Bad- och simanläggningar - krav på byggnader och anläggningar

Projektören/entreprenören (Till upphandlaren: stryk det som ej är aktuellt!) ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energikrav och andra aspekter som berör dessa.

Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker/sårbarheter som kan finnas i projektet och för anläggningen under byggprocessen och överlämningen. Här avses sådana risker som kan innebära att beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energieffektivitet inte kan uppfyllas.

Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens krav inte nås. Med risker menas exempelvis brister avseende (listan är inte uttömmande):

• Bristande samordning mellan olika yrkesgrupper i projekteringen,
• byggnadens projekterade volym och formfaktor,
• kvalitetskritiska byggdelar såsom lufttäthetsskikt och diffusionsspärrar samt köldbryggor,
• hur montering, exempelvis av tekniska installationer, kan påverka diffusionsspärrar och lufttäthet,
• att tillräckligt utrymme för isolering och tätning,
• täthet och isolering mellan utrymmen med olika klimatzoner och komfortkrav,
• hur krav på inomhusklimat och bad- och bassängvattenkvalitet omhändertas i byggprocessen,
• hur krav på vattenrening omhändertas i byggprocessen,
• att tillräckligt utrymme för byte av luft- och vattenfilter och rimligt utrymme för underhåll finns.
• hur krav på kemikaliehantering (med de förknippade riskerna) omhändertas i byggprocessen,
• hur bad- och simanläggningens inomhusmiljö och specifika egenskaper bör påverka val av material för klimatskärm, inredning och installationer, processteknik och elektronik,
• hur bad- och simanläggningens inomhusmiljö och specifika egenskaper bör påverka kvalitetskrav på betong och metalldelar avseende risker för vittring och korrosion vid olika placeringar och funktioner.
• samordning mellan olika aktörer och yrkesgrupper i produktionen, exempelvis byggare och installatörer,
• fuktsäkerhet och materialhantering under produktion,
• logistik och hantering av byggmaterial och produkter på byggplatsen,
• risker för expansion och krympningar i och material vid påfyllnad av och uppvärmning av bassängvatten, då vattentemperatur och annat material kan ha avvikande temperaturer,
• tid och resurser för styrning och ledning och instruktioner av arbetsmoment, 
• resurser för egenkontroll, förbesiktning, kvalitetskontroll och uppföljning då samordnad funktionsprovning för olika driftsfall genomförs,
• hur suboptimering kan undvikas vid samordnad funktionsprovning av tekniska system,
• kunskapsöverföring till beställare och driftorganisationen,
• tidspress, målkonflikter, kostnadspress och annan resursbrist.
• Hur säkerställs det att konstruktion bidrar till en funktionsduglig verksamhet samt minimerar risken för olyckor. Olycksrisker avser både risker för användare och personal samt på byggplatsen.
• Genomföringar genom tätskikt.
• Genomföringar genom ångspärr.
• Brandcellsindelning med olika genomföringar.
• Genomföring genom bärande konstruktion.
• Genomföring genom olika klimatzoner i byggnader.

Sårbarhetsanalysen ska identifiera var och när, i uppdraget och byggprocessen som risker kan uppträda.

I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. Identifierade risker ska minimeras genom att åtgärder för riskminimering beskrivs och genom att plan för riskminimering upprättas och följs.

För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering av riskerna.

Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:

•  Identifierade risker,
•  hur riskerna har minimerats,
•  identifierade målkonflikter och eventuella resursbrister och vad de kan leda till,
•  föreslagna åtgärder och planer för hantering av ovan, samt
•  kostnadsbedömningar.

Den som genomför sårbarhetsanalysen ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader. 

Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren före projekteringen påbörjas.

Sårbarhetsanalysen och planen ska uppdateras innan systemhandlingar fastställs, därefter innan bygghandlingar fastställs, därefter innan överlämning sker. En uppdaterad sårbarhetsanalys ska ingå i relationshandlingarna.

Projektör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimeringunder projektering.

Totalentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under projektering och produktion. Utförandeentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under produktionen.

Vid utformning av husbyggnader inom bad- och simanläggningen så ska en energibesparande och fuktsäker konstruktion och klimatskärm skapas. Energiberäkningar för alla byggnader ska vara integrerad med energiberäkningar för verksamhetens flöden och lager av värme, luft och vatten i enlighet med kravspecifikationen i upphandlingsdokument. Processer och aktiviteter med störst värmeavgång ska placeras centralt i byggnader så att utrymmen med mindre värmeavgång kan fungera som energilager och fördröja energiförlusterna till omgivningen. 

