Installationer för bad- och simanläggningar

Projektör/totalentreprenör ska förse bad- och simanläggningen med givare och mätare. Anläggningen ska projekteras för och utrustas med givare och mätare enligt krav i nedanstående listor. Syftet är att möjliggöra noggrann mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning.

• Givares och mätares noggrannhet får avvika med högst 3 % vid nominellt flöde. Noggrannhet för flödesmätare för kallvatten in till varmvattenberedare får avvika maximalt 5 %.
• Trådlös teknik får endast väljas där risk för signalbortfall inte föreligger.
• Information och mätdata från olika delsystem ska samlas i ett centralt övervakningssystem med öppet gränssnitt. Öppet gränssnitt ska tillåta olika datasystem att kommunicera med varandra.
• Mätning ska minst kunna ske utifrån separata givare och mätare för varje energibärare och vattenbärare som levererar energi och/eller vatten. Huvudgivare och mätare ska finnas i den byggnad som mottar energileveransen eller vattenleveransen.
• I varje byggnad som mottar energi eller vatten via mottagningsbyggnaden så ska undermätare och givare installeras. Oavsett nedanstående parametrar ska vatten- och energianvändning också kunna skiljas åt enligt de övriga krav på anläggningen och dess installationer som beställaren angett. Vilka dessa övriga krav är ska framgå av planen för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem som finns beskrivet i krav (ID11240). Planen ska upprättas av projektören/totalentreprenören och stämmas av i samråd med beställaren.
• Projektören/totalentreprenören ska upprätta en instruktion för avläsning av varje givare och mätare och beräkningar. Instruktionerna ska finnas och ingå i överlämningen. Instruktionen ska utförligt visa hur värden för punkterna i nedanstående listor kan tas fram genom avläsning eller beräkningar. Avläsning och beräkningar ska vara grundade på givar- och mätvärden och andra värden. För beräkningar ska utförliga beräkningsmetoder och anvisningar finnas. Instruktioner för avläsning av givare och mätare och beräkningar ska överlämnas till driftpersonalen vid överlämningen av totalentreprenören. Instruktionen ska ingå i Plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem
• En plan för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen ska upprättas av projektören/ totalentreprenören i samråd med beställaren. I planen ska anges att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i anläggningen eller annan berörd plats. Planen ska ange att kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.
• Planen för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt ____ timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.  [Till Beställaren! Fyll i antalet timmar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]
•  Planen ska ange att driftspersonalen ska utbildas i avläsning och beräkning enligt instruktionen avläsning av varje givare och mätare och beräkningar. Utbildningen ska följa planen för överlämning av informationen och utbildning av driftspersonalen.
• och mätare ska projekteras in i byggnaden och dess flöden så att man genom mätning kan få fram värden för, eller på grundval av mätvärden och andra tillgängliga värden beräkna fram värden för parametrar angivna i nedanstående listor:

Elanvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Anläggningens totala elanvändning
• Anläggningens totala användning av el för pumpar, fläktar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på ventilation, värmesystem, kylsystem.
• Anläggningens totala användning av el för hissar, belysning inomhus, fasadbelysning utomhus, annan utvändig el.
• Anläggningens totala användning av el för pumpar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på tappvattensystem respektive bad/bassängvatten.
• Vad anläggningen mottar från egna energigivare så som solceller eller solvärme.

Den totala elanvändningen för respektive byggnader och utomhusbassänger på bad- och simanläggningen:

• den totala användningen av el för där för avsedd uppvärmning (om el används, exempelvis för bastu.)
• den totala användningen av el för där för avsedd kyla (om el används)
• den totala användningen av el för där för avsedd uppvärmning av bad- och tappvarmvatten (om el används)
• den totala användningen av el för pumpar, fläktar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på ventilation, värmesystem, kylsystem.
• den totala användningen av el för hissar, belysning inomhus, fasadbelysning utomhus.
• den totala användningen av el för pumpar, värmeväxlare, värmepumpar och sådana installationer: uppdelat på tappvattensystem respektive bad/bassängsystem.
• Vad respektive byggnad eller utomhusbassäng mottar från egna energigivare så som solceller eller solvärme.

Övrig energianvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Anläggningens totala användning av fjärrvärme eller annan värmeleverans (dock ej passiv sådan så som intern solvärmelast) eller av fjärrkyla eller annan kylleverans.
• Vad anläggningen mottar i värme (eller kyla) från egna energiförmedlare så som solvärmeanläggning eller värmeväxlare och/eller värmepump. (För värme-/kylpump räknat som värmeenergi, ej el.)
• Anläggningens totala användning av värme och kyla uppdelat på uppvärmning eller kylning av lokaler respektive tappvattensystem respektive bad/bassängvatten.
• Hur mycket anläggningen tillvaratar av värmeenergin ur frånluft och använt vatten.

