Bad- och simanläggningar - krav på byggnader och anläggningar
Bad- och simanläggningar är offentliga anläggningar inrättade för bad, simning eller en kombination av båda. Vissa av Upphandlingsmyndighetens kriterier inom området kan användas även för pooler och simbassänger utomhus. Fortsättningsvis används begreppet bad- och simanläggningar som ett samlingsbegrepp.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sårbarhetsanalys för bra inneklimat, fuktsäkerhet, miljö och energieffektivitet | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Kravet innebär att projektledningen/projektören eller entreprenören (den som är uppdragstagaren) ska analysera vilka risker (sårbarheter) som finns under byggprocessen för att krav avseende byggnadens inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energieffektivitet inte uppnås. Kriterietext Projektören/entreprenören (Till upphandlaren: stryk det som ej är aktuellt!) ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energikrav och andra aspekter som berör dessa. Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker/sårbarheter som kan finnas i projektet och för anläggningen under byggprocessen och överlämningen. Här avses sådana risker som kan innebära att beställarens krav på inneklimat, fuktsäkerhet, miljö- och energieffektivitet inte kan uppfyllas. Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens krav inte nås. Med risker menas exempelvis brister avseende (listan är inte uttömmande):
Sårbarhetsanalysen ska identifiera var och när, i uppdraget och byggprocessen som risker kan uppträda. I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. Identifierade risker ska minimeras genom att åtgärder för riskminimering beskrivs och genom att plan för riskminimering upprättas och följs. För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering av riskerna. Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Den som genomför sårbarhetsanalysen ska informera beställaren specifikt, om denne, på grund av de föreslagna åtgärderna, behöver ta beslut som rör hantering av målkonflikter eller övergripande kostnader. Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren före projekteringen påbörjas. Sårbarhetsanalysen och planen ska uppdateras innan systemhandlingar fastställs, därefter innan bygghandlingar fastställs, därefter innan överlämning sker. En uppdaterad sårbarhetsanalys ska ingå i relationshandlingarna. Projektör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimeringunder projektering. Totalentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under projektering och produktion. Utförandeentreprenör ska använda och följa rapporten och planen för riskminimering under produktionen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utformning av energieffektiva byggnader | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Genom detta krav ställs krav på en byggnads utformning och hur olika aktiviteters placering kan bidra till energieffektivitet och energibesparingar. Att placera processer eller aktiviteter som avger spillvärme, centralt i byggnaden gör att mindre energikrävande volymer agerar som energilager eller buffertar. (En lista på defintioner av byggnad, husbyggnad respektive anläggning med mera finns som bilaga.) Kriterietext Vid utformning av husbyggnader inom bad- och simanläggningen så ska en energibesparande och fuktsäker konstruktion och klimatskärm skapas. Energiberäkningar för alla byggnader ska vara integrerad med energiberäkningar för verksamhetens flöden och lager av värme, luft och vatten i enlighet med kravspecifikationen i upphandlingsdokument. Processer och aktiviteter med störst värmeavgång ska placeras centralt i byggnader så att utrymmen med mindre värmeavgång kan fungera som energilager och fördröja energiförlusterna till omgivningen. Definitioner: Med "byggnad" avses en funktionellt (tekniskt eller ekonomiskt) självständig, permanent konstruktion som kan beträdas av människor. Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Formfaktor för husbyggnader | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Detta krav påverkar byggnadskroppens form så att formen främjar energieffekivitet. En mer kompakt byggnadsform är mer energieffektiv än en husbyggnad med större omslutade area (vägg- och takarea). Kriterietext Vid utformning av husbyggnader ska den omslutande arean (ytterväggar och yttertak) minimeras i förhållande till uppvärmd golvarea. Respektive husbyggnads beräknade formfaktor får maximalt vara 1,2 beräknad utifrån systemhandlingarna samt därefter bygghandlingarna. Formfaktorn beräknas enligt omslutande area dividerat med golvarea (A omslutande / A temp). Om kravet på husbyggnadens formfaktor