Krav på minskad klimatpåverkan vid utförandeentreprenad av anläggningsprojekt

Granskning av att:

• Arbete med kravet finns med i projektets planer, exempelvis handlingsplaner och tidplaner.
• Beräkningar och åtgärder har dokumenterats och ingetts i levererade eller andra styrande handlingar och liknande.
• En lista på åtgärder för att minska klimatpåverkan i produktionen har tagits fram.

Granskning av klimatberäkningar genom att:

• Klimatberäkningarna visar att kravets nivå för minskad klimatpåverkan har nåtts.
• Kontrollera att klimatberäkningar följer Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Byggdelsförteckning och lista med gränsdragningar är upprättade.
• Kontrollera att använda generiska data inte är generellt upp- eller nedräknade utöver det representativa generiska värdet, utom med angivna undantag.
• Kontrollera att specifika data överensstämmer med Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Täckningsgraden följer Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Kontrollera att BU-lösningar har följt definitionen för dessa och är överenskomna med eller beslutade av beställaren.

Att observera och om anpassningar av kravet

Observera att kravet också innebär att en viss kompetensnivå behövs hos beställaren. Det behövs för att beställaren behöver göra vissa beslut innan kravet används (se femte stycket nedan). Det behövs också för att samråden mellan parterna ska bli meningsfulla. Kompetensbrist hos beställaren kan avhjälpas med utbildning eller upphandling av kompetensstöd.

Observera att kravet inte kräver beräkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Beställaren måste före användningen av kravet besluta:

• Avseende verktyg för klimatberäkningar så finns alternativ inbyggda i kravtexten. Ett alternativ är att beställaren kan tillhandahålla verktyg för klimatberäkningarna. Verktyget ska då namnges på den streckade linjen. Punkten om samråd ska då också tas bort innan kravet används. Det andra alternativet är att uppdra till entreprenören att presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer då i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet. Punkten om att beställaren har valt verktyg ska då också tas bort innan kravet används.

Observera att beräkningar ska göras i kilo. Vid presentation av resultat kan avrundning till ton göras.

Observera att om inte entreprenören har i uppgift att ta fram nedan så ska respektive punkt/uppgift tas bort från avsnitt AFC.2249 Miljökrav, AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören, AFG.313 Skydd av vegetation:

• Anvisningar för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, utformade så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
• Masshanteringsplaner, utformade så att naturmiljön skyddas.

Omfattning

Med utförandeentreprenad avses här genomförande av bygg/produktionsfasen. Projektering av bygghandlingar för ÄTA ligger vanligtvis på någon annan aktör och inte på utförandeentreprenören.

Detta krav hanterar krav på minskad klimatpåverkan från större projekt inom väg- och anläggningssektorn. Det vill säga så som väg, gata, rörlednings- och annan nätinfrastruktur, spårväg och vattenbyggnad. Husbyggnad behandlas inte i detta krav, för det finns andra krav.

Med större projekt avses projekt med stor budget eller projekt som sträcker sig över lång tid (cirka över fem år), eller har relativt stor komplexitet. Detta är också en bedömningsfråga för beställaren utifrån den egna organisationens mål för att minska klimatpåverkan av bygg- och anläggningsprojekt. Kostnaderna för att beräkna klimatpåverkan i projekt beror också på respektive projekts omfattning. Trafikverket använder 50 miljoner kronor som en gränsdragning mellan stora och små investeringsprojekt och de har utvecklat två olika klimatkravsmodeller för dessa. För andra aktörer kan andra summor vara aktuella.

För att uppnå största möjliga minskning behöver klimatpåverkan beaktas med början redan tidigt i projektet. Exempelvis så som när korridorer och stråk för placering av infrastrukturen i landskapet väljs.

