Bad- och simanläggningar

Projektören/entreprenören (Till upphandlaren: stryk det som ej är aktuellt!) ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energikrav och andra aspekter som berör dessa.

Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker/sårbarheter som kan finnas i projektet och för anläggningen under byggprocessen och överlämningen. Här avses sådana risker som kan innebära att beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energieffektivitet inte kan uppfyllas.

Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens krav inte nås. Med risker menas exempelvis brister avseende (listan är inte uttömmande):

• Bristande samordning mellan olika yrkesgrupper i projekteringen,
• byggnadens projekterade volym och formfaktor,
• kvalitetskritiska byggdelar såsom lufttäthetsskikt och diffusionsspärrar samt köldbryggor,
• hur montering, exempelvis av tekniska installationer, kan påverka diffusionsspärrar och lufttäthet,
• att tillräckligt utrymme för isolering och tätning,
• täthet och isolering mellan utrymmen med olika klimatzoner och komfortkrav,
• hur krav på inomhusklimat och bad- och bassängvattenkvalitet omhändertas i byggprocessen,
• hur krav på vattenrening omhändertas i byggprocessen,
• att tillräckligt utrymme för byte av luft- och vattenfilter och rimligt utrymme för underhåll finns.
• hur krav på kemikaliehantering (med de förknippade riskerna) omhändertas i byggprocessen,
• hur bad- och simanläggningens inomhusmiljö och specifika egenskaper bör påverka val av material för klimatskärm, inredning och installationer, processteknik och elektronik,
• hur bad- och simanläggningens inomhusmiljö och specifika egenskaper bör påverka kvalitetskrav på betong och metalldelar avseende risker för vittring och korrosion vid olika placeringar och funktioner.
• samordning mellan olika aktörer och yrkesgrupper i produktionen, exempelvis byggare och installatörer,
• fuktsäkerhet och materialhantering under produktion,
• logistik och hantering av byggmaterial och produkter på byggplatsen,
• risker för expansion och krympningar i och material vid påfyllnad av och uppvärmning av bassängvatten, då vattentemperatur och annat material kan ha avvikande temperaturer,
• tid och resurser för styrning och ledning och instruktioner av arbetsmoment, 
• resurser för egenkontroll, förbesiktning, kvalitetskontroll och uppföljning då samordnad funktionsprovning för olika driftsfall genomförs,
• hur suboptimering kan undvikas vid samordnad funktionsprovning av tekniska system,
• kunskapsöverföring till beställare och driftorganisationen,
• tidspress, målkonflikter, kostnadspress och annan resursbrist.
• Hur säkerställs det att konstruktion bidrar till en funktionsduglig verksamhet samt minimerar risken för olyckor. Olycksrisker avser både risker för användare och personal samt på byggplatsen.
• Genomföringar genom tätskikt.
• Genomföringar genom ångspärr.
• Brandcellsindelning med olika genomföringar.
• Genomföring genom bärande konstruktion.
• Genomföring genom olika klimatzoner i byggnader.

Sårbarhetsanalysen ska identifiera var och när, i uppdraget och byggprocessen som risker kan uppträda.

I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. Identifierade risker ska minimeras genom att åtgärder för riskminimering beskrivs och genom att plan för riskminimering upprättas och följs.

För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering av riskerna.

Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:

•  Identifierade risker,
•  hur riskerna har minimerats,
•  identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
•  föreslagna åtgärder och planer för hantering av ovan, samt
•  kostnadsbedömningar.

Den som genomför sårbarhetsanalysen ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader. 

Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren före projekteringen påbörjas.

Sårbarhetsanalysen och planen ska uppdateras innan systemhandlingar fastställs, därefter innan bygghandlingar fastställs, därefter innan överlämning sker. En uppdaterad sårbarhetsanalys ska ingå i relationshandlingarna.

Projektör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimeringunder projektering.

Totalentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under projektering och produktion. Utförandeentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under produktionen.

Vid utformning av husbyggnader inom bad- och simanläggningen så ska en energibesparande och fuktsäker konstruktion och klimatskärm skapas. Energiberäkningar för alla byggnader ska vara integrerad med energiberäkningar för verksamhetens flöden och lager av värme, luft och vatten i enlighet med kravspecifikationen i upphandlingsdokument. Processer och aktiviteter med störst värmeavgång ska placeras centralt i byggnader så att utrymmen med mindre värmeavgång kan fungera som energilager och fördröja energiförlusterna till omgivningen. 

Definitioner:

Med "byggnad" avses en funktionellt (tekniskt eller ekonomiskt) självständig, permanent konstruktion som kan beträdas av människor. Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor.

Vid utformning av husbyggnader ska den omslutande arean (ytterväggar och yttertak) minimeras i förhållande till uppvärmd golvarea. Respektive husbyggnads beräknade formfaktor får maximalt vara 1,2 beräknad utifrån systemhandlingarna samt därefter bygghandlingarna. Formfaktorn beräknas enligt omslutande area dividerat med golvarea (A omslutande / A temp). Om kravet på husbyggnadens formfaktor enligt ovan inte kan uppnås ska skäl till detta motiveras och godkännas av beställaren innan systemhandlingarna respektive bygghandlingarna fastställs.  Förslag istället: Formfaktor ska beräknas och redovisas till beställaren innan systemhandlingar respektive bygghandlingar fastställs.

Definition:

Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor.

En matris för anläggningens och respektive byggnads klimatzoner ska upprättas. Klimatzonsmatrisen för respektive byggnad ska finnas i ett rumsfunktionsprogram (RFP) och ska omfatta byggnadens samtliga rum och zoner. Konstruktionslösningar ska utgå från fastställda klimatzoner och rumsfunktioner. I matrisen ska följande parametrar redovisas per zon, utöver de parametrar som vanligen ingår i ett RFP:

• Vilka rum som tillhör vilken klimatzon.
• Torr golvarea (m²).
• Våt golvarea (m²).
• Bassängarea för respektive bassäng (m²).
• Attraktioner, beskrivna.
• Vattentemperatur för respektive bassäng (grader C).
• Maximal personbelastning och medelvärde för respektive bassäng och rum.
• Verksamhetstyp per rum.
• Maximal temperaturobalans i vistelsezon: < 5 grader C.
• Relativ luftfuktighet.
• Lufttemperatur (grader C).
• Ånghalt, andelen fukt i luften (gram fukt per kilo luft).
• Ångtrycket, som ger en förändring i kokpunkt, fryspunkt och partialtrycket (fukten), vilket för att luften kan innehålla mer eller mindre fukt innan fuktmätning vid en given temperatur.
• Lufttryck.
• Beskrivning av de tekniska system som kan påverka ytor mellan klimatzoner, såsom mottrycksskärmar, golvvärme och riktad anblåsning.

En klimatzon ska konstrueras så att inte övriga klimatzoners funktion och klimat påverkas negativt. Det vill säga så att deras avsedda klimat inte kan upprätthållas eller att upprätthållandet försvåras.

Byggnaders klimatskärm ska vara välisolerad enligt nedan, och i övrigt  utformas så att byggnadskonstruktionens inre delar och de ytor som möter invändig rumsvolym eller inomhustemperatur, uppfyller kravet om hantering av köldbryggor (KravID: 11142).

Följande krav på U-värden (W/m², K) ska användas för högst tillåtna U-värden.

I övrigt gäller att om inget annat specificerats i upphandlingsdokumenten (som tidigare kallades för förfrågningsunderlaget)  så är U-medelvärde (U_m ) för hela byggnaden enligt BBR den lägsta totala kravnivå avseende U_m. Alla krav i upphandlingsdokumenten som direkt eller indirekt leder till högre kvalitet än BBR gäller alltså framför BBR. (BBR25: Lokaler U_m 0,6 W/m², K).

Isoleringen ska vara av oorganiskt material för att motverka mikrobiell tillväxt i konstruktionen. Klimatskärmar ska utformas så att nederbörd och vinddriven nederbörd inte kan ta sig in i konstruktionen och bygga upp fuktinnehållet i byggnadsmaterialen. Konsekvenser som öppningsbara delar i uppglasning ger på klimatskärmens isoleringsförmåga och fuktsäkerhet ska beräknas och integreras i energiberäkningar och i beräkning av klimatskärmens U- medelvärde (U_m).

Egenkontroll ska genomföras och protokollföras avseende att alla ovanstående krav följs i projekteringen. Skriftlig och muntlig redovisning av egenkontrollen (och fördjupad granskning av valda konstruktionslösningar) kan komma att begäras före det att bygghandlingarna fastställs, och även i senare skeden.

Diffusionsspärren ska vara ångtät och åldersbeständig, samt ska kunna motstå en relativ luftfuktighet på minst 75 %.

Materialet för flexibla spärrskikt ska därför uppfylla kvalitetstester enligt P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 021 – Byggsystem för ytterväggar och fasader – Maj 2009 och P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 063 – Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning – Maj 2012 med testmetod P-märkning CR 128 (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester.

Skarvmaterial för flexibla spärrskikt ska uppfylla kvalitetstester enligt ovan med SP-metod 1380, senaste utgåvan, (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester. Material för vätskebaserade tätskikt/rollade tätskikt och andra polymerbaserade tätskikt ska uppfylla kvalitetstester i ovan angivna dokument med där angivna testmetoder, eller likvärdiga tester. Materialet ska över tid klara sådan belastning av kemikalier som vanligtvis förekommer inomhusluften i bad- och simanläggningar. Diffusionsspärren ska förläggas på ett fuktsäkert sätt i konstruktionen, bland annat betyder det att den inte får vara indragen i isoleringsskikten.

Om bassängernas eller bad- och simanläggningen är placerad i ett område där konstruktionens botten eller väggar kommer att ligga nära eller under grundvattenytans högsta läge (HGV) ska en geoteknisk undersökning göras för att undersöka rörelsehastigheten på grundvattnet. Undersökningen ska genomföras när rörelsehastigheten på mark- och grundvatten kan antas vara som högst, exempelvis en bit in i, eller direkt efter, period på året då högst nederbördsmängder förekommit. 

