Att hämta in bevis om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

Upphandlingsmyndigheten bedömer att det är lämpligt att upphandlande myndigheter själva hämtar in uppgifter om leverantörerna har obetalda skatter eller socialförsäkringsavgifter. Samma gäller för upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena samt upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Enligt Upphandlingsmyndigheten är en sådan ordning i linje med ambitionen att 

• underlätta för leverantörer att lämna anbud
• öka antalet anbudsgivare
• minska risken för att leverantörer utesluts i onödan. 

Leverantörer som är skattskyldiga i andra medlemsstater måste i de flesta fall själva ge in bevis om skatter och socialförsäkringsavgifter. Metoderna för att hämta in bevisen skiljer sig därför åt. 

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att det inte strider mot de grundläggande upphandlingsprinciperna att en upphandlande myndighet själv har inhämtat registeruppgifter om leverantörer genom att använda befintliga och allmänna register men begärt att utländska leverantörer i stället ska ge in intyg från behöriga myndigheter i det egna landet (HFD 2018 ref. 14).

Uteslutningsgrunden för obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter regleras i artikel 57 i LOU-direktivet. Den svenska bestämmelsen finns i 13 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Syftet med bestämmelsen är att förhindra att offentliga kontrakt tilldelas leverantörer som inte fullgör sina skyldigheter att betala skatter och sociala avgifter, se skäl 100–102 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/24/EU.

En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. LOU, eller på annat sätt, får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker. Bristen ska ha fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har vunnit laga kraft. Det framgår av 13 kap. 2 § första stycket LOU. 

En upphandlande myndighet får utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten på annat lämpligt sätt kan visa att skyldigheterna att betala skatt och socialförsäkringsavgifter inte har fullgjorts. Det framgår av 13 kap. 2 § LOU. 

Vid upphandling under tröskelvärdena eller upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster finns en möjlighet, men inte en skyldighet, att utesluta leverantörer som inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter. Detta framgår av 19 kap. 17 § LOU. 

Några bestämmelser som rör uteslutning av leverantörer finns inte vad gäller direktupphandlingar enligt 19 a kap. LOU. Utgångspunkten är dock att det som är tillåtet över tröskelvärdena också är tillåtet under tröskelvärdena och det är de grundläggande upphandlingsprinciperna som sätter de yttre ramarna.

I upphandlingar över tröskelvärdena har en leverantör rätt att lämna en egenförsäkran. En egenförsäkran innebär att anbudsgivare och anbudssökande intygar att de

• inte ska uteslutas ur upphandlingen
• uppfyller kvalificeringskraven
• kan ge in efterfrågade bevis för detta.

Då behöver inte leverantören ge in alla nödvändiga bevis redan vid anbudsansökan eller anbudsinlämningen utan först inför tilldelningen av kontrakt eller ramavtal. 

Enligt 15 kap. 5 § LOU är leverantörer dock inte skyldiga att lämna in bevis: 

1. om den upphandlande myndigheten redan har tillgång till bevisen eller 
2. om den upphandlande myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt och direkt få tillgång till beviset med hjälp av elektroniska medel.

Med direkt tillgång menas att den upphandlande myndigheten själv ska kunna hämta in beviset, exempelvis från en databas. Att myndigheten har möjlighet att indirekt få tillgång till beviset genom en begäran om utlämnande av allmän handling hos den myndighet som har hand om databasen innebär inte att kravet på direkt tillgång är uppfyllt. Tillgången ska också vara kostnadsfri. Det framgår av förarbetena till lagen, se prop. 2015/16: 195, Nytt regelverk om upphandling, del 2 s. 1101. 

Vid upphandlingar under tröskelvärdena samt upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (19 kap. och 19 a LOU) finns inga särskilda regler om vilka bevis som ska användas och hur de ska hämtas in. Något hinder mot att den upphandlande myndigheten gör på samma sätt som vid upphandling över tröskelvärdena finns inte. 

