Flerbostadshus nybyggnad
I kriteriebiblioteket finns kriterier som avser nybyggnation av flerbostadshus. Kriterierna avser inte bara tekniska krav på byggnaden utan även utredningskrav och krav på uppföljning. Vilka av bibliotekets kriterier som hamnar i nedladdade dokument beror på det urval som man själv gör och vad man väljer att ladda ned. Om du läser denna text i ett dokument kan därför dokumentet innehålla en mängd kriterier från biblioteket eller bara ett kriterium. Om du läser denna text i kriteriebiblioteket har du tillgång till samtliga publicerade kriterier.
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. . Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| ||||||
Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav i upphandling för tidiga skeden | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11221, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS TILL UPPHANDLAREN: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”Byggnadens maximala värmeförlusttal” ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens energianvändning och maximala värmeförlusttal i projektet så det blir möjligt att nå kravet nedan. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens maximala värmeförlusttal ska ej överstiga de värden som anges nedan. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls. [Alternativ 2 för kravets första stycke:] Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden på byggnadens maximala värmeförlusttal som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning och därför ett lågt värmeförlusttal. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens maximala värmeförlusttal. Det avser också beräkningar och verifiering. Konsulten ska undersöka om värdet som ges nedan kan användas för byggnaden. Förslag på värden ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls. [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar Gällande handlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. | ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras på faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11566, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS! Till Upphandlaren: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar System- och bygghandlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifieras genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. Uppdaterade och aktuella energiberäkningar ska bifogas aktuella handlingar. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. Avser uppdraget totalentreprenad ska uppdaterade och aktuella energiberäkningar även bifogas aktuella relationshandlingar. Verifiering vid totalentreprenad [OBS! Til Upphandlaren: Ta bort denna rubrik och medföljande text om endast projektering ska upphandlas!] Byggnadens energianvändning ska mätas och beräknas på byggnad när den är uppförd, driftsatt och används. Resultatet ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. Energihjälpen har en flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. Byggnadens värmeförlusttal ska verifieras genom mätvärden och beräkningar. Mätvärden som ska användas för verifiering är energi (både ”köpt” och ”gratis”) för värme samt för tappvarmvatten. Mätvärden i övrigt ska samlas in, omfatta och följa ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY. På basis av mätningarna ska byggnadens effektsignatur beräknas. Utifrån effektsignaturen ska värmeförlusttalet beräknas. Beräkningar ska genomföras enligt ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY samt genom användning av Energihjälpens flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. | ||||||
Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
Projektering för minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Projektering för minskad klimatpåverkan | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Projektering för minskad klimatpåverkan | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras på faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls. Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:
Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges. Beräkningar Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.
| ||||||
Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11566, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS! Till Upphandlaren: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar System- och bygghandlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifieras genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. Uppdaterade och aktuella energiberäkningar ska bifogas aktuella handlingar. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. Avser uppdraget totalentreprenad ska uppdaterade och aktuella energiberäkningar även bifogas aktuella relationshandlingar. Verifiering vid totalentreprenad [OBS! Til Upphandlaren: Ta bort denna rubrik och medföljande text om endast projektering ska upphandlas!] Byggnadens energianvändning ska mätas och beräknas på byggnad när den är uppförd, driftsatt och används. Resultatet ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. Energihjälpen har en flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. Byggnadens värmeförlusttal ska verifieras genom mätvärden och beräkningar. Mätvärden som ska användas för verifiering är energi (både ”köpt” och ”gratis”) för värme samt för tappvarmvatten. Mätvärden i övrigt ska samlas in, omfatta och följa ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY. På basis av mätningarna ska byggnadens effektsignatur beräknas. Utifrån effektsignaturen ska värmeförlusttalet beräknas. Beräkningar ska genomföras enligt ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY samt genom användning av Energihjälpens flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. | ||||||
Energi- och dagsljusutredning av fönster och glaspartier, bostäder | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Val av fönster- och glasuppbyggnad påverkar i hög grad byggnadens energianvändning och inomhusmiljö. Syftet med kriteriet är att för byggnaden skapa en bra balans mellan dagsljusinsläpp och solvärmelast, optimera dagsljus inomhus samt undvika övertemperaturer och stora värmeförluster genom fönster och glaspartier. Kriterietext AMA Hus 21 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg [Sätt in nedanstående text] Dagsljusfaktorn ska vara ≥ 1,0 % beräknad enligt ”Bilaga 1 – Beräknings-förutsättningar solvärmelast, dagsljus och termiskt klimat”. Dagsljusfaktorn skall beräknas för rum där människor vistas mer än tillfälligtvis, exempelvis daglig samvaro, rum för matlagning, arbetsrum och rum för vila. Hall, klädkammare, våtrum etc. bedöms ej.