För att uppnå största möjliga minskning behöver klimatpåverkan beaktas med början redan tidigt i projektet. Exempelvis så som när korridorer och stråk för placering av infrastrukturen i landskapet väljs. Klimatpåverkan behöver arbetas med också i utformning eller gestaltning. Det är därför viktigt att arkitekter och landskapsarkitekter är införstådd med vikten av att minska projektets klimatpåverkan och förstår hur utformning, gestaltning och materialval påverkar klimatbelastningen. I en utförandeentreprenad så är de faserna dock inte aktuella men klimatpåverkan behöver beaktas redan när mål och prioriteringar för projektet beslutas.

Uppställningsytor, naturskydd och klimat

Att utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs, har också en klimataspekt. Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor i anslutning till byggarbetsplatsen, under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs. Syftet med denna del av kravet är att säkerställa att ytor med naturvärden och som kan innehålla stora mängder av kol som är bundet i växtlighet, jordlager och våtmarker skyddas mot förstörelse. Vid omvandling av sådana ytor sätts biologiska och kemiska processer igång vilket frigör den kol som är bunden i dessa. Resultat av nedbrytande processer är koldioxid och metan men kan även vara dikväveoxid eller andra växthusgaser. Att inte skydda dessa ytor kan därför även ur klimatperspektiv motverka eller omintetgöra målen att minska projektets klimatpåverkan.

Vikten av uppföljning

Det är avgörande för om klimatmålen ska nås att klimatpåverkan minskar. I sammanhanget är det därför mycket viktigt för att klimatpåverkan ska minska, att de krav som ställs i upphandlingen följs upp. Att beställaren är engagerad i sitt projekt under projektets gång och i olika grad deltar i det arbete som görs, också av de upphandlade parterna, är också en av framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt. Uppföljning visar om kraven genomförs eller inte, det vill säga om klimatpåverkan minskar i projektet eller inte. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen gynnar de konsulter och entreprenörer som tillför kompetens, resurser och tid för att uppfylla kraven. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen missgynnar de konsulter och entreprenörer som inte är seriösa. Uppföljning är därigenom också en av de viktiga insatser som en beställare kan göra för att själv bidra till en sund konkurrenssituation på marknaden.

Beställarens behöver därför också själv tillföra kompetens, resurser och tid i sitt projekt för att se till att kraven uppfylls.

Beställarens viktiga roll för att klimatpåverkan ska minska i sammanhanget, är därför att vara engagerad och att följa upp de ställda kraven.

Vilka avsnitt i Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller för ert projekt?

I Bilaga Beräkningsanvisningar finns en guide (i del 4) som visar vilka avsnitt i beräkningsanvisningen som används för det aktuella projektet, utifrån projektets förutsättningar.

Ambitionsnivåer i minskningen av klimatpåverkan

I föreliggande förslag till upphandlingskrav är ambitionsnivån för minskning av klimatpåverkan minst 15% på basnivå, 30% på avancerad nivå och 50% på spjutspetsnivå. Observera att det är klimatpåverkan från produktionen (byggaktiviteter) som ska vara lägre än beräknad BU-lösning för projektets produktion. Det är alltså produktionen som jämförs med produktionen.

Ett annat sätt att ställa kraven är att den minskade klimatpåverkan fördelas med ett antal procent över de olika faserna. Ett sätt att uttrycka det är att minskningen av klimatpåverkan från produktionen (byggaktiviteter) ska då exempelvis bidra med 7 procent av de 15 % som hela projektet ska minska klimatpåverkan med, jämfört med ett BU-scenario för hela projektet.

Det är lämpligt att höja ambitionsnivån och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. Det utifrån de uttalade behoven att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader. Anpassning av ambitionsnivåerna för minskning av klimatpåverkan behöver göras succesivt.