enligt ovan inte kan uppnås ska skäl till detta motiveras och godkännas av beställaren innan systemhandlingarna respektive bygghandlingarna fastställs. Förslag istället: Formfaktor ska beräknas och redovisas till beställaren innan systemhandlingar respektive bygghandlingar fastställs. Definition: Med "husbyggnad" eller "hus" avses funktionellt självständiga, permanenta konstruktioner, företrädesvis (men inte nödvändigtvis) omsluten av en klimatskärm (tak, väggar och golv) och som kan beträdas av människor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anläggningens och byggnaders klimatzoner (med rumsfunktionsbeskrivning) | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Kriterietext En matris för anläggningens och respektive byggnads klimatzoner ska upprättas. Klimatzonsmatrisen för respektive byggnad ska finnas i ett rumsfunktionsprogram (RFP) och ska omfatta byggnadens samtliga rum och zoner. Konstruktionslösningar ska utgå från fastställda klimatzoner och rumsfunktioner. I matrisen ska följande parametrar redovisas per zon, utöver de parametrar som vanligen ingår i ett RFP:
En klimatzon ska konstrueras så att inte övriga klimatzoners funktion och klimat påverkas negativt. Det vill säga så att deras avsedda klimat inte kan upprätthållas eller att upprätthållandet försvåras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Klimatskärm och U-värden | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet En bra isoleringsförmåga minskar byggnaders behov av energi för uppvärmning. Det ökar även yttemperaturen på klimatskärmens insida, vilket minskar risken för kondens och fuktskador. Även upplevelsen hos badgästerna blir bättre om stora ytor inte upplevs som kalla och därför obehagliga. Kriterietext Byggnaders klimatskärm ska vara välisolerad enligt nedan, och i övrigt utformas så att byggnadskonstruktionens inre delar och de ytor som möter invändig rumsvolym eller inomhustemperatur, uppfyller kravet om hantering av köldbryggor (KravID: 11142). Följande krav på U-värden (W/m2, K) ska användas för högst tillåtna U-värden.
I övrigt gäller att om inget annat specificerats i upphandlingsdokumenten (som tidigare kallades för förfrågningsunderlaget) så är U-medelvärde (Um ) för hela byggnaden enligt BBR den lägsta totala kravnivå avseende Um. Alla krav i upphandlingsdokumenten som direkt eller indirekt leder till högre kvalitet än BBR gäller alltså framför BBR. (BBR25: Lokaler Um 0,6 W/m2, K). Isoleringen ska vara av oorganiskt material för att motverka mikrobiell tillväxt i konstruktionen. Klimatskärmar ska utformas så att nederbörd och vinddriven nederbörd inte kan ta sig in i konstruktionen och bygga upp fuktinnehållet i byggnadsmaterialen. Konsekvenser som öppningsbara delar i uppglasning ger på klimatskärmens isoleringsförmåga och fuktsäkerhet ska beräknas och integreras i energiberäkningar och i beräkning av klimatskärmens U- medelvärde (Um). Egenkontroll ska genomföras och protokollföras avseende att alla ovanstående krav följs i projekteringen. Skriftlig och muntlig redovisning av egenkontrollen (och fördjupad granskning av valda konstruktionslösningar) kan komma att begäras före det att bygghandlingarna fastställs, och även i senare skeden.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtät diffusionsspärr | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet En diffusionstät ångspärr motverkar att konstruktionens- och isoleringsmaterialets isoleringsförmåga försämras över tid på grund av fuktuppbyggnad i materialet. Även tillväxt av mögel i byggnadsdelar motverkas. Kriterietext Diffusionsspärren ska vara ångtät och åldersbeständig, samt ska kunna motstå en relativ luftfuktighet på minst 75 %. Materialet för flexibla spärrskikt ska därför uppfylla kvalitetstester enligt P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 021 – Byggsystem för ytterväggar och fasader – Maj 2009 och P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 063 – Byggsystem för takkonstruktioner och taktäckning – Maj 2012 med testmetod P-märkning CR 128 (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester. Skarvmaterial för flexibla spärrskikt ska uppfylla kvalitetstester enligt ovan med SP-metod 1380, senaste utgåvan, (inklusive CE-märkning) eller likvärdiga tester. Material för vätskebaserade tätskikt/rollade tätskikt och andra polymerbaserade tätskikt ska uppfylla kvalitetstester i ovan angivna dokument med där angivna testmetoder, eller likvärdiga tester. Materialet ska över tid klara sådan belastning av kemikalier som vanligtvis förekommer inomhusluften i bad- och simanläggningar. Diffusionsspärren ska förläggas på ett fuktsäkert sätt i konstruktionen, bland annat betyder det att