Avseende bassänger där rörligt mark- och grundvatten finns och kan påverka värmetransport från bassängen så gäller följande:

• Alla bassängkonstruktioner ska isoleras med slutna celler eller annan likvärdig metod så att konstruktionen isoleras mot mark- och grundvatten.
• Montage av isolering ska vara utförd så att det inte uppstår någon inträngning av vatten mellan isolering och andra delar av bassängkonstruktionen.
• Vid HGV ska risken för att grund- och markvatten flyttar eller trycker upp (så kallad uppflytning) tomma eller delvis fyllda bassänger, beräknas.
• Risk för lägesförändringar i konstruktioner får inte förekomma. Detta gäller både vid vattenfylld respektive tom bassäng.
• Bottenplattor på utomhusbassänger ska alltid isoleras.

För vattenrutschkanor som delvis är placerade utomhus gäller följande:

• Konstruktionslösning för fuktsäker genomföring i klimatskärmen ska redovisas speciellt för beställarens fuktsakkunnige före det att bygghandlingarna fastställs.
• Vattenrutschkanan, inklusive skarvar, ska isoleras.
• Vattenrutschkanor och/eller attraktioner som går igenom (är genomförda) klimatskärmen ska isoleras till de delar som placeras utomhus och ska isoleras även inomhus där temperaturskillnaden mellan rutschkanan och omgivningen leder till utvändig kondens på rutschkanan.
• Isoleringen i utomhusmiljö ska utvändigt vara sluten så att vatten inte kan tränga in i kanan eller i isoleringen.
• Isoleringen i utomhusmiljö ska ha ett ångtätt lager för att undvika frostsprickningar och vattenskador i isoleringen.
• För att minimera skorstenseffekten när kanan inte är i bruk, så ska banan vara försedd med stängningsbara förslutningar i båda ändar. Förslutningen ska enkelt kunna monteras vid avstängning av vattnet.
• Isoleringen ska vara av oorganiskt material och bör ha ett lambdavärde λ (med enhet W/m·ºC) på högst 0,036.
• Isoleringens tjocklek (i mm) ska vara minst enligt nedanstående tabell för respektive geografisk justeringsfaktor (F_geo). 
• I övrigt gäller fuktsäkerhetsarbete enligt ByggaF eller likvärdigt för de krav och villkor samt övriga villkor på fuktsäkerhet som ställs. Den version av ByggaF som ska användas tillhandahålls av beställaren/upphandlaren.

Isoleringstjocklek

Entreprenören ska upprätta en plan för hantering av beställarens krav på byggnadens lufttäthet, en lufttäthetsplan. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner och följa med i systemhandlingarna och inför produktionen, följa med i bygghandlingarna. Planen ska omsättas i projekteringen.

För lufttäthetsplanen gäller följande:

• Planen ska ange namn och kontaktuppgifter på de personer som är ansvariga för lufttäthetsfrågor för byggnaden under olika byggskeden.
• Planen ska ange hur ansvariga personer i projektering respektive i produktion säkerställer att beställarens krav på byggnadens lufttäthet uppnås.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska finnas för att säkerställa att ritningar och liknande handlingar granskas i ett tidigt skede av projekteringen, av en person som är sakkunnig inom lufttäthet.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska säkerställa att kraven på lufttäthet beaktas vid val av byggsystem, glaspartier, ventilationssystem, genomföringar i klimatskärmen och liknande.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska säkerställa att valda lösningar, material och materialkombinationer är beständiga över tid och för de klimatbetingelser som råder.
• Planen ska beskriva de rutiner för förbesiktning och egenkontroll av arbetsutförande som ska användas.
• Planen ska beskriva hur beställarens lufttäthetskrav ska verifieras av entreprenören genom läcksökning och tryckprovning samt vilka kontroller beställaren kommer genomföra.
• Svaga punkter och risker i konstruktionen ska identifieras. Planen ska beskriva de rutiner som krävs för att undanröja eller minimera de identifierade riskerna.
• Planen ska beskriva vilka åtgärder som ska vidtas om beställarens krav på lufttäthet inte uppnås. Genomförda åtgärder ska dokumenteras.
• Täthetsplan samt dokumentation av läcksökning, tryckprovning och åtgärder ska ingå i relationshandlingarna. Resultaten ska tydliggöras för beställaren.

Beställarens fuktsakkunnige (eller lufttäthetssakkunnige) har rätt att granska projekteringen och genomföra kontroller av att lufttäthet av byggnaden uppnås, exempelvis genom läckagesökning och tryckprovning. Entreprenören ska meddela beställaren om lämpliga tidpunkter för sådana kontroller.

Beställarens övriga krav på begränsning av energiförluster återfinns i följande krav: klimatskärm och U- värden (KravID: 11139) (u-värde golv tak mm) och glasparterier (KravID: 11124), lufttäthet (KravID: 11143), förluster via ventilation (KravID: 11149), process- och spillvatten (KravID: 11134) samt isolering av vattenrutschkanor (KravID: 11137) 

[Till beställaren/upphandlaren: Har ni egna nummer eller benämningar på de uppradade kraven ovan, så ska ni använda er egen numrering eller rubricering och hänvisa till dem här. Ta bort denna parantes sedan, den är endast för information till dig som beställare/upphandlare.]  

För att uppnå en god lufttäthet gäller följande:

• Luftläckage genom klimatskärm får högst uppgå till 0,20 l/s m2 omslutande area vid +/- 50 Pa, enligt SS- EN ISO 9972:2015 eller likvärdig standard.
• Större punktläckage i klimatskärmen accepteras ej med hänsyn till risk för fuktkonvektion, försämrad termisk komfort samt spridning av föroreningar och markradon. Bedömningskriterier enligt bilaga 10 i branschstandard ByggaL  (Branschstandard ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader version 2017-07-04) eller likvärdig standard ska tillämpas. ByggaL tillhandahålls av beställaren.
• Fönster och dörrar ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 14351-1. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad.
• Dörrar i lägenhetsavskiljande innerväggar (interna luftläckage) ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 14351-2 (SS-EN 12207). Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad.
• Industriportar, garagedörrar och dylikt ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 13241. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 50 Pa tryckskillnad.
• Om inte lufttäthetsplanen reglerar de beräkningar och projektering av lufttäthet som ska göras så ska ByggaL (Branschstandard ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader version 2017-07-04) användas för projektering, beräkningar och hantering av klimatskärmens lufttäthet under byggprocessen. Denna tillhandahålls av beställaren.
• Behovet av lufttäta klimatskärmar inomhus (innanför klimatskärmen) med högsta tillåtna luftläckage med 0,20 l/ m² omslutande area) ska identifieras och detaljprojekteras.
• Lufttäthetsdetaljer ska identifieras och detaljprojekteras.

Luftläckaget som uppmäts ska endast fördelas på klimatskärmens area. Läckaget gentemot samtliga inomhusutrymmen antas vara noll, såvida det inte finns behov av lufttäta klimatskärmar inomhus.

Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av den övriga klimatskärmen. Provning av lufttäthet ska så tidigt som möjligt efter att tätskiktet har satts på plats, helst innan ytterväggarnas insida och innertak är helt inklädda med skivor.

Kravet på lufttäthet enligt ovan ska verifieras genom läckagesökning och tryckprovning enligt planen för täthet (KravID: 11229). Läckagesökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.

Läckagesökning ska genomföras succesivt under produktionen för att identifiera systemfel och fel i montage med mera som innebär luftläckgage. Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg.

Lufttäthetsprovning ska genomföras när byggnadens klimatskärm är färdigställd, det vill säga när tätskiktet är fixerat och inga ytterligare håltagningar ska göras.

Uppmätt läckage får endast fördelas på klimatskärmens area. Läckage till omgivande utrymmen ska vara noll. Detta gäller dock ej för utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar. Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig.

Hela byggnaden ska provtryckas, mätas och rapporteras enligt SS-EN ISO 9972 eller likvärig standard. För större byggnader (mer än 5000 m2, A temp ) så kan provtryckning sektioneras efter brandcellsgränser. Utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig. Resultat av läckagesökning, vidtagna förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom mätprotokoll och en rapport till beställaren, senast fyra veckor före slutbesiktningen.

[OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.]

Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:

• hur detta kontraktsvillkor ska omhändertas 
• vad arbetet med en god projektkultur i övrigt ska innehålla 
• hur arbetet med en god projektkultur ska genomföras

Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet.

God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:

• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, åtgärdar dessa om det ligger inom personens roll och rådighet
• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, skyndsamt berättar om dessa för berörd kollega, arbetsledare eller chef om det inte ligger inom personens roll och rådighet att åtgärda dem
• samarbete upprättas för att åtgärda fel, brister och skador om dessa inte kan åtgärdas utan sådant samarbete.
• vid varje projektstart ska den gemensamma projektledningen genomföra ett arbete, om projektkulturen, med de personer som ska delta i projektet. 

Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:

• Värde nr 1: _______________________________
• Värde nr 2: _______________________________

[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.]

Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:

• inom gemensamma projektledning (inom projektledningen mellan beställaren och entreprenören/konsulten)
• chefer och arbetsledare emellan
• arbetslag och arbetsgrupper emellan
• mellan projektledning, chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• mellan entreprenören/konsulten och underentreprenörer, underkonsulter.

Därutöver ska följande också genomföras:

• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart genomföra ett arbete för att identifiera de andra mål och specifika krav som beställaren har på objektet och projektet. (Exempelvis så som klimatpåverkan, energieffektivitet, tillgänglighet och liknande.)
• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart ta fram en handlingsplan för, eller anpassa befintlig handlingsplan till, hur arbetet med projektkulturen ska genomföras. Handlingsplanen ska fastställas i samråd med beställaren. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som om de vore entreprenörens/konsultens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:

• Hur ovanstående punkter omhändertas i arbetet.
• Hur kända och tillkommande behov av information på olika språk hanteras.
• Hur deltagare som tillkommer under projektets gång ska introduceras i arbetet med projektkulturen.
• Hur beställarens mål och specifika krav på objektet och/eller projektet kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper.
• Hur entreprenören/konsulten genomför en regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det framgå vem som ska göra vad.
• Andra aspekter som entreprenören/konsulten ser behov av att lyfta in i handlingsplanen.
• Möten som ska genomföras i arbetet med projektkulturen. För möten ska tidsplan eller angivna tidsintervall anges. Som minst ska regelbundna möten genomföras:
  • mellan kontraktsparterna, för uppföljning och utvärdering av arbetet med projektkulturen.
  • mellan beställaren, projektledningen, arbetslag och arbetsgrupper. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelse för beställarens mål och specifika krav på projektet.
  • mellan yrkesgrupper. Dessa möten ska användas för att främja förståelse och respekt mellan olika yrkeskategorier samt för sådana aspekter som behöver beaktas för att det ska gå att motverka fel, brister och skador.
  • mellan projektledning och eventuella underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelsen för beställarens mål och specifika krav på projektet.

Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet.

Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:

• att respektive underentreprenör och underkonsult ska tillsätta en person med formellt ansvar i projektets arbete med att skapa god projektkultur
• att berörda personer från underentreprenörer och underkonsulter kommer att delta i arbetet med att skapa en god projektkultur
• vilka insatser i form av tid som krävs av berörda personer samt den ersättning som entreprenören ger för deltagandet.

Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i.

In- och utpassager i klimatskärmen (dörrar och genomföringar där det är tänkt att personer skall kunna passera) ska förses med slussteknik. Slusstekniken ska motverka insugning av uteluft, samt ska klara av att upprätthålla termisk komfort i vistelsezonerna med minimala energiförluster. Slusstekniken ska även ha en förstärkt stängningsfunktion när slussen inte är i drift. Karuselldörrar får ej användas i områden där Boverkets geografisk justeringsfaktor (F_geo) är lika med eller högre än 1,0. Karuselldörrar leder generellt till stort luftläckage. Antalet slussar ska bestämmas utifrån utomhusklimatet vintertid för att säkerställa att inomhusklimatet i bad- och simanläggningen upprätthålls med minimala energiförluster.   

I vistelsezoner där badgäster huvudsakligen vistas barfota (såsom duschar, rum för bad och bassäng och liknande) ska golvtemperaturen vara mellan 20–24 °C som huvudregel. I undantagsfall får golv vara varmare men får dock aldrig överskrida 34 °C. För bastu finns eget krav på maximal tillåten golvtemperatur. Golvkonstruktioner ska utföras så att tillförd kylning inte används för att nå tillåten temperatur. De tekniska lösningarna för detta krav ska tydliggöras i bygg- och därefter i relationshandlingarna. 

Observera att kravet inte innebär att golvvärme efterfrågas. Kravet kan uppfyllas på andra vis så som att lufttemperaturen vid golvnivå hålls på en efterfrågad nivå. Direktverkande el som golvvärme ska inte användas. Elinstallationer ska alltid följa säkerhetsföreskrifter och råd från Elsäkerhetsverket.

Byggnaders köldbryggor ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblem. Förluster genom projekterade köldbryggor ska beräknas och ingå i energiberäkningarna. 

För köldbryggor i övrigt gäller följande:

• Den bärande stommen får inte penetrera klimatskärmen.
• Köldbryggor får inte leda till att 75 % relativ luftfuktighet kan överskridas vid insidan av diffusionsspärren (alltså sidan mot klimatskärmen/ väggkonstruktionen).
• Samtliga typer av köldbryggor ska beräknas i minst tvådimensionella analyser. Beräknade yttemperaturer och valda parametrar i respektive klimatzon samt vald geografisk klimatfaktor (Fgeo) ska redovisas för att möjliggöra mätverifiering efter anläggningens färdigställande.
• Köldbryggor får inte ge strålningsasymmetri där riktad operativ temperatur varierar mer än 5°C i vistelsezon.

Köldbryggor och effekter ska beräknas enligt nedanstående standarder eller likvärdigt:

• SS-EN ISO 14683 (Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Linjär värmegenomgångskoefficient - Förenklade metoder och schablonvärden)
• SS-EN ISO 10211 (Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Värmeflöden och yttemperaturer - Detaljerade beräkningar)
• SS-EN ISO 6946 (Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient - Beräkningsmetoder).  

Bottenplattor på utomhusbassänger ska alltid isoleras.

Isolering ska ske med slutna celler eller annan likvärdig metod så att konstruktionen isoleras mot mark- och grundvatten.

Montage av isolering ska vara utförd så att det inte uppstår någon inträngning av vatten mellan isolering och andra delar av bassängkonstruktionen.

I övrigt gäller kravet “Bassänger vid rörligt grundvatten” (Kravid 11141) också för utomhus bassänger.

Byggnaders totala glasarea i klimatskärmen ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblematik. Glaspartier i klimatskärm ska därför ytmässigt begränsas.

Byggnaders totala glasarea får maximalt uppgå till:

     För glaspartier gäller även följande:

• Kylningsbehov, övertemperaturer, kallras samt risker för bländning ska minimeras. Projektören/ entreprenören ska kunna motivera vilka lösningar som väljs för systemhandlingar och senare för bygghandlingarna med hänsyn till detta.
• Vid gestaltning och projektering av byggnaden och dess glaspartier ska solinstrålningens påverkan på termisk komfort, bländning och värmelast analyseras. Södervända glaspartier i bassängrum ska undvikas.
• Termiskt inneklimat, risk för kallras och Riktad Operativ Temperatur (ROT) ska vid projektering simuleras och utfall av simuleringar ska dokumenteras.
• Konsekvenserna som öppningsbara delar i uppglasning ger på klimatskärmens isoleringsförmåga och fuktsäkerhet ska beräknas och integreras i energiberäkningar och i beräkning av klimatskärmens U-medelvärde.
• U-värde på fönster inklusive båge och karm ska vara högst 0,90 W/m² K.
• U-värde på glaspartier i tak, inklusive karm, ska vara högst 0,80 W/m² K.
• Om insidans yttemperatur för glas och karm når kondenseringspunkt ska kondenshämmande funktioner installeras. Sådan kan vara påblås, elvärme, stålning eller liknande. Kondenshämning ska projekteras och konstrueras så att den automatiskt stängs av (endast) när risk för kondens inte finns.
• Energibehov för kondenshämning ska beräknas och ska ingå i energikalkyler och bedömning av hur energieffektiv byggnaden är.
• Lufttäthetskraven på glas- och fönsterpartier ska vara bättre än klass 4 enligt SS EN14351-1:2006+A2:2016 Fönster och dörrar - Produktstandard, funktionsegenskaper eller likvärdig standard.
• Om det finns behov av solavskärmning så ska denna vara placerad utvändigt (för att undvika övertemperaturer och kylbehov).

Projektör/totalentreprenör ska förse bad- och simanläggningen med givare och mätare. Anläggningen ska projekteras för och utrustas med givare och mätare enligt krav i nedanstående listor. Syftet är att möjliggöra noggrann mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning.

• Givares och mätares noggrannhet får avvika med högst 3 % vid nominellt flöde. Noggrannhet för flödesmätare för kallvatten in till varmvattenberedare får avvika maximalt 5 %.
• Trådlös teknik får endast väljas där risk för signalbortfall inte föreligger.
• Information och mätdata från olika delsystem ska samlas i ett centralt övervakningssystem med öppet gränssnitt. Öppet gränssnitt ska tillåta olika datasystem att kommunicera med varandra.
• Mätning ska minst kunna ske utifrån separata givare och mätare för varje energibärare och vattenbärare som levererar energi och/eller vatten. Huvudgivare och mätare ska finnas i den byggnad som mottar energileveransen eller vattenleveransen.
• I varje byggnad som mottar energi eller vatten via mottagningsbyggnaden så ska undermätare och givare installeras. Oavsett nedanstående parametrar ska vatten- och energianvändning också kunna skiljas åt enligt de övriga krav på anläggningen och dess installationer som beställaren angett. Vilka dessa övriga krav är ska framgå av planen för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem som finns beskrivet i krav (ID11240). Planen ska upprättas av projektören/totalentreprenören och stämmas av i samråd med beställaren.
• Projektören/totalentreprenören ska upprätta en instruktion för avläsning av varje givare och mätare och beräkningar. Instruktionerna ska finnas och ingå i överlämningen. Instruktionen ska utförligt visa hur värden för punkterna i nedanstående listor kan tas fram genom avläsning eller beräkningar. Avläsning och beräkningar ska vara grundade på givar- och mätvärden och andra värden. För beräkningar ska utförliga beräkningsmetoder och anvisningar finnas. Instruktioner för avläsning av givare och mätare och beräkningar ska överlämnas till driftpersonalen vid överlämningen av totalentreprenören. Instruktionen ska ingå i Plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem
• En plan för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen ska upprättas av projektören/ totalentreprenören i samråd med beställaren. I planen ska anges att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i anläggningen eller annan berörd plats. Planen ska ange att kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.
• Planen för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt ____ timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.  [Till Beställaren! Fyll i antalet timmar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]
•  Planen ska ange att driftspersonalen ska utbildas i avläsning och beräkning enligt instruktionen avläsning av varje givare och mätare och beräkningar. Utbildningen ska följa planen för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen.
• och mätare ska projekteras in i byggnaden och dess flöden så att man genom mätning kan få fram värden för, eller på grundval av mätvärden och andra tillgängliga värden beräkna fram värden för parametrar angivna i nedanstående listor:

Elanvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Anläggningens totala elanvändning
• Anläggningens totala användning av el för pumpar, fläktar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på ventilation, värmesystem, kylsystem.
• Anläggningens totala användning av el för hissar, belysning inomhus, fasadbelysning utomhus, annan utvändig el.
• Anläggningens totala användning av el för pumpar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på tappvattensystem respektive bad/bassängvatten.
• Vad anläggningen mottar från egna energigivare så som solceller eller solvärme.