Tabelltext: Tabellen visar möjlig utveckling av ambitionsnivåer i kravet. Fullständig jämförbarhet föreligger inte mellan ambitionsnivåerna i kravet och andra målnivåer som eftersträvas men för att få en ungefärlig uppfattning kan följande beaktas. För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045 (jämfört med basår 2015)[1] för färdig anläggning. I tabellen är Trafikverkets kravnivåer inlagda på basnivå mellan 2020–2029. Tabellen visar exempel på år för användning av kravnivåer i upphandlingar. Ambitioner beslutas dock ofta i tidigare skeden, så som riktlinjer eller under programfasen. Det tar ju några år från det att upphandlingen genomförs till det att anläggningen står klar. Om en anläggning planeras att stå färdig till 2030 betyder det att beslutsfattare bör använda 2027–2029 års kravnivåer. Observera att exempelvis metoder för beräkningar av netto noll eller netto positivt behöver vidareutvecklas. Nuvarande beräkningsanvisningar behöver utvecklas i takt med den metodutvecklingen.

Mer information om beräkningsanvisning för klimatberäkningen

För att göra det möjligt att beräkna hur stor klimatpåverkan projektet har och hur stora minskningar som uppnås så finns anvisningar för hur klimatberäkningar kan göras. När kravet används ska därför Bilaga Beräkningsanvisningar användas.

Bilaga Beräkningsanvisningar är inte ett verktyg för beräkningar av hur stor klimatpåverkan som specifika material och mängder, projekterade och genomförda konstruktioner samt genomförda arbeten och transporter har. Anvisningarna ersätter därför inte andra verktyg och kalkylmodeller utan kompletterar dessa.

Bilaga Beräkningsanvisningar visar hur minskningar av klimatpåverkan ska beräknas och vad minskningarna ska jämföras mot. Beräkningsanvisningarna ger en grund för hur målnivåerna i kravet mäts och hur de kan följas upp. De är också viktiga för att kunna behandla anbudsgivarna lika.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Hantering av andra klimatkrav när de används samtidigt som detta krav

Om detta krav används samtidigt som krav ställs på maximal klimatpåverkan för specifika material (så som för betong och bränslen) så behöver vissa aspekter fastställas för att få tydlighet i klimatberäkningarna. Det gäller hur de specifika kraven ska hanteras i beräkningarna.

Det finns huvudsakligen tre sätt att hantera hur de specifika kraven kan införlivas i klimatberäkningarna och räknas in i de övergripande kravnivåerna som gäller hela projektet. De tre sätten beskrivs i bilaga Beräkningsanvisningar under avsnitt 1.16.

Sammanfattningen av avsnitt 1.16 i bilaga Beräkningsanvisningar är att om beställaren använder specifika klimatkrav på material och bränslen samtidigt som Klimatkrav vid projektering –utan krav på högst tillåtna klimatpåverkan används så måste beställaren välja förhållningssätt: a) ska specifika krav räknas in som BU-lösningar eller b) som A-lösningar eller c) inte alls räknas med.
Begreppen BU-lösningar och A-lösningar förklaras i bilaga Beräkningsanvisningar.

Beräkningsverktyg och databaser

Del 5 i bilaga Beräkningsanvisningar till detta krav ger exempel på beräkningsverktyg och databaser.

Avtalsvillkor och sanktioner

Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan hanteras som andra typer av krav. Det går att i kontrakt ange villkor om bonusar och viten. Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan även hanteras i kontrakt i avsnitt om slutbesiktning och innehållande av betalning.

[1] Fossilfritt Sverige (2018) Färdplan för fossilfri konkurrens kraft. Bygg- och anläggningssektorn. Sveriges Byggindustrier (Byggföretagen), Skanska, NCC, Swerock, WSP, Chalmers tekniska Högskola, Fossilfritt Sverige.

För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045.

IPCC:s rapport 2021 konstaterar att det krävs omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av klimatpåverkan för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till närheten av 1,5 grader och om det inte sker är också en begränsning till 2 graders ökning utom räckhåll.[1]

Det är lämpligt att välja ambitionsnivån och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. Detta är särskilt lämpligt utifrån de uttalade behoven om att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader.

[1] IPCC, the Sixth Assessment Report 2021-08-09 Climate Change 2021: the Physical Science Basis. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/ (IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change.)

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.