Projektering för minskad klimatpåverkan från större anläggningar

Granskning av att:

• Klimatberäkningarna visar att kravets nivå för minskad klimatpåverkan har nåtts.
• Arbete med kravet finns med i projektets planer, exempelvis handlingsplaner/projekteringsbeskrivningar och tidplaner.
• Beräkningar och åtgärder dokumenteras och ingår i levererade handlingar och liknande styrande handlingar.
• Klimatberäkningar följer Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Byggdelsförteckning och lista med gränsdragningar är upprättade.
• Använda generiska data inte är generellt upp- eller nedräknade utöver det representativa generiska värdet, utom med angivna undantag.
• Att specifika data överensstämmer med Bilaga Beräkningsanvisningar
• Täckningsgraden följer Bilaga Beräkningsanvisningar.
• BU-lösningar följer definitionen för dessa i Bilaga Beräkningsanvisningar och är överenskomna med eller beslutade av beställaren.

Uppdrag (projektering) som rör vägar och gator, anläggnings- och markarbeten och dylikt.

Att observera och om anpassningar av kravet

Observera att om uppdraget att projektera är hårt styrt genom tidigare utformning av handlingar, exempelvis om projekterade systemhandlingar redan finns, så kan möjligheten för projektören att minska klimatbelastningen var mindre än de angivna ambitionsnivåerna ( 15% [bas], 30% [avancerad], 50% [spjutspets]). I sådana fall kan ambitionsnivån behöva minska. Finns rekommendationer om nivåer på klimatkrav gjorda i utredningar och klimatberäkningar i planläggningsskeden så bör de beaktas.

Observera att kravet också innebär att en viss kompetensnivå behövs hos beställaren. Det behövs för att beställaren behöver göra vissa beslut innan kravet används (se femte stycket nedan). Det behövs också för att samråden mellan parterna ska bli meningsfulla. Kompetensbrist hos beställaren kan avhjälpas med utbildning eller upphandling av kompetensstöd.

Observera att kravet inte kräver beräkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.

Observera att uppdraget att projektera måste inkludera att ta fram en mängdförteckning, alternativt en preliminär mängdförteckning eller motsvarande, för att kravet ska gå att följa upp. Det bör beaktas exempelvis vid uppdrag som handlar att ta fram systemhandlingar.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA Konsul 10, AUC UPPDRAGSFÖRESKRIFTER, AUB.22 Förteckning över upphandlingsdokument.

Beställaren måste före användningen av kravet besluta:

1. Omfattning av klimatberäkningarna: Ska de omfatta modul A1-A3 (material och byggvaror) eller modul A1-A5? (Modulerna A4-A5 inkluderar aktiviteter i byggandet). Valet beror mycket på vilket verktyg som används och hur det är upplagt. Ta bort det alternativ i kravtexten som inte passar med er avgränsning av uppdraget. Den justeringen behöver göras på två ställen i texten, dels i den första punktlistan, dels i stycket som beskriver procentuell minskning.
2. Omfattning av klimatberäkningarna avseende modul B (med delmoduler): Vad som ska beräknas i modul B (med delmoduler) bör fastställs i samråd mellan parterna. Valet beror mycket på vilket verktyg som används och hur vilka möjligheter verktyget har. Trafikverkets klimatkalkyl har vissa möjligheter, se vidare i Bilaga Beräkningsanvisningar.
3. Avseende verktyg för klimatberäkningar så finns alternativ inbyggda i kravtexten. Antingen kan beställaren tillhandahålla verktyg för klimatberäkningarna. Verktyget ska då namnges på den streckade linjen. Verktyget för klimatberäkningar ska då också anges i AMA Konsul 10, avsnitt AUC.241 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter. Punkten om samråd ska då också tas bort innan kravet används.
   Alternativt så kan det uppdras till konsulten att presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer då i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet. Punkten om att beställaren har valt verktyg ska då också tas bort innan kravet används.

Observera att beräkningar ska göras i kilo. Vid presentation av resultat kan avrundning till ton göras.
 

Omfattning

Detta krav hanterar krav på minskad klimatpåverkan från större projekt inom väg- och anläggningssektorn. Det vill säga så som väg, gata, rörlednings- och annan nätinfrastruktur, spårväg och vattenbyggnad. Husbyggnad behandlas inte i detta krav, för det finns andra krav.

Med större projekt avses projekt med stor budget eller projekt som sträcker sig över lång tid (cirka över fem år), eller har relativt stor komplexitet. Detta är också en bedömningsfråga för beställaren utifrån den egna organisationens mål för att minska klimatpåverkan av bygg- och anläggningsprojekt. Kostnaderna för att beräkna klimatpåverkan i ett projekt beror också på respektive projekts omfattning. Trafikverket använder exempelvis 50 miljoner kronor som en gränsdragning mellan stora och små investeringsprojekt och har utvecklat två olika klimatkravsmodeller för dessa. För andra aktörer kan andra summor vara aktuella.