Leverantörer i upphandlingar över tröskelvärdena är under vissa förutsättningar inte skyldiga att själva ge in bevis. Syftet med bestämmelsen är att leverantörer inte ska betungas med att ge in bevis som upphandlande myndigheter redan har tillgång till eller kan få tillgång till kostnadsfritt i elektronisk form. 

Uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter är offentliga hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten har i dag en framtagen elektronisk tjänst som vänder sig till den som är upphandlande myndighet och som har behov av kontroll i samband med en upphandling eller under avtalstiden. Användare av tjänsten kan få information elektroniskt om ett företag har obetalda skatteskulder eller obetalda avgifter till Skatteverket och som är restförda hos Kronofogden.

Leverantörer som är skattskyldiga i andra medlemsstater måste vanligtvis själva ge in bevis om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter. Om det däremot finns ett utländskt bevis tillgängligt direkt, elektroniskt och kostnadsfritt är en svensk upphandlande myndighet skyldig att hämta in beviset själv. 

Metoderna för att hämta in bevisning om leverantörer som är skattskyldiga i Sverige respektive i andra medlemsstater kommer i många fall att skilja sig åt. Vi bedömer dock att principerna om icke-diskriminering och likabehandling upprätthålls. Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2018 ref. 14 är enligt vår mening tillämpligt även i den nu aktuella situationen. Målet gällde en upphandling under tröskelvärdena men enligt vår bedömning kan samma synsätt appliceras även vid upphandlingar över tröskelvärdena. Att en liknande ordning ska råda över tröskelvärdena överensstämmer väl med ambitionen att underlätta administrativt för leverantörer att delta i offentliga upphandlingar samt minska risken för att leverantören utesluts av misstag. 

Den lättnad som bestämmelsen innebär för svenska anbudssökande och anbudsgivare medför inte någon ytterligare börda för anbudssökande och anbudsgivare som är etablerade i någon annan medlemsstat. Dessutom är kontrollen som görs densamma. 

Vi bedömer att det är lämpligt att upphandlande myndigheter själva hämtar in uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter från leverantörer som är skattskyldiga i Sverige. Uppgifterna finns hos Kronofogdemyndigheten och kreditupplysningsföretag.

Ett sådant förfarandesätt kan underlätta för leverantörerna, öka antalet anbudsgivare och minska risken för uteslutning. Samtidigt underlättar en sådan ordning även för upphandlande myndigheter eftersom administrationen vid leverantörsprövningen förväntas minska. En sådan ordning är även i linje med ESPD-systemet. 

Det finns olika sätt att hämta in dessa uppgifter. Oavsett vilken metod som väljs är det ur ett leverantörsperspektiv lämpligt att varje upphandlande myndighet går tillväga på ett så enhetligt sätt som möjligt i sina respektive upphandlingar. 

Det finns olika sätt för upphandlande myndigheter att hämta in uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter. Uppgifterna finns hos Kronofogdemyndigheten men även hos kreditupplysningsföretag. 

På följande sätt kan du hämta in uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter: 

1. Vid behov av att hämta in ett fåtal uppgifter kan man kontakta Kronofogdemyndigheten i första hand genom mejladressen kontakt@kronofogden.se. Ange gärna i ämnesraden att förfrågan avser ”Upphandling och skulduppgift”.
2. Vid behov av att hämta in stora mängder uppgifter finns en möjlighet att koppla upp sig mot Kronofogdemyndighetens filtjänst ”Utdrag i Upphandlingssyfte”. För att få tillgång till tjänsten är det en förutsättning att man själv har eller kan utveckla ett eget systemstöd för filkommunikation, alternativt att man köper ett systemstöd. 
   