Solvärmelasttalet ska vara ≤ 29 W/m², golvarea i vistelserum. Kravet är en högsta accepterad nivå. Det kan krävas en lägre solvärmelast för att uppfylla kravet på operativ temperatur. Kraven på Operativ temperatur ska inte ha en lägre ambitionsnivå än: • 20 - 23 grader C huvuddelen av tiden • Lägst 18 grader C vid dimensionerande vinterutetemperatur • Högst 26 grader C under huvuddelen av tiden sommar • Högst 28 grader C under huvuddelen av tiden högsommardagar Sommar och högsommardag enligt definition av SMHI. Om detta krav kombineras med krav för inneklimat som har mer långtgående ambitionsnivåer än ovanstående punktlista, så gäller kraven som är mer långtgående. Entreprenören [eller projektören om avtalet gäller enbart projektering] ska under projekteringen utreda vilka LT-värden, g-värden, g-system värden och Uw-värden som krävs för att klara beställarens krav på solvärmelast, övertemperaturer, dagsljus och termiskt klimat. Val av glas- och solskyddslösning ska baseras på resultatet av utredningen, liksom val av fönster- och glaspartisystem. Utredningen ska samordnas med energiberäkning och bidra till beställarens krav på byggnadens energianvändning uppfylls. Arkitekten för projektet ska involveras i utredningen. Föreslagen lösning ska främja så god tillgång på dagsljus och utblick som möjligt inom ramen för beställarens krav på övertemperaturer och energianvändning. Utredningen ska redovisas i rapport som minst innehåller metodik, resultat och indatalista. Fönstrens Uw-värde ska beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara uppmätt enligt SS-EN ISO 10077-2 inklusive SS-EN ISO 10077-1 i formatet 1230 x 1480 mm (BxH) enligt standard. Maximalt tillåtet U-värde för fönster är Uw 0,9W/m2K, lägre värde är dock önskvärd. Glaspartier och täta fyllningar i glaspartier skall beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010/ AC:2010 och inkluderande glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 12631: 2017. Maximalt tillåtet U-värde för glaspartier är Ucw 0,75W/m2K och Up 0,15 W/m2K för täta fyllningar i glaspartier, men lägre värden är önskvärt. Fönster ska minst uppfylla kraven för lufttäthet klass 4 enligt SS EN 12207:2017, lägre värde är dock önskvärd. Tester ska vara gjorda enligt SS-EN 1026:2016. Underlag till utredningen bör exempelvis vara: • A-ritningar • Omgivande miljöers påverkan på dagsljus och solvärmelast • Energibalansberäkning för hela byggnaden • Offerter från fönstertillverkare • Kyl- och värmeeffekter från VVS-projektör • Eventuellt krav på byggnadens energianvändning, till exempel Upphandlingsmyndighetens kriterier ID 11375 eller 11374 Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för nya fönster och glaspartier ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provnings-institut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.
AMA AF 21 AFD.36 Beställarens kontroll. [Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster och fönsterdörrar".]
Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster och glasparter.
