Entreprenad - utförandeentreprenader
Kriterierna kan användas för att ställa krav vid olika former av utförandeentreprenader vid nybyggnad. Kriterierna syftar att bidra till att lyfta prestandan inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||
|---|---|---|---|---|
| Miljöledningssystem – vid upphandling över tröskelvärdena och där ESPD gäller. | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||
| Miljöledningssystem - vid upphandling under tröskelvärdena och där ESPD inte gäller | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||
| Resurser och avfall - Sortering i fraktioner och statistik | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Kravet syftar till att öka graden av återanvändning och återvinning, samt att minska avfallsmängderna och bidra till en ökad cirkularitet av resurser. Kravet syftar också till att dokumentera material- och avfallsmängder. Tillgång till resurs- och avfallsstatistik för sorterade avfallsfraktioner är en förutsättning för att kunna bedöma om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder, material- och avfallshantering har uppfyllts. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer. Fraktioner Sortering ska göras av minst följande fraktioner:
Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503). Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner. Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan) Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras. Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. Dokumentation och statistik Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer. Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning. Avvikelser Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas. | ||||
| Resurser och avfall - Sortering av plastfraktioner | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Kravet syftar till att ge stöd i att sortera ut och specificera de stora plastflödena inom byggverksamheten för att möjliggöra återvinning och en ökad materialåteranvändning av plast som ingår i bygg-och rivningsavfall. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:
Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen. Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering. Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall. Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör. Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. | ||||
| Miljösamordnare vid utförarentreprenader | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet Samordnande och koordinerande ansvar behövs för att slå vakt om miljökraven på byggnaden och miljöhänsynen på byggarbetsplatsen och se till att dessa inte försvinner i byggprocessen. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska formellt utse en person som ska ha ett övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter och ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet. Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har detta samordningsansvar. Miljösamordnare eller Miljöledare kan exempelvis vara en sådan person. Sådan samordnare ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. Fler samordningsroller för olika områden (så som konstruktioner, energiaspekter, täthet, fuktsäkerhet med mera) kan också utses så länge ett övergripande samordningsansvar finns. AMA-rubrik: Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter och ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet. | ||||
| Säkerställande av kraven på inneklimat och installationssamordnare - utförandeentreprenader | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Beställarens krav på inneklimat är inarbetade i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska entreprenören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren. I bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska I övrigt:
Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling ska som minst behandla och dokumentera följande moment:
Kontroller ska utföras för att verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under givna förutsättningar. Mätresultat ska jämföras med de krav och förutsättningar som har dokumenterats i programhandlingen för inneklimat. Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses beroende på varierande verksamhet, årstid och väderlek. Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen, (det vill säga bland annat att ventilationssystem, filter och installationer,) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt. Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll. Det ska göras en skriftlig sammanfattande rapport till beställaren. Rapporten ska innehålla en tydlig slutsats som klargör om och i vilken utsträckning kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna. | ||||
| Avfallssamordnare, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för god kvalitet på avfallssamordningen, något som kräver kunskap, erfarenhet och branschgemensamma kompetenskrav. Kriterietext För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:
Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas. | ||||
| Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden. Kriterietext AMA-rubrik: Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal. Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs. KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. | ||||
| System för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet För att beställaren ska ha möjlighet att kontrollera om krav på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts behövs en systematisk dokumentation. Den systematiska dokumentationen behöver innehålla information om de varor, material och kemiska produkter som byggs in eller används i projektet. Hur dokumentationen ska systematiseras och vad den bör innehålla behöver då styras upp. Det sker här genom att det ska finnas ett system för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter Kriterietext [För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation] Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat. Systemet för bedömning och loggning ska som minst
Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:
Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över. Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen. Den projektspecifika loggen med all loggad information ska
[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. [OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat. | ||||
| God projektkultur | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Detta kontraktsvillkor syftar till att ge förutsättningar för att minska fel, brister och skador i projektet genom att utveckla en god projektkultur. Vetenskaplig evidens talar för att uppkomsten av många fel, brister och skador hänger samman med förekomsten av dålig projektkultur. Projektkulturen är inte det enda sättet att arbeta med frågorna men utgör ett viktigt komplement för att åstadkomma en verklig förbättring på det operativa planet. Förutom att fel, brister och skador innebär ineffektiv användning av beställarnas finansiella resurser och slöseri med skattemedel, så är det i sig ett miljöproblem när byggmaterial och andra resurser måste kasseras på grund av skador eller andra felaktigheter. Ineffektiv användning av material leder bland annat till onödig belastning på klimatet och på naturresurser. Upphandlingen bör därför innehålla en beskrivning av, och villkoren för, hur en kultur som motverkar fel, brister och skador i projektet ska byggas. Kriterietext [OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.] Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter. Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:
Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet. God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:
Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:
[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.] Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:
Därutöver ska följande också genomföras:
Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:
Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet. Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:
Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i. | ||||
| Miljöronder vid utförandeentreprenader | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Miljöronder är miljösamordnarens och andra funktioners verktyg för att se till att miljökrav och miljöaspekter inte försvinner under byggprocessen. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska genomföra miljöronder. Entreprenören ska utifrån den objektsanpassade miljöplanen i bygghandlingen upprätta en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker identifierade i beställarens sårbarhetsanalys, aktiviteter och mål i den objektsanpassade miljöplanen hanteras. Planen ska beskriva vilka områden (risker, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta i ronderna. Planen tas fram i samråd med beställaren. Planen ska vara fastställd innan byggstart får ske. Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Beställaren för protokoll. Entreprenören justerar protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.