   Man ansöker hos Kronofogdemyndigheten om att få ansluta sig till filtjänsten. När ansökan har godkänts testkör Kronofogdemyndigheten tjänsten och kontrollerar att lämning och hämtning av filer fungerar med systemstödet. Testperioden tar några veckor. Se mer information om tjänsten på följande sidor:
   
   Skuldutdrag (pdf på Kronofogdemyndighetens webbplats)
   Kom i gång med digitala tjänster (pdf på Kronofogdemyndighetens webbplats)
3. Om man själv inte kan eller vill använda sig av den filkommunikation som beskrivits under punkten 2 kan man anlita ett filombud, i praktiken ett personuppgiftsbiträde. Filombudet tillhandahåller då det systemstöd som krävs och agerar som en länk mellan Kronofogdemyndigheten och den upphandlande myndigheten. Kronofogdemyndigheten samarbetar redan idag med vissa kommersiella aktörer som tillhandahåller upphandlingsverktyg. Kontakta leverantören av ditt upphandlingsverktyg för att klargöra om de har möjlighet att agera filombud. I vissa fall hjälper de också till med att förmedla kontakt med Kronofogdemyndigheten och löser andra praktiska frågor.

Uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter finns även hos kreditupplysningsföretag. Företagens tjänster skiljer sig åt.

Via Skatteverket kan leverantörer ta fram sina uppgifter om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter på följande sätt: 

1. En leverantör kan hämta in bevisen via Skatteverket. Som leverantör loggar du in på Skatteverket ”Mina Sidor” och hämtar en ifylld blankett genom att klicka på ”Visa uppgifter för anbud vid offentlig upphandling” under fliken ”Företagsinformation”. Leverantören kan sedan skicka blanketten till en uppdragsgivare, exempelvis en upphandlande myndighet. I det nedladdningsbara beviset finns även uppgift om det finns en skatteskuld. Den uppgiften framgår inte längre av motsvarande pappersblankett som kan rekvireras från Skatteverket. För att komma åt uppgifterna krävs inloggning med e-legitimation. Alla som har behörighet till leverantörens ”Mina Sidor”, till exempel ett ombud för leverantören, kan ta fram de relevanta uppgifterna i digital form.
2. En leverantör kan, efter inloggning på Skatteverkets ”Mina sidor”, välja tjänsten Skattekonto och via länken ”Fler transaktioner/beställning kontohistorik” själv skriva ut ett skattekontoutdrag för en vald period och vidarebefordra detta till en upphandlande myndighet. 
   
   Det är också möjligt för en leverantör att beställa ett skattekontoutdrag för en vald period och destinera det exempelvis till en upphandlande myndighet. Skattekontoutdraget skickas då genom Skatteverkets försorg antingen via post till den adress som uppgivits av leverantören eller elektroniskt till den mottagare som är ansluten till Mina meddelanden.
3. En leverantör kan ge behörighet till någon annan att få elektroniskt tillträde till leverantörens skattekonto på Skatteverkets ”Mina sidor”. Den som fått en sådan behörighet kan då själv ta del av skattkontoinformation och skriva ut kontouppgifterna. Som ombud kan man inte beställa kontohistorik, bara titta och själv skriva ut. 

Som upphandlande myndighet kan man inte på förhand veta om man kommer att få anbud från leverantörer som är skattskyldiga i andra medlemsstater. Mot denna bakgrund bör en upphandlande myndighet göra det tydligt i upphandlingsdokumenten att sätten att hämta in bevis skiljer sig åt mellan leverantörer som är skatteskyldiga i Sverige och leverantörer som är skattskyldiga i andra medlemsstater.

Av upphandlingsdokumenten bör följande framgå: 

• att upphandlande myndigheter kommer att hämta in bevis från leverantörer som är skattskyldiga i Sverige direkt från behörig myndighet
• att en leverantör som är skattskyldig i en annan medlemsstat vanligtvis själv måste ge in bevisen. Om däremot ett utländskt bevis finns tillgängligt direkt, elektroniskt och kostnadsfritt är en svensk upphandlande myndighet skyldig att hämta in beviset själv.