| ||||||
Isolering av kanaler, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Ventilationskanaler isoleras för att begränsa temperaturförändringen på luften i kanalerna när omgivningens temperatur skiljer sig från temperaturen i kanalen. På det viset kan energiförlusterna i systemet minskas och värmeåtervinningen öka. Kanalerna isoleras även mot kondens som bildas på utsidan av kanal med kall luft förlagd i varmt utrymme och inuti kanalen om kanal med varm luft går genom ett kallt utrymme. Kriterietext AMA-rubrik: | ||||||
Styrning av luftbehandlingsaggregat och ventilationssystem | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Styrning av luftbehandlingsaggregat och ventilationssystemet är nödvändig för att kunna följa upp och verifiera byggnadens energianvändning och för att kunna se att beställarens krav på byggnadens prestanda har uppnåtts. Kriterietext AMA-rubrik: AMA EL 19 8 Styr- och övervakningssystem (Sätt in nedanstående text.) Entreprenören ska projektera luftbehandlingsaggregat så att följande ska kunna avläsas, styras, regleras och övervakas: • luftflöden, • lufttemperaturer, • verkningsgradsmätningar av värmeväxlare • SFP-tal (specifik fläkteffekt) på fläktar
Avläsning, styrning, reglering och övervakning ska projekteras så att det är möjligt att koppla upp luftbehandlingsaggregat mot ett överordnat fjärrkontrollerat styrsystem. Avläsning och styrning ska även kunna ske på plats. Larmgränser för avvikelser eller driftfel ska projekteras. AMA EL 19 YHB.8 Kontroll av styr- och övervakningssystem (Under denna rubrik anges hur kontroll av styrnings- och övervakningssystem ska ske). | ||||||
Effektiva fläktaggregat och fläktar | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på energieffektiva ventilationssystem kan äldre, mindre effektiva fläktar som kostar mer i drift undvikas. Fläktar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Kriterietext AMA-rubrik: Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde | ||||||
Effektiva fläktaggregat och fläktar | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på energieffektiva ventilationssystem kan äldre, mindre effektiva fläktar som kostar mer i drift undvikas. Fläktar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Kriterietext AMA-rubrik: Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde | ||||||
Verkningsgrad för värmeväxlare i från- och tilluftssystem | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En hög verkningsgrad på värmeväxlaren är avgörande för att värmeväxlaren ska kunna bidra till ett energieffektivt och energibesparande värmesystem i byggnaden. Kriterietext AMA-rubrik: AMA VVS & kyl 19 57 Luftbehandlingssystem QF Värmeväxlare (Sätt in nedanstående text.) Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning. Torrtemperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.
• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 75%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning bifogas. • För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 70%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. • För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.
Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.) | ||||||
Verkningsgrad för värmeväxlare i från- och tilluftssystem | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En hög verkningsgrad på värmeväxlaren är avgörande för att värmeväxlaren ska kunna bidra till ett energieffektivt och energibesparande värmesystem i byggnaden. Kriterietext AMA-rubrik: AMA VVS & kyl 19 57 Luftbehandlingssystem QF Värmeväxlare (Sätt in nedanstående text.) Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning. Torr temperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas.
• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas. • För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 75%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. • För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 85%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften.
Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.) | ||||||
Pumpar och rör | Basnivå | Totalentreprenad | ||||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på pumparnas energieffektivitet kan äldre, mindre effektiva pumpar undvikas. Ställs högre krav påskyndas skiftet till än mer energieffektiv pump. Pumpar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Därför ställs krav på energieffektivitet samt nivåer för värmesystem. Stora värmeförluster kan ske genom rördragningar om dessa inte är tillräckligt isolerade. Kondens som kan leda till fuktskador kan uppstå utan isolering eller med felaktigt utförd isolering. Kriterietext AMA-rubrik: AMA Hus 14 Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 100 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 30 MPa. Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp. Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. | ||||||
Pumpar och rör | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Genom att ställa krav på pumparnas energieffektivitet kan äldre, mindre effektiva pumpar undvikas. Ställs högre krav påskyndas skiftet till än mer energieffektiv pump. Pumpar har hög gångtid och förbrukar därför mycket energi. Därför ställs krav på energieffektivitet samt nivåer för värmesystem. Stora värmeförluster kan ske genom rördragningar om dessa inte är tillräckligt isolerade. Kondens som kan leda till fuktskador kan uppstå utan isolering eller med felaktigt utförd isolering. Kriterietext AMA-rubrik: AMA Hus 14 Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 50 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 25 MPa. Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp. Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. | ||||||
Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 1: 2020-12-07, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
