Projekttävlingar

Projekttävlingar brukar huvudsakligen användas vid stads- och landsbygdsplanering, arkitektur, formgivningsteknik och databehandling. I EU-direktiven på området påminner man dock om att det finns möjlighet att använda sig av projekttävlingar även för andra ändamål. I LOU-direktivet exemplifieras detta med att projekttävlingar exempelvis kan användas för att få fram finansieringslösningar i syfte att optimera stödet till små och medelstora företag. 

Genom en projekttävling förvärvar den upphandlande myndigheten eller enheten (den upphandlande organisationen) i sådana situationer en ritning eller en projektbeskrivning som en oberoende jury utsett till vinnande bidrag i en tävling.    

Två sorters projekttävlingar omfattas av upphandlingsreglerna. Det är projekttävlingar som: 

• ingår i en upphandling av en tjänst 
• innefattar ersättningar till deltagarna eller tävlingspriser. 

De projekttävlingar som ingår i en upphandling är sådana som anordnas som en del i ett förfarande i syfte att anskaffa en tjänst.  

För att kunna använda sig av projekttävling måste det finnas ett samband mellan projekttävlingens syfte och det tjänstekontrakt som sedan tilldelas. Ett exempel kan vara i de fall en projekttävling ordnas för en arkitekttävling och tjänstekontraktet syftar till att öka detaljeringsgraden på projekteringen.  

Regleringen av projekttävlingar är i princip densamma i LOU och LUF.  

Förfarandereglerna för projekttävlingar över tröskelvärdena gäller även vid anordning av projekttävlingar under tröskelvärdena och av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 

En jury ska utse vinnande bidrag i en projekttävling. Juryn ska bestå av fysiska personer som är opartiska och oberoende i förhållande till deltagarna i tävlingen. Om särskilda yrkesmässiga kvalifikationskrav ställs på deltagarna ska även minst en tredjedel av juryn uppfylla dessa krav. 

När ett tävlingsbidrag presenteras för juryn får det inte framgå vem som har lämnat det, och anonymiteten ska gälla fram till dess att juryn har lämnat sitt yttrande eller meddelat sitt beslut. 

Juryn ska vara självständig i sina beslut och yttranden. 

En upphandlande organisation som avser att anordna en projekttävling ska informera om tävlingen genom en annons. Några tidsfrister finns inte angivna i lagen. 

För projekttävlingar över tröskelvärdena ska den upphandlande organisationen skicka en efterannons om resultatet av projekttävlingen, senast 30 dagar efter det att tävlingen avslutats. För annonsering av resultatet av projekttävlingar över tröskelvärdena finns en särskild kolumn med krav på innehåll i standardformuläret ”Resultat”. 

Efterannonsering gäller inte för projekttävlingar under tröskelvärdena. 

En projekttävling får begränsas till ett visst antal tävlingsdeltagare. Den upphandlande organisationen ska då ange i annonsen vilka kriterier som kommer användas för att göra urvalet av deltagare. 

• Reglerna är mindre detaljerade jämfört med de upphandlingsförfaranden som finns i LOU och LUF. 
• En projekttävling passar bra om den upphandlande organisationen har för avsikt att använda sig av förhandlat förfarande utan föregående annonsering efter tävlingen. Den efterföljande tilldelningen av kontraktet behöver då inte konkurrensutsättas. Detta måste dock framgå redan av annonsen om projekttävlingen. 
• En projekttävling är lämplig när beställaren vill upphandla tjänster som resulterar i en ritning eller en projektbeskrivning.  
• En projekttävling innefattar ersättning eller tävlingspriser för deltagare, vilket kan vara ett bra sätt att öka intresset från leverantörers sida att delta. 

Krav på anonymitet i projekttävlingar gör att det kan vara mer fördelaktigt att använda förhandlat förfarande, konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap. 

Den upphandlande organisationen bör upprätta ett fullständigt kontrakt om den har för avsikt att använda sig av förhandlat förfarande utan föregående annonsering efter tävlingen utan att konkurrensutsätta den efterföljande tilldelningen av kontraktet. 

Vid projekttävlingar där särskilda yrkesmässiga kvalifikationskrav ställs på deltagarna, måste minst en tredjedel av juryn ha motsvarande kvalifikationer. Detta kan begränsa möjligheten för upphandlande organisation att sätta samman en jury. 

Det kan vara tidsmässigt krävande för såväl upphandlande organisation som leverantör och den totala arbetsinsatsen måste därför vägas mot nyttan.