Definitioner:

Med "byggnad" avses en funktionellt (tekniskt eller ekonomiskt) självständig, permanent konstruktion som kan beträdas av människor. Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor.

Vid utformning av husbyggnader ska den omslutande arean (ytterväggar och yttertak) minimeras i förhållande till uppvärmd golvarea. Respektive husbyggnads beräknade formfaktor får maximalt vara 1,2 beräknad utifrån systemhandlingarna samt därefter bygghandlingarna. Formfaktorn beräknas enligt omslutande area dividerat med golvarea (A omslutande / A temp). Om kravet på husbyggnadens formfaktor enligt ovan inte kan uppnås ska skäl till detta motiveras och godkännas av beställaren innan systemhandlingarna respektive bygghandlingarna fastställs.  Förslag istället: Formfaktor ska beräknas och redovisas till beställaren innan systemhandlingar respektive bygghandlingar fastställs.

Definition:

Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor.

En matris för anläggningens och respektive byggnads klimatzoner ska upprättas. Klimatzonsmatrisen för respektive byggnad ska finnas i ett rumsfunktionsprogram (RFP) och ska omfatta byggnadens samtliga rum och zoner. Konstruktionslösningar ska utgå från fastställda klimatzoner och rumsfunktioner. I matrisen ska följande parametrar redovisas per zon, utöver de parametrar som vanligen ingår i ett RFP:

• Vilka rum som tillhör vilken klimatzon.
• Torr golvarea (m²).
• Våt golvarea (m²).
• Bassängarea för respektive bassäng (m²).
• Attraktioner, beskrivna.
• Vattentemperatur för respektive bassäng (grader C).
• Maximal personbelastning och medelvärde för respektive bassäng och rum.
• Verksamhetstyp per rum.
• Maximal temperaturobalans i vistelsezon: < 5 grader C.
• Relativ luftfuktighet.
• Lufttemperatur (grader C).
• Ånghalt, andelen fukt i luften (gram fukt per kilo luft).
• Ångtrycket, som ger en förändring i kokpunkt, fryspunkt och partialtrycket (fukten), vilket för att luften kan innehålla mer eller mindre fukt innan fuktmätning vid en given temperatur.
• Lufttryck.
• Beskrivning av de tekniska system som kan påverka ytor mellan klimatzoner, såsom mottrycksskärmar, golvvärme och riktad anblåsning.

En klimatzon ska konstrueras så att inte övriga klimatzoners funktion och klimat påverkas negativt. Det vill säga så att deras avsedda klimat inte kan upprätthållas eller att upprätthållandet försvåras.

Byggnaders klimatskärm ska vara välisolerad enligt nedan, och i övrigt  utformas så att byggnadskonstruktionens inre delar och de ytor som möter invändig rumsvolym eller inomhustemperatur, uppfyller kravet om hantering av köldbryggor (KravID: 11142).

Följande krav på U-värden (W/m², K) ska användas för högst tillåtna U-värden.

I övrigt gäller att om inget annat specificerats i upphandlingsdokumenten (som tidigare kallades för förfrågningsunderlaget)  så är U-medelvärde (U_m ) för hela byggnaden enligt BBR den lägsta totala kravnivå avseende U_m. Alla krav i upphandlingsdokumenten som direkt eller indirekt leder till högre kvalitet än BBR gäller alltså framför BBR. (BBR25: Lokaler U_m 0,6 W/m², K).

Isoleringen ska vara av oorganiskt material för att motverka mikrobiell tillväxt i konstruktionen. Klimatskärmar ska utformas så att nederbörd och vinddriven nederbörd inte kan ta sig in i konstruktionen och bygga upp fuktinnehållet i byggnadsmaterialen. Konsekvenser som öppningsbara delar i uppglasning ger på klimatskärmens isoleringsförmåga och fuktsäkerhet ska beräknas och integreras i energiberäkningar och i beräkning av klimatskärmens U- medelvärde (U_m).

Egenkontroll ska genomföras och protokollföras avseende att alla ovanstående krav följs i projekteringen. Skriftlig och muntlig redovisning av egenkontrollen (och fördjupad granskning av valda konstruktionslösningar) kan komma att begäras före det att bygghandlingarna fastställs, och även i senare skeden.