den inte får vara indragen i isoleringsskikten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bassänger vid rörligt grundvatten | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Genom kravet minimeras energiförluster vid avkylning av bassängen på grund av rörelser i mark- och grundvatten. Även risker för bassängkonstruktionen minskar. Kriterietext Om bassängernas eller bad- och simanläggningen är placerad i ett område där konstruktionens botten eller väggar kommer att ligga nära eller under grundvattenytans högsta läge (HGV) ska en geoteknisk undersökning göras för att undersöka rörelsehastigheten på grundvattnet. Undersökningen ska genomföras när rörelsehastigheten på mark- och grundvatten kan antas vara som högst, exempelvis en bit in i, eller direkt efter, period på året då högst nederbördsmängder förekommit. Avseende bassänger där rörligt mark- och grundvatten finns och kan påverka värmetransport från bassängen så gäller följande:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isolering av och fuktsäker genomföring av vattenrutschkanor | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet På grund av platsbrist i badhusen förläggs ofta vattenrutschkanor utomhus. Vattenrutschkanor som passerar klimatskärmen och utomhusmiljö måste isoleras för att hålla nere energi för uppvärmning av anläggningens luft och vatten. Passagen genom klimatskärmen måste utformas så att klimatskärmens fuktsäkerhet inte riskeras. Kriterietext För vattenrutschkanor som delvis är placerade utomhus gäller följande:
Isoleringstjocklek
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lufttäthetsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå en energieffektiv byggad och förhindra fuktskador. En plan behövs för att säkra att projekterad lösning kan genomföras utan avvikelser. Avvikelser kan riskera luftätheten och riskera de planer som finns för hur arbetet med tätheten kan följas upp. Kriterietext Entreprenören ska upprätta en plan för hantering av beställarens krav på byggnadens lufttäthet, en lufttäthetsplan. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner och följa med i systemhandlingarna och inför produktionen, följa med i bygghandlingarna. Planen ska omsättas i projekteringen. För lufttäthetsplanen gäller följande:
Beställarens fuktsakkunnige (eller lufttäthetssakkunnige) har rätt att granska projekteringen och genomföra kontroller av att lufttäthet av byggnaden uppnås, exempelvis genom läckagesökning och tryckprovning. Entreprenören ska meddela beställaren om lämpliga tidpunkter för sådana kontroller. Beställarens övriga krav på begränsning av energiförluster återfinns i följande krav: klimatskärm och U- värden (KravID: 11139) (u-värde golv tak mm) och glasparterier (KravID: 11124), lufttäthet (KravID: 11143), förluster via ventilation (KravID: 11149), process- och spillvatten (KravID: 11134) samt isolering av vattenrutschkanor (KravID: 11137) [Till beställaren/upphandlaren: Har ni egna nummer eller benämningar på de uppradade kraven ovan, så ska ni använda er egen numrering eller rubricering och hänvisa till dem här. Ta bort denna parantes sedan, den är endast för information till dig som beställare/upphandlare.] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lufttäthet | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Det är viktigt att ställa krav på den färdiga byggnadens lufttäthet. Det är avgörande för att få en låg energianvändning, undvika skador på grund av fuktkonvektion och för att få ett bra inomhusklimat. Kriterietext För att uppnå en god lufttäthet gäller följande:
Luftläckaget som uppmäts ska endast fördelas på klimatskärmens area. Läckaget gentemot samtliga inomhusutrymmen antas vara noll, såvida det inte finns behov av lufttäta klimatskärmar inomhus. Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av den övriga klimatskärmen. Provning av lufttäthet ska så tidigt som möjligt efter att tätskiktet har satts på plats, helst innan ytterväggarnas insida och innertak är helt inklädda med skivor. Kravet på lufttäthet enligt ovan ska verifieras genom läckagesökning och tryckprovning enligt planen för täthet (KravID: 11229). Läckagesökning och täthetsprover ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lufttäthetsprovning och läckagesökning | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå en energieffektiv byggnad och förhindra fuktskador. Läckagesökning och tryckkontroller (tryckprov) verifierar vilken lufttäthet som uppnåtts. Läckagesökning kan vara av stor betydelse också för att kunna se var läckagen finns. Lufttäthet är viktigt vid stora temperaturgradienter och fukttillskott. Stora skador kan uppstå snabbt om fuktig luft kommer i kontakt med kallare byggnadsdelar. Problemet är störst vintertid problematiken ökar ju längre norrut projektet utförs. Även med mottrycksskärm i klimatskalet krävs god täthet för att klara driftavbrott. Kriterietext Läckagesökning ska genomföras succesivt under produktionen för att identifiera systemfel och fel i montage med mera som innebär luftläckgage. Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Lufttäthetsprovning ska genomföras när byggnadens klimatskärm är färdigställd, det vill säga när tätskiktet är fixerat och inga ytterligare håltagningar ska göras. Uppmätt läckage får endast fördelas på klimatskärmens area. Läckage till omgivande utrymmen ska vara noll. Detta gäller dock ej för utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar. Sådana utrymmen ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig. Hela byggnaden ska provtryckas, mätas och rapporteras enligt SS-EN ISO 9972 eller likvärig standard. För större byggnader (mer än 5000 m2, A temp ) så kan provtryckning sektioneras efter brandcellsgränser. Utrymmen som är helt eller delvis omgivna av inomhus lufttäta klimatskärmar ska behandlas som om utrymmet är omgivet av övriga klimatskärmen och sådana utrymmen täthetsprovas för sig. Resultat av läckagesökning, vidtagna förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom mätprotokoll och en rapport till beställaren, senast fyra veckor före slutbesiktningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| God projektkultur | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Detta kontraktsvillkor syftar till att ge förutsättningar för att minska fel, brister och skador i projektet genom att utveckla en god projektkultur. Vetenskaplig evidens talar för att uppkomsten av många fel, brister och skador hänger samman med förekomsten av dålig projektkultur. Projektkulturen är inte det enda sättet att arbeta med frågorna men utgör ett viktigt komplement för att åstadkomma en verklig förbättring på det operativa planet. Förutom att fel, brister och skador innebär ineffektiv användning av beställarnas finansiella resurser och slöseri med skattemedel, så är det i sig ett miljöproblem när byggmaterial och andra resurser måste kasseras på grund av skador eller andra felaktigheter. Ineffektiv användning av material leder bland annat till onödig belastning på klimatet och på naturresurser. Upphandlingen bör därför innehålla en beskrivning av, och villkoren för, hur en kultur som motverkar fel, brister och skador i projektet ska byggas. Kriterietext [OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.] Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter. Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:
Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet. God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:
Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:
[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.] Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:
Därutöver ska följande också genomföras:
Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:
Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet. Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:
Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| In- och utpassage i klimatskärmen | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Genom att använda slussteknik i dörrar bidrar man till att minska ett okontrollerat luftutbyte och okontrollerbara värmeförluster. Utöver det ger slussar ökad termisk komfort för besökarna. Kriterietext In- och utpassager i klimatskärmen (dörrar och genomföringar där det är tänkt att personer skall kunna passera) ska förses med slussteknik. Slusstekniken ska motverka insugning av uteluft, samt ska klara av att upprätthålla termisk komfort i vistelsezonerna med minimala energiförluster. Slusstekniken ska även ha en förstärkt stängningsfunktion när slussen inte är i drift. Karuselldörrar får ej användas i områden där Boverkets geografisk justeringsfaktor (Fgeo) är lika med eller högre än 1,0. Karuselldörrar leder generellt till stort luftläckage. Antalet slussar ska bestämmas utifrån utomhusklimatet vintertid för att säkerställa att inomhusklimatet i bad- och simanläggningen upprätthålls med minimala energiförluster. