Hur kan upphandlande organisationer driva på miljöstyrning i offentlig upphandling?

I Natur och Trafiknämnden i en kommun, används miljökrav inom upphandling av tjänster eller produkter. I många fall hänvisar tjänstemännen till att det inte går att ställa höga miljökrav, då det inte kommer att komma in tillräckligt många anbud. I samma nämnd har mervärdesmodellen använts när gatuarmaturer upphandlats. Detta innebär att den leverantör som har bättre prestanda på ett antal parametrar, kan vinna upphandlingen och få mer betalt än den billigaste leverantören. Finns det något exempel där mervärdesmodellen använts till miljöstyrning? Vet ni någon forskningsrapport som beskriver den senaste hållbara upphandlingsprocessen? Det måste finnas mer effektiva metoder som utnyttjar upphandlingens enorma makt att påverka marknaden!

Hej Maria,

Miljömässigt hållbar upphandling
Det finns flera sätt som en inköpsorganisation kan jobba på med att minska den negativa miljö- och klimatpåverkan genom offentliga inköp och därmed bidra till att uppnå olika miljömål. Utifrån ett upphandlingsjuridiskt perspektiv ger upphandlingsreglerna utrymme för att driva på hållbara anskaffningar på olika sätt. Det kan göras genom kvalificeringskrav, krav på tekniska specifikationer, tilldelningskriterier eller avtalsvillkor. En användarbar modell att utgå från vid all typ av anskaffning är Upphandlingsmyndighetens inköpsprocess som inkluderar tre faser av de offentliga inköpen, förberedelsen av upphandlingen, genomförande av upphandlingen och uppföljningen av avtalet. Inköpsprocessen kan ur ett generellt perspektiv användas som utgångspunkt, även om innehållet i den enskilda upphandlingen varierar i förhållande till vilket behov den upphandlande organisation och vilka mål som den upphandlande organisationen vill uppnå med sin anskaffning.

Metoder och verktyg
Utmaningen med att bedriva ett relevant hållbarhetsarbete ur miljösynpunkt infinner sig många gånger i förberedelsen till en upphandling. Inte sällan är det svårt att veta i vilken utsträckning inköpen orsakar en negativ miljö- och klimatpåverkan. Utan den kunskapen blir det svårt att identifiera vilka krav eller kriterier som kan användas för att minska miljö- och klimatavtrycket i de offentliga anskaffningarna. Därför är det förberedande arbete i en upphandling viktigt för att få kunskap om vilka inköpskategorier som ger störst avtryck och på vilket sätt den upphandlande organisationen kan minska det avtrycket i offentliga upphandlingar. Att använda sig av metoder och verktyg som kan visa detta är ett sätt att jobba strategiskt med miljöfrågorna. Här kan exempelvis nämnas metoden att låta en miljöspendanalys visa vägen för vilka inköpskategorier som ger mest negativ miljöpåverkan. Ett annat exempel är att låta långsiktiga effekter påverka inköpsbeslutet. Med det menas att man tar hänsyn till alla kostnader som kan uppstå under en varas eller tjänsts hela nyttjandetid, från inköp till avveckling eller avfall, det vill säga ett livscykelkostnadsperspektiv. Vid sidan av det interna genomlysningen av att identifiera inköpens miljöpåverkan är det viktig att föra en dialog med marknadens aktörer. Dialogen leder ofta till fler lösningsförslag från fler leverantörer, och på så vis en förbättrad konkurrens och effektivare upphandlingar. Läs mer om hur en tidig dialog med leverantörer kan genomföras på vår webbplats.

Du hittar även mer information om hur upphandlande organisationer kan åstadkomma en miljömässigt hållbar upphandling. En del av vårt stöd utgörs av vår kriterietjänst där det finns färdigformulerade förslag på krav, tilldelningskriterier eller avtalsvillkor som syftar till att beakta miljö- och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar.

Andra aktörers bidrag
Det finns flera organisationer som arbetar för att främja arbetet med att miljömässigt hållbara i offentliga inköp genom tillämpning av upphandlingsreglerna. Här följer några exempel.

Sveriges kommuner och regioner (SKR)
SKR redogör för flera verktyg och samarbeten framtagna för kommuner och regionernas upphandlingar som ger stöd för arbetet med hållbar upphandling på sin webbplats.

Regionernas arbete med hållbar upphandling
Regionerna samarbetar för att främja en hållbar upphandling för en ökad social och miljömässig hållbarhet. Det görs genom gemensamma krav för olika inköpskategorier och en nationell uppföljning.

Svenska miljöinstitutet (IVL)
IVL är ett forskningsinstitut som erbjuder metoder för att åstadkomma hållbar upphandling genom krav på miljöaspekter (och social och ekonomiska aspekter) i syfte att kunna ställa rätt krav och uppnå miljöförbättringar. De har bland annat tagit fram guider och verktyg anpassat för byggsektorn. De bedriver även forskningsprojekt inom upphandlingsområdet, utifrån ett miljö- och klimatperspektiv.

Konkurrensverket (KKV)
I KKV:s uppdrag ingår att främja forskning på konkurrens- och upphandlingsområdet. Ett resultat av det är rapporten, Att upphandla med miljöhänsyn – när, hur och varför? (2022:5). Rapporten visar vikten av dels bedöma miljöhänsynens potential till effekt utifrån marknadens utseende och det aktuella miljöproblemet, dels ta hänsyn till den egna verksamhetens förutsättningar för att upphandla med miljöhänsyn.

Utvärderingsmodeller
Tills sist, några ord om utvärderingsmodeller. Även om upphandlingslagstiftningen inte innehåller bestämmelser om hur en utvärderingsmodell ska vara utformad, är det tämligen vanligt att upphandlande organisationer använder sig av den så kallade mervärdesmodellen när de tillämpar utvärderingsgrunden pris och kvalitet, för att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i en upphandling. Modellen kan utformas som en absolut eller relativ modell. Av dessa två är den absoluta modellen vanligast förekommande. I korthet går den ut på att de mervärden som organisationen önskar, utgörs av ett vissa kvalitetsaspekter som på förhand är definierade, t.ex. i form av monetärt eller procentuellt avdrag eller påslag, och varje anbud värderas individuellt.

I vår kriterietjänst finns det hållbarhetskriterier som är utformade för att användas som tilldelningskriterier i utvärderingen av anbud.

Upphandlingsmyndigheten känner inte till något konkret exempel på när mervärdesmodellen har använts för i syfte att utvärdera olika milmiljöstyrning. Däremot har presenterar vi flera lärande exempel på vår webbplats där upphandlande organisationer har drivit på förändring genom att ta tillvara göra olika vägval i specifika frågeställningar.

Med vänlig hälsning,