Med projektering avses här av projektering fram till att system- eller bygghandlingarna eller de handlingar som ska levereras, har färdigställts. För uppdrag som avser totalentreprenad eller utförandeentreprenader finns krav som är anpassade för de situationerna.

För att uppnå största möjliga minskning behöver klimatpåverkan beaktas med början redan tidigt i projektet. Exempelvis så som när korridorer och stråk för placering av infrastrukturen i landskapet väljs. Är de faserna inte aktuella så behöver klimatpåverkan beaktas redan när mål och prioriteringar för projektet beslutas. Klimatpåverkan behöver arbetas med också i utformning eller gestaltning. Det är därför viktigt att arkitekter och landskapsarkitekter är införstådda med vikten av att minska projektets klimatpåverkan och förstår hur utformning, gestaltning och materialval påverkar klimatbelastningen.

Kravet omfattar inte framtagning och val av var infrastruktur (väg, gata eller spårkorridorer) eller andra anläggningar placeras i landskapet. För sådana uppdrag krävs ett specifikt utformat krav som utöver minskad klimatpåverkan också tar hänsyn till andra miljömål som har med natur- och kulturmiljö och landskapsskydd och bulleraspekter att göra. I grunden för sådana aspekter ligger gällande lagar för processer och miljökonsekvensbeskrivningar.
 

Uppställningsytor, naturskydd och klimat

Att utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs, har också en klimataspekt. Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor i anslutning till byggarbetsplatsen, under produktionsfasen, ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs. Syftet med denna del av kravet är att säkerställa att ytor med naturvärden och som kan innehålla stora mängder av kol som är bundet i växtlighet, jordlager och våtmarker skyddas mot förstörelse. Vid omvandling av sådana ytor sätts biologiska och kemiska processer igång vilket frigör den kol som är bunden i dessa. Resultatet av nedbrytande processer är koldioxid och metan men kan även vara dikväveoxid eller andra växthusgaser. Att inte skydda dessa ytor kan därför även ur klimatperspektiv motverka eller omintetgöra målen att minska projektets klimatpåverkan.

Denna punkt i kravet ska dock tas bort om uppdraget till konsulten inte ger möjlighet för konsulten att utforma nämnda anvisningar!
 

Vikten av uppföljning
Det är avgörande för om klimatmålen ska nås att klimatpåverkan minskar. I sammanhanget är det därför mycket viktigt att de krav som ställs i upphandlingen följs upp. Att beställaren är engagerad i sitt projekt under projektets gång och i olika grad deltar i det arbete som görs är också en av framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt. Uppföljningen visar om kraven genomförs eller inte, det vill säga om klimatpåverkan minskar i projektet eller inte. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen gynnar de konsulter och entreprenörer som tillför kompetens, resurser och tid för att uppfylla kraven. På samma sätt missgynnas de konsulter och entreprenörer som inte är seriösa. Uppföljning är därigenom också en av de viktiga insatserna som en beställare kan göra för att själv bidra till en sund konkurrenssituation på marknaden.

Beställarens behöver därför också själv tillföra kompetens, resurser och tid i sitt projekt för att se till att de krav som ställts också uppfylls.

Beställarens viktiga roll för att klimatpåverkan ska minska i sammanhanget är därför att vara engagerad och att följa upp de ställda kraven.
 

Ambitionsnivåer i minskningen av klimatpåverkan

Beställaren bör fundera över hur sätten att ersätta (betala) konsulten kan påverka uppdraget. Med sätt att ersätta menas här fast pris respektive andra sätt så som löpande räkning eller annat. Snäva tidsramar kan också påverka. Ersättningsmetod och tidsramar kan påverka hur konsulten upplever möjligheter eller incitament att utveckla tekniker och optimera mängder jämfört med att bara använda är relativt ”lätta åtgärder” som att välja mindre klimatbelastande material. Ju högre ambitioner desto viktigare kan detta vara att fundera över för att öka möjligheterna till bra resultat.  

I föreliggande förslag till upphandlingskrav är ambitionsnivån för minskning av klimatpåverkan minst 15% på basnivå, 30% på avancerad nivå och 50% på spjutspetsnivå. Observera att klimatpåverkan från projekteringen ska vara lägre än beräknad BU-lösning för projekteringen. Det är alltså de projekterade objekten som jämförs med BU-lösning för de projekterade objekten. Ett annat sätt att ställa kraven är att den minskade klimatpåverkan fördelas med ett antal procent över de olika faserna. Ett sätt att uttrycka det är att minskningen av klimatpåverkan från projekterade objekt då ska bidra med 7 av de 15 procent som hela projektet ska minska klimatpåverkan med, jämfört med ett BU-scenario för hela projektet.