Säkerställ klimatkrav i betonghantering | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas. Kriterietext (OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.) I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande: Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter. Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör. | ||||||
Lagstadgad klimatdeklaration | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Från och med 2022-01-01 är det lagkrav på att klimatdeklaration ska vara upprättad inför slutbesked. Detta gäller, med vissa undantag, för alla nya byggnader. För krav på siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Kriterietext Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna. Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär. Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag. Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning. | ||||||
Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Entreprenad - utförandeentreprenader | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
Krav på minskad klimatpåverkan - utförandeentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Entreprenad - utförandeentreprenader | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från produktionen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalité, på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna EN 15 978 och EN 15 804. . Entreprenören ska:
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Entreprenad - utförandeentreprenader | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
Säkerställ klimatkrav i betonghantering | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Entreprenad - utförandeentreprenader | |||
Information om kriteriet Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas. Kriterietext (OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.) I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande: Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter. Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör. | ||||||
Lagstadgad klimatdeklaration | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Entreprenad - utförandeentreprenader | |||
Information om kriteriet Från och med 2022-01-01 är det lagkrav på att klimatdeklaration ska vara upprättad inför slutbesked. Detta gäller, med vissa undantag, för alla nya byggnader. För krav på siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Kriterietext Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna. Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär. Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag. Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning. |
I kriteriebiblioteket finns kriterier som avser nybyggnation av flerbostadshus. Kriterierna avser inte bara tekniska krav på byggnaden utan även utredningskrav och krav på uppföljning. Vilka av bibliotekets kriterier som hamnar i nedladdade dokument beror på det urval som man själv gör och vad man väljer att ladda ned. Om du läser denna text i ett dokument kan därför dokumentet innehålla en mängd kriterier från biblioteket eller bara ett kriterium. Om du läser denna text i kriteriebiblioteket har du tillgång till samtliga publicerade kriterier.
För totalentreprenad finns, i kriteriebiblioteket, kriterier avseende byggprocessens projekteringsskede, produktionsskede och vid överlämning till beställaren. För utförandeentreprenader finns kriterier avseende produktionsskede och vid överlämning till beställaren.
Kriterierna för miljöledning av entreprenader, energieffektivisering och materialval är uppdaterade med AMA-koder och rubriker.
Kriterierna för materialval inriktar sig ännu endast på kemiskt innehåll i material, varor och kemiska produkter. Det är generella krav för många typer av material, varor och kemiska produkter. Kriterierna avser inte bara kemiska krav på materialvalen utan även krav på innehållsdeklarationer, uppföljning under byggprocessens projekteringsskede, produktionsskede och vid överlämning till beställaren.
Kriterierna måste alltid anpassas efter omfattningen och storleken på respektive projekt! Upphandlaren/Beställaren ansvarar själv avgöra vilka av de föreslagna kriterierna som passar till den egna upphandlingen! För respektive kriterium kan finnas specifik information som kan hjälpa till vid en sådan bedömning.
Uppdatering pågår av detta område.
I lag om offentlig upphandling finns en skillnad på vad som i byggentreprenader ska betraktas som tekniska specifikationer jämfört med andra verksamheter (LOU, bilaga 3, punkt 1). Vilket kan vara bra för upphandlare som inte brukar röra sig i bygg-, anläggnings, eller fastighetsområdena att tänka på.
Upphandlaren/Beställaren måste själv avgöra vilka av de föreslagna kriterierna som passar till den egna upphandlingen, det egna objektet och den egna ambitionsnivån!
Dessa kriterier avser först och främst miljöaspekter, inte arbetsmiljö. Byggherren (beställaren - den upphandlande myndigheten/enheten) har ett mycket stort ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen! Entreprenören är inte ensamt ansvarig för arbetsmiljön. Byggherrens (beställarens) utökade ansvar för arbetsmiljön är unikt för just byggnads- och anläggningsarbeten, det vill säga alla arbeten som omfattas av föreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), och finns inte på motsvarande sätt för några andra beställare i andra branscher. Vilket ansvar som beställaren delegerar till entreprenören bör därför göras tydligt i avtal! Mer information finns hos Arbetsmiljöverket .
Dessa kriterier omfattar inte kulturmiljöaspekter. Kulturmiljö är en viktig specialkompetens. Kulturmiljö ingår i miljömålet god bebyggd miljö och hur nya byggnader påverkar helheten och värdena i befintlig bebyggd miljö måste tas hänsyn till. Kompetens om kulturmiljö måste beaktas på ett tidigt stadium i byggprocessen. Ofta handlar det om andra personer än miljöansvariga som har sådan kompetens. Väg in hur ansvar avseende hänsyn till omgivande kulturmiljö- och arkitektoniska värden ska tas omhand i ert projekt. Mer information, Riksantikvarieämbetet.