstiftning.
Sammanfattning
Antag att stödmottagaren får 1000 kr i stöd och gör ett inköp för 1000 kr av vilket 200 kr är moms. Därefter säljer stödmottagaren varor eller tjänster för 2500 kr av vilket 500 kr är moms. Om stödmottagaren är redovisningsskyldig för moms kommer denne få kvitta momskostnaden på 200 kr från inköpet mot den erhållna momsen från försäljningsintäkten, men blir betalningsskyldig för en mervärdesskatt på 300 kr.
Regeln i GBER bör väl därför förstås som att den moms som får kvittas bort inte ska räknas med i det stödberättigande underlaget.
Om stödmottagaren å andra sidan inte är redovisningsskyldig för moms och alltså inte har rätt till kvittning av momsen, borde förhållandet bli det motsatta.
Det står uttryckligen i de två förordningar som artikel 20a avser, att stöd kan utgå även till skattekostnader. Enligt vad som anförts i det föregående är moms emellertid inte alltid en kostnad och det förefaller rimligt att då göra samma antagande som i det föregående.
I fråga om olika former av bidrag från EU:s strukturfonder är momsen inte alltid avdragsgill, se Skatteverkets ställningstagande nedan.
Läs mer
- På vår webbplats kan du läsa mer om villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen.
- På samma plats står det särskilt om artikel 7 (Tillämpningsbestämmelser för hur de särskilda villkoren om stödberättigande kostnader och stödnivå beräknas).
- På bland annat verksamt.se lämnar Skatteverket enkel information om principerna för moms (redovisa och betala moms).
- Skatteverkets ställningstagande i fråga om mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder.
- EU-domstolens dom (fjärde avdelningen) den 12 februari 2009 i mål C-515/07.
Lars
Jurist
07 november 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. Under v 52, 2024 och v 1, 2025 har Frågeservice stängt.