Den totala elanvändningen för respektive byggnader och utomhusbassänger på bad- och simanläggningen:

• den totala användningen av el för där för avsedd uppvärmning (om el används, exempelvis för bastu.)
• den totala användningen av el för där för avsedd kyla (om el används)
• den totala användningen av el för där för avsedd uppvärmning av bad- och tappvarmvatten (om el används)
• den totala användningen av el för pumpar, fläktar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på ventilation, värmesystem, kylsystem.
• den totala användningen av el för hissar, belysning inomhus, fasadbelysning utomhus.
• den totala användningen av el för pumpar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på tappvattensystem respektive bad/bassängsystem.
• Vad respektive byggnad eller utomhusbassäng mottar från egna energigivare så som solceller eller solvärme.

Övrig energianvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Anläggningens totala användning av fjärrvärme eller annan värmeleverans (dock ej passiv sådan så som intern solvärmelast) eller av fjärrkyla eller annan kylleverans.
• Vad anläggningen mottar i värme (eller kyla) från egna energiförmedlare så som solvärmeanläggning eller värmeväxlare och/eller värmepump. (För värme-/kylpump räknat som värmeenergi, ej el.)
• Anläggningens totala användning av värme och kyla uppdelat på uppvärmning eller kylning av lokaler respektive tappvattensystem respektive bad/bassängvatten.
• Hur mycket anläggningen tillvaratar av värmeenergin ur frånluft och använt vatten.

Övrig energianvändning för respektive byggnader och utomhusbassänger på bad- och simanläggningen:

• Den totala användningen av fjärrvärme eller annan värmeleverans (dock ej passiv sådan så som intern solvärmelast) eller av fjärrkyla eller annan kylleverans.
• Vad byggnad mottar i värme (eller kyla) från egna energiförmedlare så som solvärmeanläggning eller värmeväxlare och/eller värmepump. (För värme-/kylpump räknat som värmeenergi, ej el.)
• Den totala användningen av värme och kyla uppdelat på uppvärmning eller kylning av lokaler respektive tappvattensystem och respektive bad/bassängvatten.
• Hur mycket byggnaden tillvaratar av värmeenergin ur frånluft och använt vatten.
• Frånluftens flöde, temperaturer och fukthalt.

Vattenanvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Den totala kallvattenleveransen till anläggningen.
• Den totala vattenleveransen till anläggning (om redan uppvärmt vatten mottas).
• Hur mycket använt sim- och badvattenanläggningen lämnar till avloppsnätet.
• Hur mycket använt övrigt gråvattenanläggningen lämnar till avloppsnätet.

Vattenanvändning för respektive  byggnader och utomhusbassänger  för respektive byggnader på bad- och simanläggningen:

• Den totala kallvattenleveransen.
• Den totala vattenleveransen (om också redan uppvärmt vatten mottas).
• Hur mycket använt sim- och badvatten som avlämnas till avloppsnätet.
• Hur mycket använt övrigt gråvatten som avlämnas till avloppsnätet.
• Avlämnat vattens flöde och temperaturer.

Vattenkvalitet och rening på hela bad- och simanläggningen:

• Klorhalt ska mätas och kunna doseras per vattenreningssystem. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska klor mätas och doseras separat på varje bassäng.
• Temperatur ska mätas och kunna justeras. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska temperatur mätas på och kunna justeras separat för varje bassäng.
• Värde för pH ska mätas och kunna justeras. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska pH mätas på och kunna justeras separat för varje bassäng.
• Elektrod som är avsedd att mäta underklorsyrlighet (en del av fritt klor) ska monteras där ett konstant vattenflöde i en genomflödesarmatur finns. Flöde ska vara 0,5-2 l/min.

Uteluftsflöden och koldioxidhalter:

• Givare- och mätare ska finnas för att kunna säkerställa att kravet Dimensionering av Uteluftsflöden (UHM KRAVID: 11144) , av koldioxidhalter, trikloraminhalter och uteluftsflöden, upprätthålls. 

Totalentreprenören/Projektören ska upprätta en plan för mätning och kontroll samt för styr-, drift- och övervakningssystem. Planen ska följas av projektör, entreprenör och berörda parter. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner eller systemhandlingar och inför produktionen, i bygghandlingarna. Uppdaterad plan ska medfölja relationshandlignarna. 

Planens innehåll

• Planen ska ange vem som är entreprenörens energisamordnare (med namn och kontaktuppgifter) under garantitiden.
• Planen ska ange vem som är entreprenörens och beställarens personer (med namn och kontaktuppgifter) som är ansvariga för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem samt de personer (med namn och kontaktuppgifter) som ansvarar för samordning av miljö- och energiaspekter, lufttäthet och fuktsäkerhet samt driftoptimering, under de olika byggskedena.
• Planen ska ange hur samtliga berörda i projektering respektive produktion ska bli införstådda med beställarens krav på mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem och hur planen ska följas.
• Planen ska ange hur beställarens krav ska verifieras av entreprenören.
• Rutiner ska finnas som säkerställer att valda lösningar, material och materialkombinationer är beständiga över tid och för de speciella klimatbetingelser som råder inomhus och utomhus för de aktuella objekten.
• Planen ska innehålla rutiner för förbesiktning och egenkontroll av arbetsutförande.
• Planen ska även ange rutiner så det säkerställs att handlingar granskas i ett tidigt skede av en person som är sakkunnig inom mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem.
• Planen ska även innehålla och beskriva aktiviteter inför överlämningen.
• Planen ska ange rutiner som säkerställer att aktiviteter och planer inför överlämningen blir uppdaterade under projektering och produktion.
• Planen ska innehålla en informations- och utbildningsplan inför överlämning. Informations- och utbildningsplanen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation om mätning och kontroll av driften, övervakningen och styrningen av de tekniska systemen.
• Informations- och utbildningsplanen ska säkerställa att dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner medföljer till beställarens driftorganisation.
• Informations- och utbildningsplan ska ange att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i anläggningen eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.
• Informations- och utbildningsplan ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt […] timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.[Till Beställaren! Fyll i antalet timmar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]
• Planen för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem ska beakta andra planer som berör denna plan, så som lufttäthetsplan, fuktsäkerhetsplan och plan för driftoptimering, vattenkvalitet och rening med flera planer.

Övrigt innehåll:

Oaktat listan ovan så ska projektören se till att andra aspekter och krav som inte nämns i listan men som berör mätning och kontroll samt styr-, drift- och övervakningssystem, inte utelämnas.. Det kan även finnas andra tekniska specifikationer som inte omfattas av dessa hållbarhetskrav men bör också vara med.

Listan nedan är inte uttömmande utan en hjälp till översikt av sådana krav:

•  Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID:11136)
•  Simhallens klimatzoner/rumsfunktionsbeskrivning. (KravID:11140)
•  Dimensionering av uteluftsflöde. (KravID:11144)
•  Relativ luftfuktighet i bassängrum. (KravID:11130)
•  Krav på värmeåtervinning ur frånluft. (KravID:11149)
•  Ventilation av tekniska utrymmen. (KravID:11233)
•  Cirkulation av vatten. (KravID:11235)
•  Energiåtervinning från grå- och processvatten. (KravID:11134)
•  Glaspartier. (Avser då projekterade kondenshämmande funktioner) (KravID:11124)
•  Slussar till utemiljö. (KravID:11147)
•  Partikelfilter(KravID: 11436)
•  Kolfilter (KravID: 11151)
•  UV-aggregat (KravID: 11155)
•  Värmeväxlare (KravID: 11156)
•  Egenproduktion av klor (KravID: 11157)
•  Utrustning för mätning av fritt klor (KravID: 11158)
•  Utrustning för mätning av pH (KravID: 11159)

Uppdaterad plan och dokumentation:

Genomförda åtgärder för felsökning, korrigeringar och rättelser ska dokumenteras. Planen samt rättelser och resultat av förbesiktning, dokumentation om förbesiktning och åtgärder med mera ska ingå i relationshandlingarna och tydliggöras för beställaren.

Driftoptimering och samordnad funktionsprovning ska genomföras.

Totalentreprenören / Konsult ska under projekteringen upprätta en plan för driftoptimering. Den person hos Totalentreprenören / Konsult som är Tekniksamordnare med samordnande ansvar, eller annan med liknande roll och ansvar, ska upprätta planen. Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer, underentreprenör och berörda parter som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, följer planen.

Totalentreprenören / Konsult ska under projekteringen upprätta en plan för samordnad funktionsprovning. Den person hos Totalentreprenören / Konsult  som är Tekniksamordnare med samordnande ansvar, eller annan med liknande roll och ansvar, ska upprätta planen.Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer, underentreprenör och berörda parter som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, följer planen.

Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer för respektive delsystem, som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, vid projektering upprättar en plan för driftoptimering för alla relevanta driftfall.

Totalentreprenören / Konsult  ska säkerställa att intrimning av delsystem genomförs.

Totalentreprenören / Konsult  ska säkerställa att planer för driftoptimering och planer för samordnad funktionsprovning omhändertar nedanstående punkter:

• Projekteringen ska fastställa samtliga relevanta driftfall. Fastställandet ska ske i samråd med beställaren.

• Uppföljning under garantitiden och regelbunden uppföljning efter garantitiden ska planeras. ByggaE, ByggaF samt ByggaL kan användas som stöd i detta arbete. Resultatet av nämnda projektering ska ingå i Plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem.

• För bad- och simanläggningen och alla byggnader och deras system så ska en samordnad funktionsprovning göras för alla relevanta driftfall. Samordnad funktionsprovning ska protokollföras med notering av resultat, avvikelser och korrigeringsåtgärder. 
   
• Samordnad funktionsprovning ska ske först när vattensystemen och bassänger är fyllda med vatten enligt relevanta driftfall. 
   
• Samordnad funktionsprovning ska utföras före det att intrimning av delsystem och övergripande system sker.
• Mätare och system för mätdatainsamling ska vara klara och installerade och funktionskontrollerade innan samordnad funktionsprovning sker.

• Mätare och system för mätdatainsamling ska vara klara och installerade och funktionskontrollerade innan intrimning av delsystem och övergripande system sker.

• För bad- och simanläggningen och alla byggnader och deras system så ska intrimning av delsystem och övergripande system genomföras. Intrimning ska protokollföras med notering av med angivna resultat, avvikelser och korrigeringsåtgärder.