Övrig energianvändning för respektive byggnader och utomhusbassänger på bad- och simanläggningen:

• Den totala användningen av fjärrvärme eller annan värmeleverans (dock ej passiv sådan så som intern solvärmelast) eller av fjärrkyla eller annan kylleverans.
• Vad byggnad mottar i värme (eller kyla) från egna energiförmedlare så som solvärmeanläggning eller värmeväxlare och/eller värmepump. (För värme-/kylpump räknat som värmeenergi, ej el.)
• Den totala användningen av värme och kyla uppdelat på uppvärmning eller kylning av lokaler respektive tappvattensystem och respektive bad/bassängvatten.
• Hur mycket byggnaden tillvaratar av värmeenergin ur frånluft och använt vatten.
• Frånluftens flöde, temperaturer och fukthalt.

Vattenanvändning för hela bad- och simanläggningen:

• Den totala kallvattenleveransen till anläggningen.
• Den totala vattenleveransen till anläggning (om redan uppvärmt vatten mottas).
• Hur mycket använt sim- och badvattenanläggningen lämnar till avloppsnätet.
• Hur mycket använt övrigt gråvattenanläggningen lämnar till avloppsnätet.

Vattenanvändning för respektive  byggnader och utomhusbassänger  för respektive byggnader på bad- och simanläggningen:

• Den totala kallvattenleveransen.
• Den totala vattenleveransen (om också redan uppvärmt vatten mottas).
• Hur mycket använt sim- och badvatten som avlämnas till avloppsnätet.
• Hur mycket använt övrigt gråvatten som avlämnas till avloppsnätet.
• Avlämnat vattens flöde och temperaturer.

Vattenkvalitet och rening på hela bad- och simanläggningen:

• Klorhalt ska mätas och kunna doseras per vattenreningssystem. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska klor mätas och doseras separat på varje bassäng.
• Temperatur ska mätas och kunna justeras. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska temperatur mätas på och kunna justeras separat för varje bassäng.
• Värde för pH ska mätas och kunna justeras. Om det finns flera bassänger i ett och samma vattenreningssystem så ska pH mätas på och kunna justeras separat för varje bassäng.
• Elektrod som är avsedd att mäta underklorsyrlighet (en del av fritt klor) ska monteras där ett konstant vattenflöde i en genomflödesarmatur finns. Flöde ska vara 0,5-2 l/min.

Uteluftsflöden och koldioxidhalter:

• Givare- och mätare ska finnas för att kunna säkerställa att kravet Dimensionering av Uteluftsflöden (UHM KRAVID: 11144) , av koldioxidhalter, trikloraminhalter och uteluftsflöden, upprätthålls. 

Totalentreprenören/Projektören ska upprätta en plan för mätning och kontroll samt för styr-, drift- och övervakningssystem. Planen ska följas av projektör, entreprenör och berörda parter. Planen ska ingå i miljö- och/eller kvalitetsplaner eller systemhandlingar och inför produktionen, i bygghandlingarna. Uppdaterad plan ska medfölja relationshandlignarna. 

Planens innehåll

• Planen ska ange vem som är entreprenörens energisamordnare (med namn och kontaktuppgifter) under garantitiden.
• Planen ska ange vem som är entreprenörens och beställarens personer (med namn och kontaktuppgifter) som är ansvariga för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem samt de personer (med namn och kontaktuppgifter) som ansvarar för samordning av miljö- och energiaspekter, lufttäthet och fuktsäkerhet samt driftoptimering, under de olika byggskedena.
• Planen ska ange hur samtliga berörda i projektering respektive produktion ska bli införstådda med beställarens krav på mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem och hur planen ska följas.
• Planen ska ange hur beställarens krav ska verifieras av entreprenören.
• Rutiner ska finnas som säkerställer att valda lösningar, material och materialkombinationer är beständiga över tid och för de speciella klimatbetingelser som råder inomhus och utomhus för de aktuella objekten.
• Planen ska innehålla rutiner för förbesiktning och egenkontroll av arbetsutförande.
• Planen ska även ange rutiner så det säkerställs att handlingar granskas i ett tidigt skede av en person som är sakkunnig inom mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem.
• Planen ska även innehålla och beskriva aktiviteter inför överlämningen.
• Planen ska ange rutiner som säkerställer att aktiviteter och planer inför överlämningen blir uppdaterade under projektering och produktion.
• Planen ska innehålla en informations- och utbildningsplan inför överlämning. Informations- och utbildningsplanen ska beskriva hur kunskap ska överföras till byggnadens driftorganisation om mätning och kontroll av driften, övervakningen och styrningen av de tekniska systemen.
• Informations- och utbildningsplanen ska säkerställa att dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner medföljer till beställarens driftorganisation.
• Informations- och utbildningsplan ska ange att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i anläggningen eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika förvaltningsfunktioner.
• Informations- och utbildningsplan ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt […] timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen.[Till Beställaren! Fyll i antalet timmar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]
• Planen för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem ska beakta andra planer som berör denna plan, så som lufttäthetsplan, fuktsäkerhetsplan och plan för driftoptimering, vattenkvalitet och rening med flera planer.