Diffusionsspärren ska vara ångtät och åldersbeständig, samt ska kunna motstå en relativ luftfuktighet på minst 75 %.

Materialet för flexibla spärrskikt ska därför uppfylla kvalitetstester enligt P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 021 – Byggsystem för ytterväggar och fasader – Maj 2009 och P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 063 – Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning – Maj 2012 med testmetod P-märkning CR 128 (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester.

Skarvmaterial för flexibla spärrskikt ska uppfylla kvalitetstester enligt ovan med SP-metod 1380, senaste utgåvan, (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester. Material för vätskebaserade tätskikt/rollade tätskikt och andra polymerbaserade tätskikt ska uppfylla kvalitetstester i ovan angivna dokument med där angivna testmetoder, eller likvärdiga tester. Materialet ska över tid klara sådan belastning av kemikalier som vanligtvis förekommer inomhusluften i bad- och simanläggningar. Diffusionsspärren ska förläggas på ett fuktsäkert sätt i konstruktionen, bland annat betyder det att den inte får vara indragen i isoleringsskikten.

Om bassängernas eller bad- och simanläggningen är placerad i ett område där konstruktionens botten eller väggar kommer att ligga nära eller under grundvattenytans högsta läge (HGV) ska en geoteknisk undersökning göras för att undersöka rörelsehastigheten på grundvattnet. Undersökningen ska genomföras när rörelsehastigheten på mark- och grundvatten kan antas vara som högst, exempelvis en bit in i, eller direkt efter, period på året då högst nederbördsmängder förekommit. 

Avseende bassänger där rörligt mark- och grundvatten finns och kan påverka värmetransport från bassängen så gäller följande:

• Alla bassängkonstruktioner ska isoleras med slutna celler eller annan likvärdig metod så att konstruktionen isoleras mot mark- och grundvatten.
• Montage av isolering ska vara utförd så att det inte uppstår någon inträngning av vatten mellan isolering och andra delar av bassängkonstruktionen.
• Vid HGV ska risken för att grund- och markvatten flyttar eller trycker upp (så kallad uppflytning) tomma eller delvis fyllda bassänger, beräknas.
• Risk för lägesförändringar i konstruktioner får inte förekomma. Detta gäller både vid vattenfylld respektive tom bassäng.
• Bottenplattor på utomhusbassänger ska alltid isoleras.

För vattenrutschkanor som delvis är placerade utomhus gäller följande:

• Konstruktionslösning för fuktsäker genomföring i klimatskärmen ska redovisas speciellt för beställarens fuktsakkunnige före det att bygghandlingarna fastställs.
• Vattenrutschkanan, inklusive skarvar, ska isoleras.
• Vattenrutschkanor och/eller attraktioner som går igenom (är genomförda) klimatskärmen ska isoleras till de delar som placeras utomhus och ska isoleras även inomhus där temperaturskillnaden mellan rutschkanan och omgivningen leder till utvändig kondens på rutschkanan.
• Isoleringen i utomhusmiljö ska utvändigt vara sluten så att vatten inte kan tränga in i kanan eller i isoleringen.
• Isoleringen i utomhusmiljö ska ha ett ångtätt lager för att undvika frostsprickningar och vattenskador i isoleringen.
• För att minimera skorstenseffekten när kanan inte är i bruk, så ska banan vara försedd med stängningsbara förslutningar i båda ändar. Förslutningen ska enkelt kunna monteras vid avstängning av vattnet.
• Isoleringen ska vara av oorganiskt material och bör ha ett lambdavärde λ (med enhet W/m·ºC) på högst 0,036.
• Isoleringens tjocklek (i mm) ska vara minst enligt nedanstående tabell för respektive geografisk justeringsfaktor (F_geo). 
• I övrigt gäller fuktsäkerhetsarbete enligt ByggaF eller likvärdigt för de krav och villkor samt övriga villkor på fuktsäkerhet som ställs. Den version av ByggaF som ska användas tillhandahålls av beställaren/upphandlaren.

Isoleringstjocklek

Entreprenören ska upprätta en plan för hantering av beställarens krav på byggnadens lufttäthet, en lufttäthetsplan. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner och följa med i systemhandlingarna och inför produktionen, följa med i bygghandlingarna. Planen ska omsättas i projekteringen.