Det är lämpligt att höja ambitionsnivån och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. På så sätt kan man möta de uttalade behoven att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader.

Tabelltext: Tabellen visar möjlig utveckling av ambitionsnivåer i kravet. Fullständig jämförbarhet föreligger inte mellan ambitionsnivåerna i kravet och andra målnivåer som eftersträvas men för att få en ungefärlig uppfattning kan följande beaktas. För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045 (jämfört med basår 2015)[1] för färdig anläggning. I tabellen är Trafikverkets kravnivåer inlagda på basnivå mellan 2020–2029. Tabellen visar exempel på år för användning av kravnivåer i upphandlingar. Ambitioner beslutas dock ofta i tidigare skeden, så som riktlinjer eller under programfasen. Det tar ju några år från det att upphandlingen genomförs till det att anläggningen står klar. Om en anläggning planeras att stå färdig till 2030 betyder det att beslutsfattare bör använda 2027–2029 års kravnivåer. Observera att exempelvis metoder för beräkningar av netto noll eller netto positivt behöver vidareutvecklas. Nuvarande beräkningsanvisningar behöver utvecklas i takt med den metodutvecklingen.

Anpassning av ambitionsnivåerna för minskning av klimatpåverkan behöver göras succesivt.
 

Beräkningsanvisning för klimatberäkningen

För att göra det möjligt att beräkna hur stor klimatpåverkan projektet har och hur stora minskningar som uppnås så finns anvisningar för hur klimatberäkningar kan göras. När kravet används ska därför Bilaga Beräkningsanvisningar användas.

Bilaga Beräkningsanvisningar är inte ett verktyg för beräkningar av hur stor klimatpåverkan som specifika material och mängder, projekterade och genomförda konstruktioner samt genomförda arbeten och transporter har. Anvisningarna ersätter därför inte andra verktyg och kalkylmodeller utan kompletterar dessa.

Bilaga Beräkningsanvisningar visar hur minskningar av klimatpåverkan ska beräknas och vad minskningarna ska jämföras mot. Beräkningsanvisningarna ger en grund för hur målnivåerna i kravet mäts och hur de kan följas upp. De är också viktiga för att kunna behandla anbudsgivarna lika.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA Konsult 10, AUB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.
 

Hantering av andra klimatkrav när de används samtidigt som detta krav

Om detta krav används samtidigt som krav ställs på maximal klimatpåverkan för specifika material (så som för betong och bränslen) så behöver vissa aspekter fastställas för att få tydlighet i klimatberäkningarna. Det gäller hur de specifika kraven ska hanteras i beräkningarna.

Det finns huvudsakligen tre sätt att hantera hur de specifika kraven kan införlivas i klimatberäkningarna och räknas in i de övergripande kravnivåerna som gäller hela projektet. De tre sätten beskrivs i bilaga Beräkningsanvisningar under avsnitt 1.16.

Sammanfattningen av avsnitt 1.16 i bilaga Beräkningsanvisningar är att om beställaren använder specifika klimatkrav på material och bränslen samtidigt som Klimatkrav vid projektering –utan krav på högst tillåtna klimatpåverkan används så måste beställaren välja förhållningssätt: a) ska specifika krav räknas in som BU-lösningar eller b) som A-lösningar eller c) inte alls räknas med.

Begreppen BU-lösningar och A-lösningar förklaras i bilaga Beräkningsanvisningar.
 

Beräkningsverktyg och databaser

Del 5 i bilaga Beräkningsanvisningar till detta krav ger exempel på beräkningsverktyg och databaser.
 

Avtalsvillkor och sanktioner

Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan hanteras som andra typer av krav. Det går att i kontrakt ange villkor om bonusar och viten. Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan även hanteras i kontrakt i avsnitt om slutbesiktning och innehållande av betalning.

[1] Fossilfritt Sverige (2018) Färdplan för fossilfri konkurrens kraft. Bygg- och anläggningssektorn. Sveriges Byggindustrier (Byggföretagen), Skanska, NCC, Swerock, WSP, Chalmers tekniska Högskola, Fossilfritt Sverige.

För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för en klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning av klimatpåverkan till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045.

IPCC:s rapport 2021 konstaterar att det krävs omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av klimatpåverkan för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till närheten av 1,5 grader och om det inte sker är också en begränsning till 2 graders ökning utom räckhåll.[1]

Det är lämpligt att välja ambitionsnivå och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. Detta är särskilt lämpligt utifrån de uttalade behoven om att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader.

[1] IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change. IPCC, the Sixth Assessment Report 2021-08-09 Climate Change 2021: the Physical Science Basis. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.