Övrigt innehåll:

Oaktat listan ovan så ska projektören se till att andra aspekter och krav som inte nämns i listan men som berör mätning och kontroll samt styr-, drift- och övervakningssystem, inte utelämnas.. Det kan även finnas andra tekniska specifikationer som inte omfattas av dessa hållbarhetskrav men bör också vara med.

Listan nedan är inte uttömmande utan en hjälp till översikt av sådana krav:

•  Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID:11136)
•  Simhallens klimatzoner/rumsfunktionsbeskrivning. (KravID:11140)
•  Dimensionering av uteluftsflöde. (KravID:11144)
•  Relativ luftfuktighet i bassängrum. (KravID:11130)
•  Krav på värmeåtervinning ur frånluft. (KravID:11149)
•  Ventilation av tekniska utrymmen. (KravID:11233)
•  Cirkulation av vatten. (KravID:11235)
•  Energiåtervinning från grå- och processvatten. (KravID:11134)
•  Glaspartier. (Avser då projekterade kondenshämmande funktioner) (KravID:11124)
•  Slussar till utemiljö. (KravID:11147)
•  Partikelfilter(KravID: 11436)
•  Kolfilter (KravID: 11151)
•  UV-aggregat (KravID: 11155)
•  Värmeväxlare (KravID: 11156)
•  Egenproduktion av klor (KravID: 11157)
•  Utrustning för mätning av fritt klor (KravID: 11158)
•  Utrustning för mätning av pH (KravID: 11159)

Uppdaterad plan och dokumentation:

Genomförda åtgärder för felsökning, korrigeringar och rättelser ska dokumenteras. Planen samt rättelser och resultat av förbesiktning, dokumentation om förbesiktning och åtgärder med mera ska ingå i relationshandlingarna och tydliggöras för beställaren.

Driftoptimering och samordnad funktionsprovning ska genomföras.

Totalentreprenören / Konsult ska under projekteringen upprätta en plan för driftoptimering. Den person hos Totalentreprenören / Konsult som är Tekniksamordnare med samordnande ansvar, eller annan med liknande roll och ansvar, ska upprätta planen. Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer, underentreprenör och berörda parter som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, följer planen.

Totalentreprenören / Konsult ska under projekteringen upprätta en plan för samordnad funktionsprovning. Den person hos Totalentreprenören / Konsult  som är Tekniksamordnare med samordnande ansvar, eller annan med liknande roll och ansvar, ska upprätta planen.Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer, underentreprenör och berörda parter som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, följer planen.

Totalentreprenören / Konsult  ska se till att projektörer för respektive delsystem, som Totalentreprenören / Konsult  har ansvar för gentemot beställaren, vid projektering upprättar en plan för driftoptimering för alla relevanta driftfall.

Totalentreprenören / Konsult  ska säkerställa att intrimning av delsystem genomförs.

Totalentreprenören / Konsult  ska säkerställa att planer för driftoptimering och planer för samordnad funktionsprovning omhändertar nedanstående punkter:

• Projekteringen ska fastställa samtliga relevanta driftfall. Fastställandet ska ske i samråd med beställaren.

• Uppföljning under garantitiden och regelbunden uppföljning efter garantitiden ska planeras. ByggaE, ByggaF samt ByggaL kan användas som stöd i detta arbete. Resultatet av nämnda projektering ska ingå i Plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem.

• För bad- och simanläggningen och alla byggnader och deras system så ska en samordnad funktionsprovning göras för alla relevanta driftfall. Samordnad funktionsprovning ska protokollföras med notering av resultat, avvikelser och korrigeringsåtgärder. 
   
• Samordnad funktionsprovning ska ske först när vattensystemen och bassänger är fyllda med vatten enligt relevanta driftfall. 
   
• Samordnad funktionsprovning ska utföras före det att intrimning av delsystem och övergripande system sker.
• Mätare och system för mätdatainsamling ska vara klara och installerade och funktionskontrollerade innan samordnad funktionsprovning sker.

• Mätare och system för mätdatainsamling ska vara klara och installerade och funktionskontrollerade innan intrimning av delsystem och övergripande system sker.

• För bad- och simanläggningen och alla byggnader och deras system så ska intrimning av delsystem och övergripande system genomföras. Intrimning ska protokollföras med notering av med angivna resultat, avvikelser och korrigeringsåtgärder.