För lufttäthetsplanen gäller följande:

• Planen ska ange namn och kontaktuppgifter på de personer som är ansvariga för lufttäthetsfrågor för byggnaden under olika byggskeden.
• Planen ska ange hur ansvariga personer i projektering respektive i produktion säkerställer att beställarens krav på byggnadens lufttäthet uppnås.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska finnas för att säkerställa att ritningar och liknande handlingar granskas i ett tidigt skede av projekteringen, av en person som är sakkunnig inom lufttäthet.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska säkerställa att kraven på lufttäthet beaktas vid val av byggsystem, glaspartier, ventilationssystem, genomföringar i klimatskärmen och liknande.
• Planen ska beskriva de rutiner som ska säkerställa att valda lösningar, material och materialkombinationer är beständiga över tid och för de klimatbetingelser som råder.
• Planen ska beskriva de rutiner för förbesiktning och egenkontroll av arbetsutförande som ska användas.
• Planen ska beskriva hur beställarens lufttäthetskrav ska verifieras av entreprenören genom läcksökning och tryckprovning samt vilka kontroller beställaren kommer genomföra.
• Svaga punkter och risker i konstruktionen ska identifieras. Planen ska beskriva de rutiner som krävs för att undanröja eller minimera de identifierade riskerna.
• Planen ska beskriva vilka åtgärder som ska vidtas om beställarens krav på lufttäthet inte uppnås. Genomförda åtgärder ska dokumenteras.
• Täthetsplan samt dokumentation av läcksökning, tryckprovning och åtgärder ska ingå i relationshandlingarna. Resultaten ska tydliggöras för beställaren.

Beställarens fuktsakkunnige (eller lufttäthetssakkunnige) har rätt att granska projekteringen och genomföra kontroller av att lufttäthet av byggnaden uppnås, exempelvis genom läckagesökning och tryckprovning. Entreprenören ska meddela beställaren om lämpliga tidpunkter för sådana kontroller.

Beställarens övriga krav på begränsning av energiförluster återfinns i följande krav: klimatskärm och U- värden (KravID: 11139) (u-värde golv tak mm) och glasparterier (KravID: 11124), lufttäthet (KravID: 11143), förluster via ventilation (KravID: 11149), process- och spillvatten (KravID: 11134) samt isolering av vattenrutschkanor (KravID: 11137) 

[Till beställaren/upphandlaren: Har ni egna nummer eller benämningar på de uppradade kraven ovan, så ska ni använda er egen numrering eller rubricering och hänvisa till dem här. Ta bort denna parantes sedan, den är endast för information till dig som beställare/upphandlare.]  

För att uppnå en god lufttäthet gäller följande:

• Luftläckage genom klimatskärm får högst uppgå till 0,20 l/s m2 omslutande area vid +/- 50 Pa, enligt SS- EN ISO 9972:2015 eller likvärdig standard.
• Större punktläckage i klimatskärmen accepteras ej med hänsyn till risk för fuktkonvektion, försämrad termisk komfort samt spridning av föroreningar och markradon. Bedömningskriterier enligt bilaga 10 i branschstandard ByggaL  (Branschstandard ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader version 2017-07-04) eller likvärdig standard ska tillämpas. ByggaL tillhandahålls av beställaren.
• Fönster och dörrar ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 14351-1. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad.
• Dörrar i lägenhetsavskiljande innerväggar (interna luftläckage) ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 14351-2 (SS-EN 12207). Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad.
• Industriportar, garagedörrar och dylikt ska uppfylla täthetskrav klass 4 avseende lufttäthet enligt SS-EN 13241. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 50 Pa tryckskillnad.
• Om inte lufttäthetsplanen reglerar de beräkningar och projektering av lufttäthet som ska göras så ska ByggaL (Branschstandard ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader version 2017-07-04) användas för projektering, beräkningar och hantering av klimatskärmens lufttäthet under byggprocessen. Denna tillhandahålls av beställaren.
• Behovet av lufttäta klimatskärmar inomhus (innanför klimatskärmen) med högsta tillåtna luftläckage med 0,20 l/ m² omslutande area) ska identifieras och detaljprojekteras.
• Lufttäthetsdetaljer ska identifieras och detaljprojekteras.

Luftläckaget som uppmäts ska endast fördelas på klimatskärmens area. Läckaget gentemot samtliga inomhusutrymmen antas vara noll, såvida det inte finns behov av lufttäta klimatskärmar inomhus.

Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av den övriga klimatskärmen. Provning av lufttäthet ska så tidigt som möjligt efter att tätskiktet har satts på plats, helst innan ytterväggarnas insida och innertak är helt inklädda med skivor.

Kravet på lufttäthet enligt ovan ska verifieras genom läckagesökning och tryckprovning enligt planen för täthet (KravID: 11229). Läckagesökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.

Läckagesökning ska genomföras succesivt under produktionen för att identifiera systemfel och fel i montage med mera som innebär luftläckgage. Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg.

Lufttäthetsprovning ska genomföras när byggnadens klimatskärm är färdigställd, det vill säga när tätskiktet är fixerat och inga ytterligare håltagningar ska göras.

Uppmätt läckage får endast fördelas på klimatskärmens area. Läckage till omgivande utrymmen ska vara noll. Detta gäller dock ej för utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar. Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig.

Hela byggnaden ska provtryckas, mätas och rapporteras enligt SS-EN ISO 9972 eller likvärig standard. För större byggnader (mer än 5000 m2, A temp ) så kan provtryckning sektioneras efter brandcellsgränser. Utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig. Resultat av läckagesökning, vidtagna förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom mätprotokoll och en rapport till beställaren, senast fyra veckor före slutbesiktningen.

Entreprenören ska, i syfte att öka motivation och engagemang, genomföra ett arbete för att utveckla och kontinuerligt efterleva en god projektkultur för det aktuella projektet. Målet är att det ska råda samstämmighet om styrande värderingarna bland alla som deltar i projektet.

Under avtalstiden ska det i entreprenörens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören och beställaren ska gemensamt formulera de värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur. Parterna ska i nära samband med startmötet:

• fastställa vilken metod eller process som ska användas i arbetet med projektkulturen
• fastställa vilka värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur
• initiera entreprenörens arbete med att ta fram en handlingsplan för arbetet med en god projektkultur.

Arbetet med de två sista punkterna ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som entreprenörens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplanen för aktuellt projekt ska minst innehålla beskrivningar av

• hur överenskomna mål och värderingar inom projektkultur kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla en god projektkultur som omfattar samtliga företag och individer som vistas på byggarbetsplatsen
• hur tillkommande företag och individer ska introduceras i arbetet med projektkulturen under arbetets gång
• hur entreprenören genomför regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det ska framgå vem som ska göra vad.

Entreprenören ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur.

Anbudet ska beskriva vilken metod som ska användas för arbetet med projektkultur. Någon av följande metoder, arbetssätt, styrning eller skriftligt material ska användas:

• Boverkets vägledning ”God kultur i framtida byggprojekt – en vägledning” (ISBN 978-91-527-5312-5).
• Annan metodik, arbetssätt, system eller dokumenterat material för värdebaserad styrning med värdebaserat ledarskap som har samma kvalitetsnivå som Boverkets vägledning för projektkultur och värdegrundsarbete.

Beskrivningen ska omfatta hur vald metodik, arbetssätt, styrning eller skriftligt material kommer att användas i arbetet med projektkulturen.

Anbudet ska ange namn och kontaktuppgifter till den person eller de personer som kommer att ansvara för arbetet med projektkultur inom de projekt som upphandlingen omfattar.

In- och utpassager i klimatskärmen (dörrar och genomföringar där det är tänkt att personer skall kunna passera) ska förses med slussteknik. Slusstekniken ska motverka insugning av uteluft, samt ska klara av att upprätthålla termisk komfort i vistelsezonerna med minimala energiförluster. Slusstekniken ska även ha en förstärkt stängningsfunktion när slussen inte är i drift. Karuselldörrar får ej användas i områden där Boverkets geografisk justeringsfaktor (F_geo) är lika med eller högre än 1,0. Karuselldörrar leder generellt till stort luftläckage. Antalet slussar ska bestämmas utifrån utomhusklimatet vintertid för att säkerställa att inomhusklimatet i bad- och simanläggningen upprätthålls med minimala energiförluster.   

I vistelsezoner där badgäster huvudsakligen vistas barfota (såsom duschar, rum för bad och bassäng och liknande) ska golvtemperaturen vara mellan 20–24 °C som huvudregel. I undantagsfall får golv vara varmare men får dock aldrig överskrida 34 °C. För bastu finns eget krav på maximal tillåten golvtemperatur. Golvkonstruktioner ska utföras så att tillförd kylning inte används för att nå tillåten temperatur. De tekniska lösningarna för detta krav ska tydliggöras i bygg- och därefter i relationshandlingarna. 

