Vad omfattas av ”omsättning” vid beräkning av det uppskattade värdet av en tjänstekoncession?

Hej,

Vi ska handla upp en mobilapplikation för betalning av parkering. Leverantörens ersättning/provision för tillhandahållande av APP:en är en liten procentuell andel av de parkeringsintäkter som betalas med leverantörens APP av parkerande på våra parkeringsområden. EX: Leverantörens ersättning/provision är 5 %. Leverantören har sålt parkering för 100 000 SEK. Leverantörens ersättning blir då 100 000 SEK * 0,05 = 5 000 SEK.

Värdet av en koncession ska uppskattas med utgångspunkt i koncessionshavarens sammanlagda omsättning till följd av koncessionen under dess löptid, men vad räknas som omsättning - är det parkeringsintäkterna från de parkerande, 100 000 SEK enligt exemplet ovan, eller är det den ersättning de erhåller, dvs. 5 000 SEK enligt ovan exempel?

Och om en leverantör tar ut exv. serviceavgift av användarna av dennes APP, då ska även den avgiften räknas in i värdet av koncessionen?

Hur fungerar det då om vi som UM önskar upprätta företagskonto i leverantörens APP för medarbetare att använda utanför våra parkeringsområden, ska det då tas i beaktning vid beräkning av värdet av koncessionen som vi handlar upp? Och hur beräknas det, för vi vet ju inte hur stor andel av den totala parkeringskostnaden som leverantören erhåller?

Tack på förhand.

Hej,

Vad avses med omsättning?
Det finns ingen särskild definition av ”omsättning” varken lagen om upphandling av koncessioner (LUK), dess förarbeten eller det bakomliggande direktivet. Eftersom det inte finns någon särskild definition av ”omsättning” bör det som utgångspunkt ha samma definition som vid normalt språkbruk, det vill säga intäkterna från sålda varor och utförda tjänster. Hur mycket en leverantör i slutändan har kvar efter det att leverantörens egna kostnader för tjänsten har betalats påverkar inte omsättningen utan är snarare kopplat till resultatet och eventuell vinst.

Av förarbetena till LUK framgår vidare att den sammanlagda omsättningen även innefattar eventuella ersättningar för tjänsten som koncessionshavaren får från den upphandlande organisationen. Ersättningen behöver inte nödvändigtvis ges i pengar utan kan avse andra ekonomiska fördelar så som exempelvis att koncessionshavaren kostnadsfritt får nyttja en lokal. Förenklat kan alltså sägas att alla intäkter för tjänsten och ekonomiska fördelar som koncessionshavaren får från den upphandlande organisationen ska räknas in i omsättningen.

Om betalningen av parkeringsavgifterna sker till koncessionshavaren är det som utgångspunkt en intäkt som ska räknas in i dennes omsättningen trots att koncessionshavaren i slutändan enbart får behålla en viss del av denna intäkt. Även eventuella ersättningar som leverantören erhåller från tredje part, exempelvis serviceavgiften för en APP med direkt koppling till koncessionen, bör räknas med i omsättningen och därmed ingå i uppskattningen av koncessionens värde.

Läs mer om hur värdet av en koncession ska räknas i inlägget Hur beräknar man värdet av en koncession? i vår Frågeportal.

Kan en upphandlande organisation köpa tjänsterna från koncessionshavaren utan att genomföra en egen upphandling för den anskaffningen?
Inledningsvis bör nämnas att om den upphandlande organisationen själv vill nyttja koncessionen för betalning av parkering för organisationens medarbetare så är detta ett tjänstekontrakt som ska upphandlas enligt tillämpliga bestämmelser. Att en upphandlande organisation har upphandlat en tjänstekoncession innebär inte att den upphandlande organisationen själv kan anskaffa tjänsten genom koncessionen utan att först genomföra en egen upphandling för tjänstekontraktet. Även de intäkter som uppskattas komma från denna upphandling ska räknas in i omsättningen av koncessionen och därmed ingå i uppskattningen av koncessionens värde.

Upphandling av blandade delbara kontrakt
I det fall det rör sig om en tjänstekoncession och ett tjänstekontrakt blir reglerna om blandade kontrakt tillämplig. Om kontraktet avser ett delbart blandat kontrakt, det vill säga ett kontrakt där det ingår delar som kan särskiljas objektivt, där en av delarna avser en upphandling enligt LUK och en annan del inte gör det får den upphandlande organisationen tilldela kontrakten som separata delkontrakt. I det fallet ska bestämmelserna som gäller för varje separat delkontrakt tillämpas för det kontraktet.

Den upphandlande organisationen kan också välja att tilldela ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt. Om den andra delen då omfattas av exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) och värdet av den delen beräknas överstiga LOU:s tröskelvärde ska kontraktet tilldelas med tillämpning av bestämmelserna för direktivstyrd upphandling enligt LOU. Om värdet beräknas understiga tröskelvärdet ska kontraktet tilldelas med tillämpning av bestämmelserna i 19 kap. LOU.

I sammanhanget kan nämnas att parkering bör omfattas av det så kallade hyresundantaget vilket innebär att det som utgångspunkt inte finns någon skyldighet att upphandla tjänsten utifrån bestämmelserna i någon av upphandlingslagarna.

Läs mer om vad som gäller vid upphandling av parkeringsplatser i inlägget Omfattas parkering av hyresundantaget? i vår Frågeportal.

Källhänvisningar

• 5 kap. 2–5 §§ LUK – beräkning av en koncessions värde
• prop. 2015/16:195 s. 490–493 samt 1339–1342 – beräkning av en koncessions värde
• 2 kap. 4 § LUK – om ett delbart blandat kontrakt avser både upphandling som regleras i denna lag och upphandling som inte regleras i denna lag, får den upphandlande myndigheten eller enheten tilldela separata kontrakt för de olika delarna. Myndigheten eller enheten får också tilldela ett enda kontrakt.
• 2 kap. 5 § LUK – om ett delbart blandat kontrakt tilldelas i separata delar ska de bestämmelser som gäller för varje separat kontrakt tillämpas för det kontraktet
• 2 kap. 7 § LUK – bestämmelser som gäller vid tilldelning av ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt där kontraktet dels avser upphandling som regleras i LUK, dels upphandling som regleras i LOU.

Vänliga hälsningar,