• Samordnade funktionsprovningar med eventuella korrigerande åtgärder samt intrimning ska vara genomförda före överlämning. Dokumentation av provningar och korrigerande åtgärder och resultat av korrigeringar samt intrimning ska ingå i relationshandlingarna.

• Planen ska innehålla en utbildningsplan för överlämning. Utbildningsplan ska beskriva hur kunskap ska överföras från konsulter och totalentreprenör/entrepenör till byggnadens driftorganisation.

• Utbildningsplan ska säkerställa att dokumentation av drifts- och skötselinstruktioner medföljer till beställarens driftorganisation vid överlämningen.

• Utbildningsplan ska ange att information och undervisning bland annat ska ske på berörda platser i bad- och simanläggningen eller annan berörd plats. Kunskapsöverföringen ska innehålla moment med praktiska övningar. Undervisning ska vara uppdelad för olika relevanta förvaltningsfunktioner.

• Utbildningsplan ska specificera tidsåtgång och översiktligt innehåll i kunskapsöverföringen och för de olika momenten. Beställaren beräknar att avsätta totalt ____ timmar per förvaltningsfunktion och person för kunskapsöverföringen. [Till Beställaren! Fyll i antalet timmar.Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]

Planen ska beakta andra planer som kan inverka på ovan, så som lufttäthetsplan, fuktsäkerhetsplan och plan för mätning och kontroll och styr-, drift- och övervakningssystem, vattenkvalitet och rening med flera planer.

Dimensionering av uteluftsflöden

Det är mycket viktigt att föroreningar i inomhusluften förs bort effektivt från inomhusluften vilket kan åstadkommas genom tillräckligt goda ventilationsflöden. Samtidigt bör intaget av uteluft i sim- och badanläggningen minimeras för att hålla behovet av uppvärmning av luften så lågt som möjligt. Dimensionering av ventilationsflöden per byggnad och klimatzon måste balansera dessa två behov. Behovet av uteluftflöde varierar beroende på personbelastning, alltså antal personer som är på plats samtidigt. Därför ska nedanstående gälla för dimensionering av uteluftsflöden.

Minsta uteluftsflöde per byggnad och klimatzon (även nattetid) dimensioneras utifrån värden i tabellen nedan. Under drift dagtid tillkommer 0,35 l/s, m² för golvarea A temp (exklusiva bassängarea) samt 7 liter per sekund och person. Ytterligare uteluftsflöde utöver detta regleras mot koldioxidhalt i bassänghallarna där 600 ppm koldioxid ska eftersträvas vid sport- och rehab-aktiviteter. Värdet ska inte överstiga 750 ppm under tid för rekreaktionsbad. Om trikloraminhalten överstiger 0,2 mg/m³ vid 600 ppm ska riktvärdet för koldioxid justeras så att trikloraminhalten säkras med rätt nivå på uteluftsintaget.

Formel för beräkning av uteluftsflöde per klimatzon: ( (Antal samtidiga besökare x 7 liter per besökare) + (Golvarea A_temp m^₂ x 0,35 liter/s m²) + (Vattenyta m² x siffran i tabellen för Luftflöde/m² vattenyta (l/m² s H₂O) ) = uteluftsflöde liter/sekund

Vid dimensionering av uteluftsflöde gäller även följande:

• Tilluft ska tillföras byggnaden utan att skapa drag, men ändå ge ett effektivt luftutbyte, minst 50% av luftvolymen, över bassängytorna där kloraminhalten är som högst. Låga lufthastigheter ska eftersträvas för att minimera avdunstning.
• Frånluft ska tas så nära källan för förorening (trikloramin) som möjligt. Förorenad luft (trikolamin) får inte överföras till ett annat rum i bad- och simanläggningen.
• Ventilationslösningen ska konstrueras så att det är undertryck i bassängrum mot övriga delar. Ventilationslösningen ska också säkra att det blir övertryck i torra mot fuktiga utrymmen, övertryck i omklädningsrum mot duschrum samt övertryck i under tak mot bassängrum.
• Serviceutrymmen anslutande mot bassängrum (så som toaletter och förråd) ska inte ha överluft till sig från bassängrum. Är serviceutrymmen beklädda och utrustade med korrosionsbeständiga material så som i bassängrummet så kan överluft från bassängrum accepteras. 
• Mätningar ska mäta värden för lufttemperatur, relativ luftfuktighet, CO₂, trikloramin och läckflöden.  Läckflöden ska mätas genom spårgasmätning och inrökning
• Ett mätprogram för verifiering av kravet ska utarbetas vid projekteringen, av projektören / totalentreprenören.

Den relativa luftfuktigheten (RF) ska vara anpassad till besökarnas behov och ska som riktvärde ligga på 55 % i våta utrymmen. RF-nivån får inte i någon del av rum med bassäng understiga 50 % och ska inte överstiga 65 %, Det gäller även under tid då respektive utrymme är i drift.

