Lagstiftning och producentansvar för förpackningar
Innehåll på denna sida
Det finns både regelverk och vägledningar att följa kring användning av förpackningar. Här ger vi en överblick över vad som gäller kring lagstiftning och producentansvar.
Förpackningar är alla produkter som framställs av material av något slag och som används för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. Även engångsartiklar som används i samma syfte ska betraktas som förpackningar. Definitioner för olika förpackningsnivåer utgår från förpackningsdirektivet 94/62/EC och omfattar
- Primärförpackning, konsumentförpackningen, den förpackning som innehåller produkten, exempelvis en påse med färska grönsaker.
- Sekundärförpackning, gruppförpackningen, används för att förpacka flera primärförpackningar, till exempel en påse eller behållare med flera förpackningar.
- Tertiärförpackning, nästa förpackningsnivå, det vill säga transportförpackningen som används för att distribuera sekundärförpackningen på ett lämpligt sätt. Transportförpackningen kan till exempel vara ytteremballage på en lastpall som krymp, svep-och sträckfilmer, eller returenheter som returlåda.
Lagstiftning kring förpackningar
Förpackningar omfattas av följande lagstiftningar:
- Förpackningsdirektivet 94/62/EC
- Avfallsdirektivet (EU) 2018/851 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall.
- Utveckling av gemensamma definitioner och standarder inom den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN/SIS, pågår som en del EU:s avfallslagstiftning, direktiv (EU) 2018/851 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall. Direktivet framhäver att EU-länder måste prioritera förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning framför deponering och förbränning, och därmed bidra till en cirkulär ekonomi.
- Engångsplastdirektivet, SUP, Single use plastic directive, (EU) 904/0219.
- SUP-direktivet kommer gradvis att implementeras i svensk lagstiftning från 1 juli 2021. Engångsplastdirektivet innehåller nya krav och förbud på de typer av produkter och förpackningar som är bland de tio mest förekommande föremålen på europeiska stränder. Detta inkluderar även övergivna fiskeredskap. Läs om SUP-direktivet på Naturvårdsverkets webbplats.
Sverige ska fram till år 2025 anpassa svensk rätt till nya regler i EU-lagstiftningspaket om avfall som gynnar en mer cirkulär ekonomi.
EU:s avfallslagstiftning reviderades 2018 i det så kallade avfallspaketet med förändringar inom producentansvaret och förpackningsdirektivet med ytterligare regleringar för att för att förebygga uppkomsten av förpackningsavfall, främja återanvändning av förpackningar, justering av målen för materialåtervinning samt förändring gällande beräkning av målen.
Regeringen har beslutat om förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (fortsättningsvis kallad förpackningsförordningen). Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2023, men alla bestämmelser tillämpas inte direkt från och med detta datum då det finns vissa övergångsbestämmelser. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning om producentansvar för förpackningar.
Lagstiftning för material i kontakt med livsmedel
Material i kontakt med livsmedel omfattas av följande lagstiftningar:
- Ramförordningen (EG) 1935/2004, Food Contact Material (FCM)
- Förordning (EG) 2023/2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
- Plastförordning (EG) 10/2011
- Förordning om återvunnen plast (EG) 282/2008
Lagstiftning för medicintekniska produkter
Läs mer om regelverket för medicintekniska produkter på Läkemedelverkets webbplats.
Swedish Medtech summerar de lagar och regler som är viktiga för företag vilka utvecklar och/eller säljer medicinteknik i Sverige. Det är främst lagar som reglerar medicinteknik, miljöfrågor, upphandlingsfrågor och avtalsfrågor.
Lagstiftning inom bygg-och anläggning
Kontrollplanen numera ska omfatta inte bara rivningsavfall utan även avfall från andra slags byggåtgärder (till exempel nybyggnad), liksom byggprodukter som kan återanvändas. Ändringarna gjordes till följd av revideringar i EU:s avfallsdirektiv i juli 2018.
De nya reglerna innebär plast som ingår i produkter och förpackningar som används inom byggsektorn behöver sorteras i större omfattning.
Producentansvar för förpackningar
Förpackningar har kort omloppstid. Det är därför viktigt med kunskap om materialinnehåll i förpackningen, till exempel innehåll av farliga ämnen och som är en förutsättning för att kunna styra mot en ökad återanvändning och återvinning av förpackningar. Sedan 1 januari 2023 gäller förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar som ersatte tidigare förordning (2018:1462) om procentansvar för förpackningar. Den reviderade förordningen innehåller bestämmelser om utformning av förpackningar och om ett system för utökat producentansvar för avfallshantering av förpackningar.
Läs mer om producentansvar och resurser från avfall som bidrar till cirkulär ekonomi
Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) har riktlinjer i för hur förpackningar ska vara utformade för att vara separerbara och återvinningsbara. I deras manual ges också exempel på hur olika förpackningstyper ska utformas utifrån de krav som ställs på förpackningen för att den ska kunna kvalificera sig för den lägre förpackningsavgiften inom producentansvaret. Dessa är flexibla förpackningar av LDPE samt styva förpackningar av HDPE, PP och PET.
Läs mer i Förpacknings och tidningsinsamlingens (FTI) guide
Bakgrund Regeringen beslutade år 2020 om övergångsbestämmelser för förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar som trädde i kraft 1 januari 2022. Övergångsbestämmelserna innebar bland annat att kraven på tillståndspliktiga insamlingssystem sköts upp.
Krav på att producenter av förpackningar ska registrera sig till Naturvårdsverket gäller från 1 januari 2021.