Miljöronder dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören
| ||||
| Fuktsäkerhetsansvar produktion, utförandeentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete i produktionen, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Fuktsäkerhetsansvarig Produktions främsta uppgift är att uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar i roll som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Denna person ska i samråd med beställarens fuktsakkunnig uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan. ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” ska användas i sin helhet, eventuella avsteg ska motiveras. Entreprenören ska säkerställa att den fuktsäkerhetsansvarige produktion (och projektet) har tillgång till relevanta resurser och tid gällande:
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Torktider ska dokumenteras. Beställarens fuktsakkunnig ska kallas till samtliga fuktronder, ges möjlighet att delta på byggmöten och ha möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök. Vattentätheten hos platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och liknande byggnadsdelar ska provas enligt AMA Hus YSC 1132 eller likvärd instruktion. Fuktmätning i betong ska utföras enligt RBK:s metod för fuktmätningar i betong. Fuktmätningar och resultat ska dokumenteras. Under byggskedet ska kritiska konstruktionsdelar (till exempel skarvar i lufttätande skikt, anslutningar och genomföringar) kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet. Entreprenören ska upprätta nedanstående dokumentation. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
Beställaren tillhandahåller på förfrågan:
| ||||
| Objektsanpassad miljöplan | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Miljöplanen utgör grunden för arbetet med miljö- och energikraven under projektering och produktion. Det är därför av stor vikt att miljöplanen motsvarar de krav som ställts i upphandlingen och i miljöprogrammet samt att planen också beskriver hur ansvar, provning och kontroll fördelas. Genom att sätta en kvalitetsnivå på arbetet med milöplanen kan förutsättningen för att realisera miljö- och energikraven stärkas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
AMA-rubrik: Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
AFD.334 Övriga möten Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom. | ||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. | ||||
| Objektsanpassad miljöinformation vid utförarentreprenader | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet För entreprenader där beställaren har högt ställda krav på energieffektivitet, fuktsäkerhet och materialval så innebär krav på att entreprenören ska informera platsorganisationen och de som utför arbete, högre säkerhet på att kraven kan mötas och att antal fel minskar. Kriterietext AMA-rubrik: Beställaren kommer att genomföra en informationsinsats om de miljö- och energikrav som ska uppfyllas i projektet, och specifikt avseende krav som är viktiga och högt ställda. Informationsinsatsen kommer att rikta sig till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering. | ||||
| Lufttäthet, utförande vid nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska följa beställarens projektering för lufttäthet i bygghandlingar och övriga handlingar så att byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, inte överstiger 0,30 l/ s, m2. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. | ||||
| Lufttäthet, utförande vid nybyggnad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska följa beställarens projektering för lufttäthet i bygghandlingar och övriga handlingar så att byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, inte överstiger 0,25 l/ s, m2. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. | ||||
| Lufttäthet, utförande vid nybyggnad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska följa beställarens projektering för lufttäthet i bygghandlingar och övriga handlingar så att byggnadens luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, inte överstiger 0,20 l/ s, m2. Täthetskraven ska verifieras genom läcksökning och tryckprovning enligt planen för täthet. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens area, läckaget gentemot samtliga inneutrymmen antas vara noll. Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. | ||||
| Samråd för lufttäthet | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Samråd mellan projektör och utförare behövs för att säkra projekterad lösning kan genomföras och genomförs utan avvikelser som orsakar otätheter. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenör ska tillse att utförare i produktionsskedet ska samråda med projektören av lufttätheten. Beställaren eller dennes ombud eller aktörer med sådan ställning inom projektet ansvarar för projektörens medverkan. Samråd ska minst hantera hur täthetsfrågor tas upp i:
Samråd ska dokumenteras av entreprenören och dokumentation vara tillgänglig för beställaren. | ||||