Differensen efter injustering får maximalt vara +/- 5 procent.
Temperaturen i bassängrummet ska vara minst 2 grader högre än i bassängvattnet men får inte överskrida 34^o C.

Kravet avser vistelsezoner i anläggningens bassängrum men inte ytor framför där luft tas in eller ut.

Utjämningstankar, kemikalietankar samt kemikalieförråd ska ha separat frånluft. Sådan frånluft får inte blandas med frånluft från övriga anläggningen eller byggnaden. Kemikalieförråd ska som minimum ventileras dygnet runt med 0,35 l/s m² golvyta.

Frånluft från utjämningstankar ska dimensioneras för 100 % evakuering av luften i tanken vid samtliga driftfall. Kemikalietankar/kemiutrustning ska ha separat frånluft men utformas utefter leverantörens anvisningar och i enlighet med CE-direktiven.

Värme i frånluft ska återvinnas med värmeväxlare och/eller värmepumpar med hög temperaturverkningsgrad. För värmeåtervinning och värmeutvinning ur frånluft gäller följande:

• Frånluften (avluften) från bad- och simanläggningen får, efter värmeåtervinning eller värmeutvinning, maximalt vara +4 °C. Energin från frånluften (avluften) ska återföras in i anläggningens vatten- eller värmesystem direkt och/eller indirekt via ett värmelager
• Frånluftstemperatur, luftfuktighet och flöde ska mätas och registreras kontinuerligt, liksom utetemperatur. Se även krav Plan för driftoptimering KravID: 11136.
• Avvikelser från kravet  ovan om värmeåtervinning och värmeutvinning kan accepteras om entreprenören kan visa på en annan lösning som ger en bättre eller likvärdig energiprestanda till samma eller lägre kostnad. För föreslagen lösning ska då referensexempel visas och styrkas med intyg. Lösningen ska vara i drift i annan anläggning som har likvärdig belastning av fukt och kemikalier i frånluften som denna bad- och simanläggning planeras att ha. Intyg ska ha kontaktuppgifter med namn, telefonnummer och adress till referensobjektets kontaktperson.

Entreprenören ska säkerställa att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlare och/eller värmepumpar ska driftas och underhållas för att verkningsgraderna och beställarens krav på frånluftens temperaturer ska kunna upprätthållas.

Exempelvis ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.

För plattvärmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas.

För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång) så ska innehållsförteckning för överföringsmediet redovisas.

För roterande- och för kammarvärmeväxlare ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in i beräkning av verkningsgraden. Renblåsningsflöde ska redovisas. Vilket tryck som ska användas för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören ska ha garantiåtagande om minst 5 år mot att lukt och orenhet i frånluft (såsom exempelvis rök och matos) inte läcker till tilluften.

Bastuutrymmets klimatskärm ska utformas så att följande punkter uppfylls:

• Luftläckage genom diffusionsspärr får maximalt uppgå till 0,10 l/s m² av bastuns omslutande area vid referenstryck 50 Pa enligt SS-EN ISO 9972:2015 eller likvärdig standard.
• Bastun ska kunna brukas dygnet runt alla dagar året om. Torr bastu ska klara att värma upp till och hålla 110 grader Celsius vid full personbelastning. Oberoende av bastutyp, så ska bastun nå operativ temperatur inom en timme från ouppvärmt läge.
• Yttemperatur på golv får max vara 45^o C
• Golvbrunn ska finnas i bastun och ska utformas oberoende av vattenlås. Vattenlås ska placeras så avdustning motverkas. Vattenlås kan exempelvis placeras utanför bastun.
• Diffusionsspärren ska klara minimum 120^o C, under en tio års garantitid.
• Klimatavskiljande delar i basturummet ska utföras med isolering av oorganiskt material. De ska ha ett U-värde på högst 0,14 W/m² K mot omgivande delar. Om bastun placeras mot kylda inomhuslokaler ska isoleringen förstärkas i motsvarande grad som temperaturskillnaden ökar.
• Eventuella fönstersystem ska ha ett U-värde på högst 0,9 (invändiga fönster) och 0,7 (fönster mot utomhus) W/m² K.
• Bastuväggens utsida ska inte ha en ångtät beläggning.
• Mängden tunga material såsom kakel, sten, betong och glas innanför isoleringsskärmen ska minimeras för att minimera uppvärmningstiden.
• Ventilering av basturum ska ske genom självdrag, där till- och frånluft tas från samma angränsande utrymme (utan hjälp av mekanisk forcering) och tilluft förs in direkt under bastuaggregatet.
• Bastugolvet ska vara städbart och golvet ska ha fall mot golvbrunnar.
• Bastulavar ska vara öppningsbara och löstagbara.
• Endast hyvlat och finare putsat trämaterial får finnas på de ytor som badgästerna kommer i kontakt med, till exempel lavar och ryggstöd 

Utomhusbassänger ska förses med bassängtäckning. Högsta tillåtna förlusteffekt är 10 W/m²  för hela bassängytan efter en timmes övertäckning. För säkerheten ska täckning följa standarden SS-EN 15288-1:2008+A1:2010: Safety requirements for design, eller likvärdigt.