• Samordnade funktionsprovningar med eventuella korrigerande åtgärder samt intrimning ska vara genomförda före överlämning. Dokumentation av provningar och korrigerande åtgärder och resultat av korrigeringar samt intrimning ska ingå i relationshandlingarna.

• Planen ska innehålla en utbildningsplan för överlämning. Utbildningsplan ska beskriva hur kunskap ska överföras från konsulter och totalentreprenör/entrepenör till byggnadens driftorganisation.

• Utbildningsplan ska säkerställa att dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner medföljer till beställarens driftorganisation vid överlämningen.

• Utbildningsplan ska ange att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i bad- och simanläggningen eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika relevanta förvaltningsfunktioner.

• Utbildningsplan ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt ____ timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen. [Till Beställaren! Fyll i antalet timmar.Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]

Planen ska beakta andra planer som kan inverka på ovan, så som lufttäthetsplan, fuktsäkerhetsplan och plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem, vattenkvalitet och rening med flera planer.

Dimensionering av uteluftsflöden

Det är mycket viktigt att föroreningar i inomhusluften förs bort effektivt från inomhusluften vilket kan åstadkommas genom tillräckligt goda ventilationsflöden. Samtidigt bör intaget av uteluft i sim- och badanläggningen minimeras för att hålla behovet av uppvärmning av luften så lågt som möjligt. Dimensionering av ventilationsflöden per byggnad och klimatzon måste balansera dessa två behov. Behovet av uteluftflöde varierar beroende på personbelastning, alltså antal personer som är på plats samtidigt. Därför ska nedanstående gälla för dimensionering av uteluftsflöden.

Minsta uteluftsflöde per byggnad och klimatzon (även nattetid) dimensioneras utifrån värden i tabellen nedan. Under drift dagtid tillkommer 0,35 l/s, m² för golvarea A temp (exklusiva bassängarea) samt 7 liter per sekund och person. Ytterligare uteluftsflöde utöver detta regleras mot koldioxidhalt i bassänghallarna där 600 ppm koldioxid ska eftersträvas vid sport- och rehab-aktiviteter. Värdet ska inte överstiga 750 ppm under tid för rekreaktionsbad. Om trikloraminhalten överstiger 0,2 mg/m³ vid 600 ppm ska riktvärdet för koldioxid justeras så att trikloraminhalten säkras med rätt nivå på uteluftsintaget.

Formel för beräkning av uteluftsflöde per klimatzon: ( (Antal samtidiga besökare x 7 liter per besökare) + (Golvarea A_temp m^₂ x 0,35 liter/s m²) + (Vattenyta m² x siffran i tabellen för Luftflöde/m² vattenyta (l/m² s H₂O) ) = uteluftsflöde liter/sekund

Vid dimensionering av uteluftsflöde gäller även följande:

• Tilluft ska tillföras byggnaden utan att skapa drag, men ändå ge ett effektivt luftutbyte, minst 50% av luftvolymen, över bassängytorna där kloraminhalten är som högst. Låga lufthastigheter ska eftersträvas för att minimera avdunstning.
• Frånluft ska tas så nära källan för förorening (trikloramin) som möjligt. Förorenad luft (trikolamin) får inte överföras till ett annat rum i bad- och simanläggningen.
• Ventilationslösningen ska konstrueras så att det är undertryck i bassängrum mot övriga delar. Ventilationslösningen ska också säkra att det blir övertryck i torra mot fuktiga utrymmen, övertryck i omklädningsrum mot duschrum samt övertryck i under tak mot bassängrum.
• Serviceutrymmen anslutande mot bassängrum (så som toaletter och förråd) ska inte ha överluft till sig från bassängrum. Är serviceutrymmen beklädda och utrustade med korrosionsbeständiga material så som i bassängrummet så kan överluft från bassängrum accepteras. 
• Mätningar ska mäta värden för lufttemperatur, relativ luftfuktighet, CO₂, trikloramin och läckflöden.  Läckflöden ska mätas genom spårgasmätning och inrökning
• Ett mätprogram för verifiering av kravet ska utarbetas vid projekteringen, av projektören / totalentreprenören.

Den relativa luftfuktigheten (RF) ska vara anpassad till besökarnas behov och ska som riktvärde ligga på 55 % i våta utrymmen. RF-nivån får inte i någon del av rum med bassäng understiga 50 % och ska inte överstiga 65 %, Det gäller även under tid då respektive utrymme är i drift.

Differensen efter injustering får maximalt vara +/- 5 procent.
Temperaturen i bassängrummet ska vara minst 2 grader högre än i bassängvattnet men får inte överskrida 34^o C.

Kravet avser vistelsezoner i anläggningens bassängrum men inte ytor framför där luft tas in eller ut.

Utjämningstankar, kemikalietankar samt kemikalieförråd ska ha separat frånluft. Sådan frånluft får inte blandas med frånluft från övriga anläggningen eller byggnaden. Kemikalieförråd ska som minimum ventileras dygnet runt med 0,35 l/s m² golvyta.

Frånluft från utjämningstankar ska dimensioneras för 100 % evakuering av luften i tanken vid samtliga driftfall. Kemikalietankar/kemiutrustning ska ha separat frånluft men utformas utefter leverantörens anvisningar och i enlighet med CE-direktiven.

Värme i frånluft ska återvinnas med värmeväxlare och/eller värmepumpar med hög temperaturverkningsgrad. För värmeåtervinning och värmeutvinning ur frånluft gäller följande:

• Frånluften (avluften) från bad- och simanläggningen får, efter värmeåtervinning eller värmeutvinning, maximalt vara +4 °C. Energin från frånluften (avluften) ska återföras in i anläggningens vatten- eller värmesystem direkt och/eller indirekt via ett värmelager
• Frånluftstemperatur, luftfuktighet och flöde ska mätas och registreras kontinuerligt, liksom utetemperatur. Se även krav Plan för driftoptimering KravID: 11136.
• Avvikelser från kravet  ovan om värmeåtervinning och värmeutvinning kan accepteras om entreprenören kan visa på en annan lösning som ger en bättre eller likvärdig energiprestanda till samma eller lägre kostnad. För föreslagen lösning ska då referensexempel visas och styrkas med intyg. Lösningen ska vara i drift i annan anläggning som har likvärdig belastning av fukt och kemikalier i frånluften som denna bad- och simanläggning planeras att ha. Intyg ska ha kontaktuppgifter med namn, telefonnummer och adress till referensobjektets kontaktperson.

Entreprenören ska säkerställa att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlare och/eller värmepumpar ska driftas och underhållas för att verkningsgraderna och beställarens krav på frånluftens temperaturer ska kunna upprätthållas.

Exempelvis ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.

För plattvärmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas.

För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång) så ska innehållsförteckning för överföringsmediet redovisas.

För roterande- och för kammarvärmeväxlare ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in i beräkning av verkningsgraden. Renblåsningsflöde ska redovisas. Vilket tryck som ska användas för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören ska ha garantiåtagande om minst 5 år mot att lukt och orenhet i frånluft (såsom exempelvis rök och matos) inte läcker till tilluften.

Bastuutrymmets klimatskärm ska utformas så att följande punkter uppfylls:

• Luftläckage genom diffusionsspärr får maximalt uppgå till 0,10 l/s m² av bastuns omslutande area vid referenstryck 50 Pa enligt SS-EN ISO 9972:2015 eller likvärdig standard.
• Bastun ska kunna brukas dygnet runt alla dagar året om. Torr bastu ska klara att värma upp till och hålla 110 grader Celsius vid full personbelastning. Oberoende av bastutyp, så ska bastun nå operativ temperatur inom en timme från ouppvärmt läge.
• Yttemperatur på golv får max vara 45^o C
• Golvbrunn ska finnas i bastun och ska utformas oberoende av vattenlås. Vattenlås ska placeras så avdustning motverkas. Vattenlås kan exempelvis placeras utanför bastun.
• Diffusionsspärren ska klara minimum 120^o C, under en tio års garantitid.
• Klimatavskiljande delar i basturummet ska utföras med isolering av oorganiskt material. De ska ha ett U-värde på högst 0,14 W/m² K mot omgivande delar. Om bastun placeras mot kylda inomhuslokaler ska isoleringen förstärkas i motsvarande grad som temperaturskillnaden ökar.
• Eventuella fönstersystem ska ha ett U-värde på högst 0,9 (invändiga fönster) och 0,7 (fönster mot utomhus) W/m² K.
• Bastuväggens utsida ska inte ha en ångtät beläggning.
• Mängden tunga material såsom kakel, sten, betong och glas innanför isoleringsskärmen ska minimeras för att minimera uppvärmningstiden.
• Ventilering av basturum ska ske genom självdrag, där till- och frånluft tas från samma angränsande utrymme (utan hjälp av mekanisk forcering) och tilluft förs in direkt under bastuaggregatet.
• Bastugolvet ska vara städbart och golvet ska ha fall mot golvbrunnar.
• Bastulavar ska vara öppningsbara och löstagbara.
• Endast hyvlat och finare putsat trämaterial får finnas på de ytor som badgästerna kommer i kontakt med, till exempel lavar och ryggstöd 

Utomhusbassänger ska förses med bassängtäckning. Högsta tillåtna förlusteffekt är 10 W/m²  för hela bassängytan efter en timmes övertäckning. För säkerheten ska täckning följa standarden SS-EN 15288-1:2008+A1:2010: Safety requirements for design, eller likvärdigt.

System för avloppsvatten ska vara utformat med separata ledningssystem för respektive gråvatten (allt använt vatten utom från toalett, pissoar och bassängvatten), använt processvatten (bad- och bassängvatten) och svartvatten innan anslutning till VA-nätet sker, enligt KravID 11134.

Dimensioneringsanvisningar finns i övrigt i SS-EN 12056 -2 Avlopp – Självfallssystem inomhus – Del 2 Spillvatten, planering och beräkningar. Likvärdig standard med likvärda dimensioneringsangivelser får användas.

Kallvattencisterner ska isoleras med diffusionstät oorganisk isolering. Isoleringen ska ha ett U-värde om högst 0,35 W/m² K. Kallvattencisterner ska kopplas mot svartvattensystem för att kunna avtappas.