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Golvtemperatur där badgäster vistas barfota | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Kalla golv är obehagliga för badgäster och resulterar att rummets temperatur upplevs som lägre än vad det egentligen är. Risk finns att lufttemperaturen höjs under drift för att kompensera upplevelsen av kalla golv. Kriterietext I vistelsezoner där badgäster huvudsakligen vistas barfota (såsom duschar, rum för bad och bassäng och liknande) ska golvtemperaturen vara mellan 20–24 °C som huvudregel. I undantagsfall får golv vara varmare men får dock aldrig överskrida 34 °C. För bastu finns eget krav på maximal tillåten golvtemperatur. Golvkonstruktioner ska utföras så att tillförd kylning inte används för att nå tillåten temperatur. De tekniska lösningarna för detta krav ska tydliggöras i bygg- och därefter i relationshandlingarna. Observera att kravet inte innebär att golvvärme efterfrågas. Kravet kan uppfyllas på andra vis så som att lufttemperaturen vid golvnivå hålls på en efterfrågad nivå. Direktverkande el som golvvärme ska inte användas. Elinstallationer ska alltid följa säkerhetsföreskrifter och råd från Elsäkerhetsverket. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hantering av köldbryggor | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Genom minimering av köldbryggor minskas byggnadens energiförluster och riskerna för fuktproblem. Kriterietext Byggnaders köldbryggor ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblem. Förluster genom projekterade köldbryggor ska beräknas och ingå i energiberäkningarna. För köldbryggor i övrigt gäller följande:
Köldbryggor och effekter ska beräknas enligt nedanstående standarder eller likvärdigt:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Isolering av utomhusbassänger | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Att isolera utaomhus bassänger är viktigt för att uppnå energieffektivitet. Kriterietext Bottenplattor på utomhusbassänger ska alltid isoleras. Isolering ska ske med slutna celler eller annan likvärdig metod så att konstruktionen isoleras mot mark- och grundvatten. Montage av isolering ska vara utförd så att det inte uppstår någon inträngning av vatten mellan isolering och andra delar av bassängkonstruktionen. I övrigt gäller kravet “Bassänger vid rörligt grundvatten” (Kravid 11141) också för utomhus bassänger. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Glaspartier | Basnivå | Teknisk specifikation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information om kriteriet Detta krav avser energioptimering av glaspartierna. Fönster har flera gånger sämre isoleringsvärde än de flesta andra byggnadsdelar, som exempel väggar. Stora glaspartier i bad- och simanläggningar ger dessutom ofta problem med kondens vintertid och och vår- och sommartid problem med bländning och övervärme. Övervärme medför onödigt kylbehov och bländing medför obehag och reella olycksrisker för badande och för personal. Kriterietext Byggnaders totala glasarea i klimatskärmen ska minimeras för att minska energiförluster och fuktproblematik. Glaspartier i klimatskärm ska därför ytmässigt begränsas. Byggnaders totala glasarea får maximalt uppgå till:
För glaspartier gäller även följande:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bad- och simanläggningar är offentliga anläggningar inrättade för bad, simning eller en kombination av båda. Vissa av Upphandlingsmyndighetens kriterier inom området kan användas även för pooler och simbassänger utomhus. Fortsättningsvis används begreppet bad- och simanläggningar som ett samlingsbegrepp.
Simhallar är lokalfastigheter med hög energianvändning. Enligt STIL2 (ER2009:10) är energianvändningen för kategorin ca 400 kWh/m2. Motsvarande siffra för en idrottshall är ca 150 kWh/m2 och för en ishall ca 260kWh/m2. För att minska energianvändningen behövs ökade kunskaper om energieffektiv teknik som är lämplig för användning i simhall.
Utmärkande för bad- och simanläggningars innemiljö är höga temperaturer och luftfuktighet, samt en omfattande kemikalieanvändning. Detta gör bad- och simanläggningen till en aggressiv miljö för konstruktionen och byggmaterial. Vidare ställer luftfuktigheten och kemikalierna höga krav på ventilationen för att upprätthålla en bra arbetsmiljö som en bra miljö för besökare att vistas i.
I en bad- och simanläggning kan det vara mycket svårt att överhuvudtaget skilja verksamhetens energianvändning i och till bad- och simdelarna, som bassänger, attraktioner med mera, från byggandens uppvärmningsbehov och fastighetens driftenergi. Mycket stora energiflöden äger rum genom de stora mängder vatten och luft som flödar i och igenom byggnaden. En bad- och simanläggning liknar därvidlag mer än processindustri än en lokalbyggnad. Energibehovet för bassänger och attraktioner och hygienutrymmen överstiger vida det som skulle krävas för att enbart värma upp en bad- och simanläggning där bassänger och attraktioner vore tömda på vatten.
Dessa hållbarhetskrav ska användas tillsammans med krav för installationer för bad- och simanläggningen samt filter och mätutrustning för vattenrening.