System för avloppsvatten ska vara utformat med separata ledningssystem för respektive gråvatten (allt använt vatten utom från toalett, pissoar och bassängvatten), använt processvatten (bad- och bassängvatten) och svartvatten innan anslutning till VA-nätet sker, enligt KravID 11134.

Dimensioneringsanvisningar finns i övrigt i SS-EN 12056 -2 Avlopp – Självfallssystem inomhus – Del 2 Spillvatten, planering och beräkningar. Likvärdig standard med likvärda dimensioneringsangivelser får användas.

Kallvattencisterner ska isoleras med diffusionstät oorganisk isolering. Isoleringen ska ha ett U-värde om högst 0,35 W/m² K. Kallvattencisterner ska kopplas mot svartvattensystem för att kunna avtappas.

De tekniska lösningarna för isolering av kallvattencisterner ska tydliggöras i bygghandlingar och relationshandlingar. De ska kunna förklaras för beställarens eller dennes ombud av konsulten/entreprenören. Isolering av kallvattencisterner ska redogöras för i relationshandlingarna liksom kopplingen mot svartvattensystemet.

Bad- och simanläggningen ska utformas med kallvattencirkulation (KVC) där vattentemperatur högst får uppgå till 8 °C, samt varmvattencirkulation (VVC) där vattentemperaturen ej får sjunka lägre än till 55 °C. Om inkommande kallvatten till fastigheten redan har högre temperatur än 8 grader Celsius vid fastighetsgränsen så faller det inte på entreprenören att korrigera till anläggningen inkommande kallvattens temperatur. Från KVC och VVC till tappvattenblandare så får avståndet inte överskrida 2 meter.

Samtliga blandare ska förses med temperaturgivare så att temperaturen på vattnet i cirkulationen kan följas upp. KVC och VVC får inte genom samförläggning förlora eller höja temperatur på vattnet så att energiförluster eller legionella- eller annan mikrobiologisk tillväxt riskeras.

Verkningsgrader hos pumpar och motorer för vatten ska vara minst enligt nedanstående tabell vid dimensionerad driftpunkt. Tabellen är baserad på en normal lyfthöjd för cirkulationspumpar i en badvattenrening (10-12, meter vattenpelare, mpv).

Vid belastningsberoende drift ska ett aggregat väljas som uppnår minst 85 % av den ursprungliga verkningsgraden vid det lägre driftfallet. Pumpaggregat med kontinuerlig drift (cirkulationspumpar) och pumpar större än 1,0 kW ska förses med frekvensstyrning. 

Samtliga trycksatta ledningar i system med kontinuerligt cirkulerande vatten ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 10 millimeter vattenpelare per meter (mmvp/m). Övriga rör, såsom rörledningar till attraktioner eller tömningsledningar som endast är i drift sekventiellt, ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 13 mmvp/m. Samtliga sugledningar i system med kontinuerligt cirkulerande vatten ska dimensioneras för ett maximalt tryckfall om 7 mmvp/m.

Rör med kallvatten ska isoleras med diffusionstät oorganisk isolering och ska ha ett U-värde som inte är högre än 0,65 W/m2K.

KVC och VVC får inte genom samförläggning förlora eller höja temperaturen på vattnet så att energiförluster eller legionella- eller annan mikrobiologisk tillväxt riskeras. I samma syfte ska placering av kallvattenrör i varma schakt och kanaler undvikas.

Värmeväxlare för vatten ska installeras i bad- och simanläggningen. För värmeväxlare gäller:

• Värmeväxlare ska vara av titan eller material med likvärdiga egenskaper för att klara den miljö värmeväxlaren ska placeras i.
• Värmeväxlare ska vara provade enligt SS-EN 305, SS-EN 306 och SS-EN 307 eller likvärdiga standarder.
• Värmeväxlare som utgör del av rörledningssystemet skall provas på samma sätt som anslutande
  rörledning. 
• Beroende på anslutningstemperatur och tryck ska tryckklass PN10 eller PN16 tillämpas.
• Vid leverans av värmeväxlare ska provningsintyg som överensstämmer med ovan angivna standarder medfölja. 
• Växlaren ska dimensioneras efter det konstanta effektbehovet samt för de effekter som krävs för uppvärmning av
  bassängerna på de tider som angivits i projekteringen.
• Om en bassäng ska kunna ha flera temperaturer så ska det genom projeketeringen beräknas och anges hur lång tid som ska tillåtas för uppvärmning eller kylning av bassängen.
• Värmeväxlare ska kunna upprätthålla önskade bassängtemperaturer genom värmeväxling av ett delflöde från filterkretsen som pumpas genom värmeväxlaren.
• Värmeväxlare ska dimensioneras för maximala uppvärmningstider på ett till fem dygn beroende på bassängens storlek.
• Om värmeväxlare är avstängingsbara på badvattensidan, så ska badvattendelen av växlaren bestyckas med expansionsmöjlighet.
• Värmeväxlare ska monteras och anslutas till rörsystemet på sådant vis att värmeväxlaren kan demonteras utan att det medför omfattande demontering av det övriga rörsystemet.
• Värmeväxlare ska monteras så att värmeväxlaren inte har direktkontakt med golv.
• Värmeväxlare ska monteras på plastdistanser eller distanser med material som har likvärdiga egenskaper. 
• Vid påfyllning av tömda bassänger ska byggnadsdelarnas temperatur beaktas för att undvika expansion eller krympningar i material. Projektören ska i projekteringen beräkna och ange påfyllningshastighet i relevanta skriftliga instruktioner.
• Skriftliga instruktioner om påfyllningshastigheter och uppvärmnings- respektive kylningstider ska även ingå i driftinstruktionerna som ska överlämnas till driftorganisationen.

I syfte att återvinna energi från grå- och processvatten gäller följande:

• Energi ur gråvatten (allt använt vatten utom från toalett, pissoar och kök) ska återvinnas genom värmeväxling.
• Krav på återvinningsgrad anges i program- eller systemhandling. Rörledning från dusch till växlare ska vara isolerad med ett U-värde om minst 0,8 W/m² K. 
• Energiåtervinning för gråvatten ska ske genom en värmepumpsfunktion eller annan likvärdig funktion. Med likvärdig avses att värmeutbytet är i samma storleksordning i förhållande till den el som används för att tillvarata spillvärmen och värma upp inkommande vatten. Värmeutbytet får inte vara sämre än 1:2,5 (en kWh el ger minst två och en halv kWh värme).
• Avblödningsvatten från bassänger ska värmeväxlas mot inkommande spädvatten.
• Anläggning som använder mer än 10 000 m³ processvatten per år räknat från vattenreningssystemet, ska återvinna minst 70% av värmen och vattnet i det använda processvatten. Värmen ska återföras för att nyttjas i processen.
• Energiåtervinningssystemet får ha ett totalt stillestånd om högst 10 % per månad.
• Spillvatten från vattenrening eller återvinningssystemet ska anslutas till gråvattensystemet för att värmen ska kunna återvinnas.
• Utgående temperatur på spillvatten (gråvatten och svartvatten) ska motsvara ingående kallvattentemperatur.
• Det kalla avblödningsvattnet sparas i ackumulator för att kunna användas för backspolning av filter.

I syfte att kunna mäta och kontrollera så gäller följande:

• Ett genomarbetat mät- och uppföljningsplan, för dels verifiering av återvinningsgrader och dels för löpande driftuppföljning, ska utarbetas av totalentreprenören/konsulten.
• Planen ska ange alla de mätpunkter som krävs, se även krav systemet enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136).
• För att kontrollera och reglera vattenflöden ska systemet förses med automatisk mätning samt registrering av samtliga flöden och temperaturer tillhörande systemet, se även krav enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136).
• Energi för varmvattenuppvärmning till hela byggnaden ska kunna mätas och loggas enligt kravet Givare- och mätare för simhallar för mätverifiering, driftoptimering och driftuppföljning (KravID: 11136). Temperatur före och efter gråvattenåtervinning ska kunna mätas och loggas.
• Larmvärde för nersmutsad växlare ska vara två grader högre än köldbärarens temperatur.

Tekniska lösningar med olika grad av värmeutbyte och under ovanstående villkor ska utvärderas avseende livscykelkostnader som inkluderar investering, underhåll och driftskostnader samt inbesparad energikostnad under___ år.  [Till Beställaren! Välj tidperiod här, exempelvis 25-40 år. Ju längre tid desto svårare att beräkna då allt fler parametrar varierar. Ta sedan bort denna parantes, den är endast riktad till dig som beställare/upphandlare!]  Utvärdering ska redovisas för beställaren och val av lösning ska ske i samråd med beställaren. 

När anläggningens bassänger och system för vattenprocesser är redo för uppfyllning av vatten så ska påfyllning ske. Påfyllning får endast ske efter det att anläggningen med bassänger och attraktioner har städats och rengjorts noggrant.