| Läckagesökning och provning | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att bygga lufttätt är avgörande för att uppnå god energiprestanda och förhindra fuktskador. Läckagesökning och kontrolltryckning verifierar vilken lufttäthet som uppnåtts. Läckagesökning kan vara av stor betydelse också för att kunna se var läckagen finns. Läckage kan till exempel ge problem i form av radon från mark, fukt på vindar eller andra kallare utrymmen eller drag. Kriterietext AMA-rubrik: Läckagesökning skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning. Förbättringsmöjligheter ska utredas och åtgärder vidtas. Verifierande mätningar med provtryckning ska göras när klimatskärmen är färdigställd. Uppmätt läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll. Mätning ska i övrigt ske enligt SS-EN 13829. Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen. | ||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. [OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!] Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | ||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa. Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå). Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan. Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen. | ||||
| Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper, hantering av avsteg | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Behov av att hantera avsteg från kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen kan uppstå då vissa material, varor eller kemiska produkter inte kan ersättas. För att hantera avsteg och begränsa dessa till enstaka undantagsfall behövs en skrivning i kontraktet med entreprenören. Här kallar vi avsteg som accepterats av beställaren för undantag. Avsteg som beställaren ej accepterat kallas avvikelser. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper. Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter. Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. | ||||
| Innehållsdeklarationer | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Utan krav på innehållsdeklaration riskerar övriga krav på vad material, varor eller kemiska produkter inte får innehålla, att bli meningslösa krav. Kriterietext [OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.] Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll. Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad. Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrationsgränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten). Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.
| ||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 37 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] | ||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
| ||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen! | ||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | ||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - utförandeentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från produktionen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalité, på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna EN 15 978 och EN 15 804. . Entreprenören ska:
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||
| Säkerställ klimatkrav i betonghantering | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas. Kriterietext (OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.) I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande: Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter. Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör. | ||||
| Lagstadgad klimatdeklaration | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Från och med 2022-01-01 är det lagkrav på att klimatdeklaration ska vara upprättad inför slutbesked. Detta gäller, med vissa undantag, för alla nya byggnader. För krav på siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Kriterietext Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna. Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär. Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag. Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning. | ||||
Kriterierna kan användas för att ställa krav vid olika former av utförandeentreprenader vid nybyggnad. Kriterierna syftar att bidra till att lyfta prestandan inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad.
Med flerbostadshus menas här en byggnad med minst tre bostadslägenheter men med en sammanlagd area (A temp) på över 100 kvadratmeter.
Energikraven ställs alltid tillsammans med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier för inneklimat och fuktsäkerhet som återfinns i kriteriebiblioteket och "wizarden". Inneklimat och fuktsäkerhet måste ha högsta prioritet.
Kriterierna måste anpassas efter omfattningen och storleken på respektive projekt! Upphandlaren/Beställaren ansvarar själv för vilka av de föreslagna kriterierna som passar till den egna upphandlingen!
För utförandeentreprenader avgör projekteringen nivån på till exempel energiprestanda och funktionskrav för tekniska system. En viktig aspekt är att säkerställa är att en samordnad funktionsprovning av de tekniska systemen görs före överlämningen, så att de ingående delarna och systemen optimeras mot uppställda funktionskrav. Risken är annars att de övergripande målen exempelvis avseende energianvändningen inte uppnås.
Kontroll av att krav följs kostar alltid tid och resurser. Om man inte har för vana att kontrollera att ställda krav efterlevs och att den prestanda man beställt och ställt krav på verkligen erhålls, kan inte vara säker på att man får det man betalar för. Det gäller oavsett om det handlar om miljö- och energikrav eller andra krav och kvaliteter. Kontroll av villkor och krav bör ses som del i investeringen och inte som en kostnad. En investering som ofta återbetalar sig i bättre driftsekonomi eller fastighetsvärden och bättre miljö- och energiprestanda.
Kriterierna är också utformade utifrån att beställaren sett till att byggnadens innemiljö och fuktsäkerhet utretts i tidigare skeden i byggandet och att det säkerställts att dessa kan uppnås.
Slutligen så bör man beakta att det finns många olika former av utförandeentreprenader och se till att rätt kriterium riktar sig till rätt entreprenör.