De tekniska lösningarna för isolering av kallvattencisterner ska tydliggöras i bygghandlingar och relationshandlingar. De ska kunna förklaras för beställarens eller dennes ombud av konsulten/entreprenören. Isolering av kallvattencisterner ska redogöras för i relationshandlingarna liksom kopplingen mot svartvattensystemet.

Bad- och simanläggningen ska utformas med kallvattencirkulation (KVC) där vattentemperatur högst får uppgå till 8 °C, samt varmvattencirkulation (VVC) där vattentemperaturen ej får sjunka lägre än till 55 °C. Om inkommande kallvatten till fastigheten redan har högre temperatur än 8 grader Celsius vid fastighetsgränsen så faller det inte på entreprenören att korrigera till anläggningen inkommande kallvattens temperatur. Från KVC och VVC till tappvattenblandare så får avståndet inte överskrida 2 meter.

Samtliga blandare ska förses med temperaturgivare så att temperaturen på vattnet i cirkulationen kan följas upp. KVC och VVC får inte genom samförläggning förlora eller höja temperatur på vattnet så att energiförluster eller legionella- eller annan mikrobiologisk tillväxt riskeras.

Verkningsgrader hos pumpar och motorer för vatten ska vara minst enligt nedanstående tabell vid dimensionerad driftpunkt. Tabellen är baserad på en normal lyfthöjd för cirkulationspumpar i en badvattenrening (10-12, meter vattenpelare, mpv).

Vid belastningsberoende drift ska ett aggregat väljas som uppnår minst 85 % av den ursprungliga verkningsgraden vid det lägre driftfallet. Pumpaggregat med kontinuerlig drift (cirkulationspumpar) och pumpar större än 1,0 kW ska förses med frekvensstyrning. 

Samtliga trycksatta ledningar i system med kontinuerligt cirkulerande vatten ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 10 millimeter vattenpelare per meter (mmvp/m). Övriga rör, såsom rörledningar till attraktioner eller tömningsledningar som endast är i drift sekventiellt, ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 13 mmvp/m. Samtliga sugledningar i system med kontinuerligt cirkulerande vatten ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 7 mmvp/m.

Rör med kallvatten ska isoleras med diffusionstät oorganisk isolering och ska ha ett U-värde som inte är högre än 0,65 W/m2K.

KVC och VVC får inte genom samförläggning förlora eller höja temperaturen på vattnet så att energiförluster eller legionella- eller annan mikrobiologisk tillväxt riskeras. I samma syfte ska placering av kallvattenrör i varma schakt och kanaler undvikas.

Värmeväxlare för vatten ska installeras i bad- och simanläggningen. För värmeväxlare gäller:

• Värmeväxlare ska vara av titan eller material med likvärdiga egenskaper för att klara den miljö värmeväxlaren ska placeras i.
• Värmeväxlare ska vara provade enligt SS-EN 305, SS-EN 306 och SS-EN 307 eller likvärdiga standarder.
• Värmeväxlare som utgör del av rörledningssystemet skall provas på samma sätt som anslutande
  rörledning. 
• Beroende på anslutningstemperatur och tryck ska tryckklass PN10 eller PN16 tillämpas.
• Vid leverans av värmeväxlare ska provningsintyg som överensstämmer med ovan angivna standarder medfölja. 
• Växlaren ska dimensioneras efter det konstanta effektbehovet samt för de effekter som krävs för uppvärmning av
  bassängerna på de tider som angivits i projekteringen.
• Om en bassäng ska kunna ha flera temperaturer så ska det genom projeketeringen beräknas och anges hur lång tid som ska tillåtas för uppvärmning eller kylning av bassängen.
• Värmeväxlare ska kunna upprätthålla önskade bassängtemperaturer genom värmeväxling av ett delflöde från filterkretsen som pumpas genom värmeväxlaren.
• Värmeväxlare ska dimensioneras för maximala uppvärmningstider på ett till fem dygn beroende på bassängens storlek.
• Om värmeväxlare är avstängingsbara på badvattensidan, så ska badvattendelen av växlaren bestyckas med expansionsmöjlighet.
• Värmeväxlare ska monteras och anslutas till rörsystemet på sådant vis att värmeväxlaren kan demonteras utan att det medför omfattande demontering av det övriga rörsystemet.
• Värmeväxlare ska monteras så att värmeväxlaren inte har direktkontakt med golv.
• Värmeväxlare ska monteras på plastdistanser eller distanser med material som har likvärdiga egenskaper. 
• Vid påfyllning av tömda bassänger ska byggnadsdelarnas temperatur beaktas för att undvika expansion eller krympningar i material. Projektören ska i projekteringen beräkna och ange påfyllningshastighet i relevanta skriftliga instruktioner.
• Skriftliga instruktioner om påfyllningshastigheter och uppvärmnings- respektive kylningstider ska även ingå i driftinstruktionerna som ska överlämnas till driftorganisationen.

I syfte att återvinna energi från grå- och processvatten gäller följande:

• Energi ur gråvatten (allt använt vatten utom från toalett, pissoar och kök) ska återvinnas genom värmeväxling.
• Krav på återvinningsgrad anges i program- eller systemhandling. Rörledning från dusch till växlare ska vara isolerad med ett U-värde om minst 0,8 W/m² K. 
• Energiåtervinning för gråvatten ska ske genom en värmepumpsfunktion eller annan likvärdig funktion. Med likvärdig avses att värmeutbytet är i samma storleksordning i förhållande till den el som används för att tillvarata spillvärmen och värma upp inkommande vatten. Värmeutbytet får inte vara sämre än 1:2,5 (en kWh el ger minst två och en halv kWh värme).
• Avblödningsvatten från bassänger ska värmeväxlas mot inkommande spädvatten.
• Anläggning som använder mer än 10 000 m³ processvatten per år räknat från vattenreningssystemet, ska återvinna minst 70% av värmen och vattnet i det använda processvatten. Värmen ska återföras för att nyttjas i processen.
• Energiåtervinningssystemet får ha ett totalt stillestånd om högst 10 % per månad.
• Spillvatten från vattenrening eller återvinningssystemet ska anslutas till gråvattensystemet för att värmen ska kunna återvinnas.
• Utgående temperatur på spillvatten (gråvatten och svartvatten) ska motsvara ingående kallvattentemperatur.
• Det kalla avblödningsvattnet sparas i ackumulator för att kunna användas för backspolning av filter.

I syfte att kunna mäta och kontrollera så gäller följande:

• Ett genomarbetat mät- och uppföljningsplan, för dels verifiering av återvinningsgrader och dels för löpande driftuppföljning, ska utarbetas av totalentreprenören/konsulten.
• Planen ska ange alla de mätpunkter som krävs, se även krav systemet enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136).
• För att kontrollera och reglera vattenflöden ska systemet förses med automatisk mätning samt registrering av samtliga flöden och temperaturer tillhörande systemet, se även krav enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136).
• Energi för varmvattenuppvärmning till hela byggnaden ska kunna mätas och loggas enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136). Temperatur före och efter gråvattenåtervinning ska kunna mätas och loggas.
• Larmvärde för nersmutsad växlare ska vara två grader högre än köldbärarens temperatur.

Tekniska lösningar med olika grad av värmeutbyte och under ovanstående villkor ska utvärderas avseende livscykelkostnader som inkluderar investering, underhåll och driftskostnader samt inbesparad energikostnad under___ år.  [Till Beställaren! Välj tidperiod här, exempelvis 25-40 år. Ju längre tid desto svårare att beräkna då allt fler parametrar varierar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]  Utvärdering ska redovisas för beställaren och val av lösning ska ske i samråd med beställaren. 

När anläggningens bassänger och system för vattenprocesser är redo för uppfyllning av vatten så ska påfyllning ske. Påfyllning får endast ske efter det att anläggningen med bassänger och attraktioner har städats och rengjorts noggrant.

Bad- och simanläggningens bassänger och system för vattenprocesser ska fyllas med rent vatten för driftläge som fastställts i plan för funktionsprovning och driftoptimering.

Vid påfyllning och tömning ska påfyllningsvattnets temperaturer, hastighet och tider för uppfyllning eller tömning beaktas i förhållande till konstruktionens och anläggningens temperatur och beräknat hanterbart tryck mot bassängväggar. Krympning eller expansion av material ska undvikas och krympning eller expansion får inte orsaka skador på material eller konstruktioner.

Energieffektivaste temperaturreglering av påfyllningsvattnet och tid för uppfyllning och tömning av vatten ska beräknas under ovanstående villkor. Tid, kostnad och minimerad energianvändning ska redogöras för i olika alternativ. Alternativen ska redogöras för till beställaren. I samråd med beställaren väljs ett alternativ för påfyllning.

Skriftlig instruktion för påfyllning och tömning av vatten (påfyllningsplan och tömningsplan med tillhörande protokoll) ska utarbetas utifrån de olika alternativen (enligt stycket ovan). Instruktionen ska medfölja driftinstruktionerna och ingå som del i utbildningen av driftorganisationen.

Påfyllningen ska följa valt alternativ i påfyllningsplanen och steg i påfyllningen ska dokumenteras i protokoll. Påfyllningsplan, tömningsplan och protokoll ska medfölja relationshandlingarna.

(Kravet avser inte dricksvatten- eller duschvattenledningar. För dem finns särskilda lagar, myndighetsföreskrifter och standarder som ska följas.)

Leverantören ska säkerställa att den förfogar över den kompetens som krävs för att utföra uppdraget. Erbjuden konsult/erbjudna konsulter ska ha mycket goda kunskaper och erfarenhet av att utföra belysningsprojektering som innefattar:

• Ljusdesign
• Dagsljusteknik och olika typer av styrsystem för belysning
• Ljusgestaltning och utformning av arbetsmiljöer
• Elsäkerhet

Konsulten/konsulterna ska ha genomfört minst [två stycken, eller annat antal som den upphandlande myndigheten anger] belysningsprojekteringar vardera för extern uppdragsgivare. Anbudet ska särskilt visa hur konsulten/konsulterna genomfört projekteringar med god dagsljushantering och energiprestanda med bibehållen god belysningskvalitet.