Bad- och simanläggningens bassänger och system för vattenprocesser ska fyllas med rent vatten för driftläge som fastställts i plan för funktionsprovning och driftoptimering.

Vid påfyllning och tömning ska påfyllningsvattnets temperaturer, hastighet och tider för uppfyllning eller tömning beaktas i förhållande till konstruktionens och anläggningens temperatur och beräknat hanterbart tryck mot bassängväggar. Krympning eller expansion av material ska undvikas och krympning eller expansion får inte orsaka skador på material eller konstruktioner.

Energieffektivaste temperaturreglering av påfyllningsvattnet och tid för uppfyllning och tömning av vatten ska beräknas under ovanstående villkor. Tid, kostnad och minimerad energianvändning ska redogöras för i olika alternativ. Alternativen ska redogöras för till beställaren. I samråd med beställaren väljs ett alternativ för påfyllning.

Skriftlig instruktion för påfyllning och tömning av vatten (påfyllningsplan och tömningsplan med tillhörande protokoll) ska utarbetas utifrån de olika alternativen (enligt stycket ovan). Instruktionen ska medfölja driftinstruktionerna och ingå som del i utbildningen av driftorganisationen.

Påfyllningen ska följa valt alternativ i påfyllningsplanen och steg i påfyllningen ska dokumenteras i protokoll. Påfyllningsplan, tömningsplan och protokoll ska medfölja relationshandlingarna.

(Kravet avser inte dricksvatten- eller duschvattenledningar. För dem finns särskilda lagar, myndighetsföreskrifter och standarder som ska följas.)

Leverantören ska säkerställa att den förfogar över den kompetens som krävs för att utföra uppdraget. Erbjuden konsult/erbjudna konsulter ska ha mycket goda kunskaper och erfarenhet av att utföra belysningsprojektering som innefattar:

• Ljusdesign
• Dagsljusteknik och olika typer av styrsystem för belysning
• Ljusgestaltning och utformning av arbetsmiljöer
• Elsäkerhet

Konsulten/konsulterna ska ha genomfört minst [två stycken, eller annat antal som den upphandlande myndigheten anger] belysningsprojekteringar vardera för extern uppdragsgivare. Anbudet ska särskilt visa hur konsulten/konsulterna genomfört projekteringar med god dagsljushantering och energiprestanda med bibehållen god belysningskvalitet.

Konsulten/konsulterna ska genom CV och angivande av referenser styrka hur kravet uppfylls.

AMA-rubriker:
Vid totalentreprenad:
AMA AF 12, AFD.2 Utförande (skriv in kravtexten ovan)

Vid konsultupphandling:
AMA AF Konsult 10, AUC.2 Genomförande (skriv in kravtexten ovan)

Leverantören ska redovisa en arbetsprocess som säkerställer att en energimedveten belysningsprojektering kommer att tillämpas i uppdraget, som ej ger avkall på belysningskvaliteten. Redovisningen ska minst innehålla följande: 

• Hur styrsystem ska användas för att uppnå lägsta möjliga energianvändning i belysningsanläggningen.
• Hur de tekniska valen av energieffektiva belysningsprodukter sker.

AMA-rubriker

Vid totalentreprenad:
AMA AF 12, AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan (skriv in kravtexten ovan)

Vid konsultupphandling:
AMA AF Konsult 10, AUC.2232 Konsultens plan för kvalitets- och miljöstyrning (skriv in kravtexten ovan)

Armaturer i bad- och simanläggningar ska vara IP-klassade med hänsyn till omgivande klimat och följa Elsäkerhetsverkets och andra relevanta myndigheters regler, riktlinjer och råd.

Undervattensbelysning ska finnas för bassäng som är djupare än 0,6 meter. Belysningen ska som minst ge sådana ljusförhållanden under hela dygnet att människor och större föremål på bassängbottnen är synliga från ovan vattenytan. Ljusförhållanden kan i övrigt anpassas efter ljusförhållanden under dygnet och olika årstider.

Leverantören ska innan slutgodkännande av uppdraget delge den upphandlande myndigheten en drifts- och underhållsplan för den projekterade belysningsanläggningen. Planen ska beskriva de underhållsåtgärder som är nödvändiga under belysningssystemets hela förväntade livslängd, så att anläggningens energieffektivitet och ljuskvalitet bibehålls eller kan förbättras över tid.

Planen ska minst innehålla följande:

• Monteringsinstruktioner och underhållsplan för armaturer.
• Instruktioner för hur ljuskällor ska ersättas och vilka ljuskällor som kan användas i armaturerna utan att de angivna värdena för energieffektivitet minskas.
• Instruktioner om funktion, underhåll och justering av belysningsanläggningens styrsystem.

AMA-rubrik:
AMA EL 19, YJL.63 Drift- och underhållsinstruktioner för elkraftsinstallationer (skriv in kravtexten ovan).