Observera att kravet inte innebär att golvvärme efterfrågas. Kravet kan uppfyllas på andra vis så som att lufttemperaturen vid golvnivå hålls på en efterfrågad nivå. Direktverkande el som golvvärme ska inte användas. Elinstallationer ska alltid följa säkerhetsföreskrifter och råd från Elsäkerhetsverket.

Byggnaders köldbryggor ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblem. Förluster genom projekterade köldbryggor ska beräknas och ingå i energiberäkningarna. 

För köldbryggor i övrigt gäller följande:

• Den bärande stommen får inte penetrera klimatskärmen.
• Köldbryggor får inte leda till att 75 % relativ luftfuktighet kan överskridas vid insidan av diffusionsspärren (alltså sidan mot klimatskärmen/ väggkonstruktionen).
• Samtliga typer av köldbryggor ska beräknas i minst tvådimensionella analyser. Beräknade yttemperaturer och valda parametrar i respektive klimatzon samt vald geografisk klimatfaktor (Fgeo) ska redovisas för att möjliggöra mätverifiering efter anläggningens färdigställande.
• Köldbryggor får inte ge strålningsasymmetri där riktad operativ temperatur varierar mer än 5°C i vistelsezon.

Köldbryggor och effekter ska beräknas enligt nedanstående standarder eller likvärdigt:

• SS-EN ISO 14683 (Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Linjär värmegenomgångskoefficient - Förenklade metoder och schablonvärden)
• SS-EN ISO 10211 (Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Värmeflöden och yttemperaturer - Detaljerade beräkningar)
• SS-EN ISO 6946 (Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient - Beräkningsmetoder).  

Bottenplattor på utomhusbassänger ska alltid isoleras.

Isolering ska ske med slutna celler eller annan likvärdig metod så att konstruktionen isoleras mot mark- och grundvatten.

Montage av isolering ska vara utförd så att det inte uppstår någon inträngning av vatten mellan isolering och andra delar av bassängkonstruktionen.

I övrigt gäller kravet “Bassänger vid rörligt grundvatten” (Kravid 11141) också för utomhus bassänger.

Byggnaders totala glasarea i klimatskärmen ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblematik. Glaspartier i klimatskärm ska därför ytmässigt begränsas.

Byggnaders totala glasarea får maximalt uppgå till:

     För glaspartier gäller även följande:

• Kylningsbehov, övertemperaturer, kallras samt risker för bländning ska minimeras. Projektören/ entreprenören ska kunna motivera vilka lösningar som väljs för systemhandlingar och senare för bygghandlingarna med hänsyn till detta.
• Vid gestaltning och projektering av byggnaden och dess glaspartier ska solinstrålningens påverkan på termisk komfort, bländning och värmelast analyseras. Södervända glaspartier i bassängrum ska undvikas.
• Termiskt inneklimat, risk för kallras och Riktad Operativ Temperatur (ROT) ska vid projektering simuleras och utfall av simuleringar ska dokumenteras.
• Konsekvenserna som öppningsbara delar i uppglasning ger på klimatskärmens isoleringsförmåga och fuktsäkerhet ska beräknas och integreras i energiberäkningar och i beräkning av klimatskärmens U-medelvärde.
• U-värde på fönster inklusive båge och karm ska vara högst 0,90 W/m² K.
• U-värde på glaspartier i tak, inklusive karm, ska vara högst 0,80 W/m² K.
• Om insidans yttemperatur för glas och karm når kondenseringspunkt ska kondenshämmande funktioner installeras. Sådan kan vara påblås, elvärme, stålning eller liknande. Kondenshämning ska projekteras och konstrueras så att den automatiskt stängs av (endast) när risk för kondens inte finns.
• Energibehov för kondenshämning ska beräknas och ska ingå i energikalkyler och bedömning av hur energieffektiv byggnaden är.
• Lufttäthetskraven på glas- och fönsterpartier ska vara bättre än klass 4 enligt SS EN14351-1:2006+A2:2016 Fönster och dörrar - Produktstandard, funktionsegenskaper eller likvärdig standard.
• Om det finns behov av solavskärmning så ska denna vara placerad utvändigt (för att undvika övertemperaturer och kylbehov).