Konsulten/konsulterna ska genom CV och angivande av referenser styrka hur kravet uppfylls.

AMA-rubriker:
Vid totalentreprenad:
AMA AF 12, AFD.2 Utförande (skriv in kravtexten ovan)

Vid konsultupphandling:
AMA AF Konsult 10, AUC.2 Genomförande (skriv in kravtexten ovan)

Leverantören ska redovisa en arbetsprocess som säkerställer att en energimedveten belysningsprojektering kommer att tillämpas i uppdraget, som ej ger avkall på belysningskvaliteten. Redovisningen ska minst innehålla följande: 

• Hur styrsystem ska användas för att uppnå lägsta möjliga energianvändning i belysningsanläggningen.
• Hur de tekniska valen av energieffektiva belysningsprodukter sker.

AMA-rubriker

Vid totalentreprenad:
AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (skriv in kravtexten ovan)

Vid konsultupphandling:
AMA AF Konsult 10, AUC.2232 Konsultens plan för kvalitets- och miljöstyrning (skriv in kravtexten ovan)

Armaturer i bad- och simanläggningar ska vara IP-klassade med hänsyn till omgivande klimat och följa Elsäkerhetsverkets och andra relevanta myndigheters regler, riktlinjer och råd.

Undervattensbelysning ska finnas för bassäng som är djupare än 0,6 meter. Belysningen ska som minst ge sådana ljusförhållanden under hela dygnet att människor och större föremål på bassängbottnen är synliga från ovan vattenytan. Ljusförhållanden kan i övrigt anpassas efter ljusförhållanden under dygnet och olika årstider.

Leverantören ska innan slutgodkännande av uppdraget delge den upphandlande myndigheten en drifts- och underhållsplan för den projekterade belysningsanläggningen. Planen ska beskriva de underhållsåtgärder som är nödvändiga under belysningssystemets hela förväntade livslängd, så att anläggningens energieffektivitet och ljuskvalitet bibehålls eller kan förbättras över tid.

Planen ska minst innehålla följande:

• Monteringsinstruktioner och underhållsplan för armaturer.
• Instruktioner för hur ljuskällor ska ersättas och vilka ljuskällor som kan användas i armaturerna utan att de angivna värdena för energieffektivitet minskas.
• Instruktioner om funktion, underhåll och justering av belysningsanläggningens styrsystem.

AMA-rubrik:
AMA EL 19, YJL.63 Drift- och underhållsinstruktioner för elkraftsinstallationer (skriv in kravtexten ovan).

Silfilter ska installeras i bad- och simanläggningen. Hur silfilter uppfyller nedanstående punkter ska beskrivas utförligt i dokumentation. Sådan dokumentation ska medfölja i överlämningen till driftorganisationen. Filtertillverkarens instruktioner och tekniska dokumentation ska också medfölja i överlämningen till driftorganisationen. Silfilter kan vara designade på olika vis och ha olika tekniska lösningar, alla tekniska lösningar för partikelfilter ska uppfylla minst följande krav:

•  Silfilterkonstruktionen ska bestå av material som är beständigt i vatten med hög klorhalt såsom vatten i bassängbad. Materialet ska ha en garantitid på 10 år.
•  Rena (ej nedsmutsade) silfilter får inte ha mottryck över 5,0 kPa.
•  Silfilter ska vara av perforerat syrafast rostfritt stål som är beständigt i vatten med hög klorhalt och hög temperatur, såsom vatten i bassängbad, eller likvärd konstruktion. Maskvidd ska vara högst 3 mm. 
• Silfilter ska vara lättåtkomlig för rengöring. Vid rengöring ska undvikas att vatten spills ut. Det bör ske genom att filtret lösgörs och tas upp lodrätt uppåt. Sådan konstruktion kan vara av typ silkorg. Vid silfilter som har horisontell rengöring så ska det redogöras för hur vattenspill undviks vid rengöring.
•  Ett upplyftbart silfilter (se punkten ovan), ska ha bottentömning.
•  Sil ska ha lock. Locket ska vara transparent.
•  Om silfilter/silkorgen är placerad på sugsidan ska det vara konstruerat för att klara undertryck.
•  Silfilter ska vara placerat i vattenflödet så att vattnet passerar filtret innan det når pumpar eller andra reningssteg. 

Partikelfilter ska ha en god reningsförmåga så att en god vattenkvalitet som uppfyller hygienkrav uppnås. Hur partikelfilter uppfyller nedanstående punkter ska beskrivas utförligt i dokumentation. Sådan dokumentation ska medfölja i överlämningen till driftorgansiationen. Filtertillverkarens instruktioner och tekniska dokumentation ska också medfölja i överlämningen till driftorgansiationen. Partikelfilter kan vara designade på olika vis och ha olika tekniska lösningar, alla tekniska lösningar för partikelfilter ska uppfylla minst följande krav:

•  Filtret ska vara väl lämpat för filtrering av klorerat och tempererat badvatten. Filtret ska minst vara gjort för att hålla i miljöer med korrosivitetsklass C4 på yttre delar.  Filter ska vara beständigt i enlighet med Folkhälsomyndighetens råd för bassängbad.
• Partikelfilter ska kunna hantera flockningskemikalier vid behov, för att kunna uppnå rätt filtreringsgrad. Tillverkaren av partikelfiltret ska ha godkänt filtret för användning av sådana kemikalier. Tillverkarens instruktioner och dokumentation avseende flockningskemikalier och hantering av de ska medfölja övrig dokumentation om filtret.
•  Kontakttid mellan filtermedia och vattnet ska vara tillräckligt, med god marginal, för att få full avskiljning av mindre partiklar.
•  Hållfasthetsberäkningar på filterkonstruktionen ska göras och redovisas i dokumentationen om filtret.
•  Respektive filter ska kunna inspekteras visuellt, exempelvis genom siktglas eller likvärd lösning. Siktglas eller annan lösning ska vara monterad eller utförd så att turbulens inte uppstår på grund av siktglaset eller lösningen.
•  Utrustning såsom manluckor, siktglas, armaturer med mera ska vara placerade och monteras så att de är lättåtkomliga vid drift av anläggningen.
•  Under de normala förutsättningar som kan råda för och i sådana utrymmen där filter brukar vara placerade i bad- och simanläggningar, så ska lösningar för påfyllning och tömning av filtermedia vara utformade så att påfyllning och tömning blir lätthanterligt för driftorganisationen.
•  God genomspolning av filtret ska uppnås vid varje spolning. Vid spolning av trycksandfilter samt sugsandfilter ska filtrerbädden fluidiseras och expanderas minst 10% för att avlägsna alla föroreningar.
•  Filtret skall fungera som en mikrobiologisk barriär för amöbor.
•  Filtermedia förutom membran får ej vara av fossilbaserat material. Flockningskemikalier räknas här ej till filtermedia.
•  Livslängden på filtret skall vara minimum 15 år i den tänkta miljön.
•  Filtret skall tåla en stor variation i försmutsning utan att haverera.

För kolfilter som installeras i bad- och simanläggningen gäller nedanstående punkter. Hur kolfilter uppfyller nedanstående punkter ska beskrivas utförligt i dokumentationen. Sådan dokumentation ska medfölja i överlämningen till driftorganisationen. Filtertillverkarens instruktioner och tekniska dokumentation ska också medfölja i överlämningen till driftorganisationen. För kolfilter som installeras i bad- och simanläggningen gäller följande:

• Filtret ska vara väl lämpat för filtrering av klorerat och tempererat badvatten. Filterkonstruktionen ska minst vara gjort för att hålla i miljöer med korrosivitetsklass C4. 
•  Kolfilterbehållaren ska vara tillverkad av glasfiberarmerad plast och invändigt belagt med tätskikt av vinylester för att undvika bakterietillväxt. Konstruktion och tätskickt kan också vara av material som entreprenören kan visa är likvärdiga avseende på funktion och kvalitet. Det även avseende att förhindra bakterietillväxt och avseende att kolfilter inte får påverkas negativt av vattnet.
•  Filterkonstruktionen ska vara utrustad med två manluckor, en på sidan och en på ovansidan.
•  Manluckorna ska vara lättåtkomligt placerade.
•  Manluckorna ska vara monterade så att både ovansides- och sidomanlucka är lättåtkomliga för återkommande rengöring.
•  Under de normala förutsättningar som kan råda för och i sådana utrymmen där filter brukar vara placerade i bad- och simanläggningar, så ska lösningar för påfyllning och tömning av filtermedia vara utformade så att påfyllning och tömning blir lätthanterligt och effektiv för driftorganisationen.
•  Filterkonstruktionens filterbädd ska kunna inspekteras visuellt, genom siktglas eller likvärd lösning. Siktglas eller annan lösning ska vara monterad eller utförd så att turbulens inte uppstår på grund av siktglaset eller lösningen.
•  Siktglasen eller vald lösning ska placeras så att genomlysbarhet av vattnet uppnås.
•  Kolfilter ska vara minst 1,20 meter djupt, varav 0,20 meter ska bestå av kvartssand. Om detta inte går att uppnå ska flödeshastigheten i filtren sänkas och filtret dimensioneras efter den nya flödeshastigheten.
•  Flödeshastigheten genom filtret ska dimensioneras till cirka 10 meter per timme.
•  Backspolningshastigheten ska dimensioneras till 20 meter per timme.
•  Kolfilter ska ha fast dysbotten med dysor anpassade för kolfilter.
•  Antal dysor ska vara minst 60 stycken dysor/m² eller likvärdigt.
•  Visuell inspektion ska kunna ske under dysbottnen, genom siktglas eller likvärd lösning. Siktglas eller annan lösning ska vara monterad eller utförd så att turbulens inte uppstår på grund av siktglaset eller lösningen..
•  Siktglasen eller vald lösning ska placeras så att genomlysbarhet av vattnet uppnås.
•  Kolfilter ska ha mätvattenventiler. 
•  Mätvattenventiler ska vara placerade uppströms och nedströms filtren, så att mätningar kan göras för att övervaka när kolet är förbrukat och bör bytas ut.
•  Filterkonstruktionen ska ha avtappning i botten och anslutning till badvattensystemet.
•  Filterkonstruktionen ska ha möjlighet till evakueringsavtappning i botten.
•  Evakueringsavtappning ska vara ansluten till avloppsystemet för så kallat "svartvatten" (se Upphandlingsmyndighetens krav id nr 11234).
•  Frånluft från filterkonstruktionen ska återföras till ventilationens reningssystem. 

För UV-aggregat som installeras i bad- och simanläggningen gäller nedanstående punkter. Hur UV-aggregat uppfyller nedanstående punkter ska beskrivas utförligt i dokumentation. Sådan dokumentation ska medfölja i överlämningen till driftorganisationen. Aggregattillverkarens instruktioner och tekniska dokumentation ska också medfölja i överlämningen till driftorgansiationen. För UV-aggregat som installeras i bad- och simanläggningen gäller följande:

• UV-aggregat ska vara av typen låg- eller medeltryck.
• UV-aggregat ska ha skyddsrör.
• UV-aggregat ska ha en beräknad effekt för fotokemisk oxidation på 13–16 W per m³/timme renat flöde, beräknat på korrekt dimensionerad anläggning.
• UV-aggregat ska förses med ett fullflödes bypass av vattenflödet, eller passbit, så att UV-aggregatet kan stängas av för service utan att hela vattenreningssystemet behöver stängas av.
• UV-aggregat ska vara av syrafast rostfritt stål eller likvärdig kvalitet.
• Inom en radie av minst en meter (1 m) från UV-aggregatets yttersta delar så ska material (så som rör etcetera) vara utvalda och anpassade för att vara beständigt i UV-strålning.
• UV-aggregat ska monteras på sådan höjd att åtkomst för service och byte av lampor underlättas och inte innebär arbetsmiljöfara.
• UV-aggregat ska ha CE-märkning.

Bad- och simanläggningen ska utrustas med en anläggning för automatiserad egenproduktion av klor. Produktionen av klor ska ske i en öppen eller sluten elektrolyscell samt i inlineproduktion i systemet. Automatisk avhärdning av spädvatten ska finnas för öppen respektive sluten elektrolyscell. Saltupplösningstank ska ingå och ska vara utrustad med automatisk påfyllning av avhärdat spädvatten samt automatisk nivåhållning. Övervakning med flödesvakt med larmfunktion ska finnas. Vätgas som bildas i processen ska evakueras ur byggnaden med forcerad ventilation utan att passera värmeåtervinning och andra luftbehandlingsinstallationer. Utredning ska göras om utrustning och installationer som berörs av klorproduktionen kräver godkännande enligt klassning i EU-direktiv 2014/34/EU angående utrustningar för explosiv atmosfär och enligt regler i Sverige utgivna av Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), så kallad ATEX-klassning. Om utredning visar att sådan klassning krävs ska  utrustning och installationer användas som uppfyller aktuell klassning. Anläggningen för klorproduktion ska ha följande funktioner:

•  Automatisk vattenavhärdning.
•  Flödeskontroll med larm för vätgasevakuering.
•  Automatisk vätgasevakuering, med möjlighet till manuell överstyrning.
•  Anslutningar till vattenreningssystemet.
•  Drifttidsräknare.
•  Saltupplösningstank ska vara utrustat med automatisk vattenpåfyllning.
•  Saltupplösningstanken ska ha en storlek på ___ m3 . [Beställaren ska här ange relevant storlek utifrån behovet] 
•  Bufferttank för producerad natriumhypoklorit ska finnas och vara inkopplad.  
•  Bufferttank ska ha en storlek på ___ m3 .  [Beställaren ska ange relevant storlek utifrån behovet] 
•  Automatisk nivågivare i bufferttank.
• överlämnandet ska följande information finnas i överlämnad dokumentation och tillgänglig för beställaren:
•  Ritningsbeteckning där det framgår var i byggnaden anläggning för egenproduktion av klor är installerad.
•  Driftinstruktioner.
•  Säkerhetsinstruktioner.
•  Larmsignal för driftavbrott.
•  Larmsignaler för larmnivåer.
•  Tydlig information om fabrikat på anläggning, för säkerhet och underhåll av systemet.
•  Anläggningens kapacitet (kg klor/dygn).
•  Effektförbrukning vid produktion (kWh/kg klor).
•  Effektförbrukning i standby-läge (kWh/h).
•  Saltförbrukning (kg salt/kg klor).
•  Koncentration av natriumhypokloritlösning (g/l).
•  Typ av klorelektrolys.
•  Matningsspänning för utrustning.
•  Utredning och slutsatser avseende så kallad ATEX-klassning för utrustning och installationer.

Bad- och simanläggningen ska förses med utrustning för mätning av fritt klor (underklorsyrlighet) i bassängvattnet. Elektrod som är avsedd att mäta underklorsyrlighet (en del av fritt aktivt klor) ska monteras i en genomflödesarmatur, där det är konstant vattenflöde om 0,5-2 l/min. För att möjliggöra en korrekt mätning ska entreprenören lämna följande uppgifter:

• Om mätutrustningen har öppen eller sluten cell.
• Fabrikat på mätare.
• Typ av mätare.
• Mätområde (mg/l).
• Kapslingsklass (IP).
• Matningsspänning.
• Ange vilken typ av utsignal mätutrustningen har.
• Uppgifter om den tillhörande separata flödesvakten.

Om flera bassänger finns i ett och samma vattenreningssystem ska klor kunna mätas och doseras separat för varje bassäng.

Bad- och simanläggningen ska förses med utrustning för mätning av pH-värdet i bassängvattnet.

Elektrod som är avsedd att mäta pH ska monteras i en genomflödesarmatur, med ett konstant vattenflöde om 0,5-2 l/min. pH-elektroder ska vid överlämningen av anläggningen vara kalibrerade med en 2-punktsmätning, där buffertvätska med två olika pH-värden används för att kalibrera mot. [Till upphandlaren/beställaren: föregående mening ska tas bort om kalibrering inte ska göras av entreprenören/leverantören.]

För att möjliggöra en korrekt mätning ska entreprenören lämna följande uppgifter:

• Ritningsbeteckning.
• Fabrikat på mätare.
• Typ av mätare.
• Mätområde (pH).
• Kapslingsklass (IP).
• Tryckklass.
• Temperaturområde.
• Matarspänning.
• Ange vilken typ av utsignal mätutrustningen har. 
• Uppgifter om den tillhörande separata flödesvakten.

Bad- och simanläggningen ska förses med utrustning för mätning av redoxpotential (reduktion-oxidation-reaktion) i bassängvattnet.

Elektrod avsedd för att mäta redoxpotential ska monteras i en genomflödesarmatur, med ett konstant vattenflöde om 0,5-2 l/min. Redox-elektroder ska vid överlämning av anläggningen vara kalibrerade med en 1-punktsmätning där buffertvätska för redox används att kalibrera mot. [Till upphandlaren/beställaren: föregående mening ska tas bort om kalibrering inte ska göras av entreprenören/leverantören.]

För att kunna genomföra en korrekt mätning av redoxpotentialen ska entreprenören lämna följande uppgifter:

• Ritningsbeteckning.
• Fabrikat på mätare.
• Typ av mätare.
• Mätområde (mV).
• Mätnoggrannhet.
• Kapslingsklass (IP).
• Tryckklass.
• Referensmetod för kalibrering.
• Matningsspänning.
• Ange vilken typ av utsignal mätutrustningen har.

Anläggningen ska förses med utrustning för mätning av totalt klor i bassängvattnet. Elektrod som är avsedd för att mäta totalt aktivt klor ska monteras i en genomflödesarmatur, med ett konstant vattenflöde om 0,5-2 l/min. För att kunna genomföra en korrekt mätning ska entreprenören lämna följande uppgifter:

•  Ritningsbeteckning.
•  Om mätutrustningen har öppen eller sluten cell.
•  Fabrikat på mätare.
•  Typ av mätare.
•  Mätområde (mg/l).
•  Kapslingsklass (IP).
•  Matningsspänning.
•  Ange vilken typ av utsignal mätutrustningen har.
•  Tryckklass

Bad- och simanläggningen ska förses med utrustning för mätning av turbiditet (grumlighet) i bassängvattnet. Turbiditetsmätare ska vid överlämning av anläggningen vara kalibrerad med en 1-punktsmätning, där buffertvätska används att kalibrera mot. Till upphandlaren/beställaren: föregående mening ska tas bort om kalibrering inte ska göras av entreprenören/leverantören.]

För att kunna genomföra en korrekt mätning ska entreprenören lämna följande uppgifter:

• Ritningsbeteckning.
• Fabrikat på mätare.
• Mätområde.
• Responstid.
• Mätnoggrannhet.
• Tryckklass.
• Referensmetod för kalibrering.
• Kapslingsklass (IP).
• Mätvattenflöde (liter/h).
• Matarspänning.
• Ange vilken typ av utsignal mätutrustningen har.

För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. 

Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:

• relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
• hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
• aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.

Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter: 

• dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare. 
• minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt. 

Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.

Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder: 

• Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
• Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor. 
• Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
• Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
• Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske. 
• Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet. 
• Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras. 
• Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering. 
• Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
• Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
• Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp

Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.

Fraktioner

Sortering ska göras av minst följande fraktioner:

• Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning 
• Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Gips (anges i kg)
• Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
• Schaktmassor (anges i kg)
• Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
• Asfalt (anges i kg)
• Mineralull (anges i kg)
• Glas (anges i kg)
• Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
• Övrig plast (anges i kg)
• Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Trä (anges i kg)
• Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
• Växtmaterial till kompostering (anges i kg) 
• Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)

Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). 

Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).  

Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.

Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)

Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.

Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. 

Dokumentation och statistik

Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. 

Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.  

Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.

Avvikelser

Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. 

Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:

• Transparant krymp- och sträckfilm
• Färgad krymp- och sträckfilm
• Plastförpackningar
• Plastgolv och våtrumstapeter
• Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
• Tak- och membranduk i plast
• Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.

Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.

Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.

Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. 

Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. 

Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. 

Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.

Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.

Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras.