Krav på minskad klimatpåverkan - utförandeentreprenad

Granskning av att:

• Arbete med kravet finns med i projektets planer, exempelvis handlingsplaner och tidplaner.
• Beräkningar och åtgärder har dokumenterats och ingetts i levererade eller andra styrande handlingar och liknande.
• En lista på åtgärder för att minska klimatpåverkan i produktionen har tagits fram.

Granskning av klimatberäkningar genom att:

• Kontrollera att klimatberäkningar har följt det som sägs i avsnitt 1, 2 och 5 i Bilaga Beräkningsanvisningar samt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Kontrollera att byggdelsförteckning och gränsdragningar har följt bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Kontrollera att använda generiska data inte är generellt upp- eller nedräknade utöver det representativa generiska värdet, utom med angivna undantag.
• Kontrollera att specifika data överensstämmer med bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Kontrollera att täckningsgraden har varit minst 80 procent och beräknats enligt ovan nämnda anvisningar.
• Kontrollera att BU-lösningar har följt definitionen för dessa och är överenskomna med eller beslutade av beställaren.
• Kontrollera att klimatberäkningarna visar att projektets mål att minska klimatpåverkan har nåtts.

Entreprenader eller insatser vid produktion, för nybyggnad av flerbostadshus

Omfattning

Med utförandeentreprenad avses här genomförande av bygg/produktionsfasen samt framtagning av projektering av bygghandlingar för ÄTA i de fall sådan projektering blir aktuell. I de fall som projektering av ÄTA ligger på någon annan aktör och inte på utförandeentreprenören så ska punkten ”Entreprenören ska. … •               I projektering av ÄTA… ”, tas bort. För uppdrag som endast avser projektering eller totalentreprenader finns krav som är anpassade för de situationerna.

För att uppnå största möjliga minskning av klimatpåverkan behöver arbetet för minskad klimatpåverkan påbörjas redan i tidiga skeden, så som i idéfasen, programfasen och i gestaltningen. Det är också viktigt att arkitekten är införstådd med vikten av att minska projektets klimatpåverkan och förstår hur gestaltning och materialval påverkar klimatbelastningen och byggnadens energianvändning.  

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Uppställningsytor, naturskydd och klimat

Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor i anslutning till byggarbetsplatsen, under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs. Syftet med denna del av kravet är att säkerställa att ytor med naturvärden och som kan innehålla stora mängder av kol som är bundet i växtlighet, jordlager och våtmarker skyddas mot förstörelse. Vid omvandling av sådana ytor sätts biologiska och kemiska processer igång vilket frigör den kol som är bunden i dessa. Resultat av nedbrytande processer är koldioxid och metan men kan även vara dikväveoxid eller andra växthusgaser. Att inte skydda dessa ytor kan därför även ur klimatperspektiv motverka eller omintetgöra målen att minska projektets klimatpåverkan.

Vikten av uppföljning

Det är avgörande för om klimatmålen ska nås att klimatpåverkan minskar. I sammanhanget är det därför mycket viktigt för att klimatpåverkan ska minska, att de krav som ställs i upphandlingen följs upp. Att beställaren är engagerad i sitt projekt under projektets gång och i olika grad deltar i det arbete som görs, också av de upphandlade parterna, är också en av framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt. Uppföljning visar om kraven genomförs eller inte, det vill säga om klimatpåverkan minskar i projektet eller inte. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen gynnar de konsulter och entreprenörer som tillför kompetens, resurser och tid för att uppfylla kraven. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen missgynnar de konsulter och entreprenörer som inte är seriösa. Uppföljning är därigenom också en av de viktiga insatser som en beställare kan göra för att själv bidra till en sund konkurrenssituation på marknaden.

Beställarens behöver därför också själv tillföra kompetens, resurser och tid i sitt projekt för att se till att kraven uppfylls.

Beställarens viktiga roll för att klimatpåverkan ska minska i sammanhanget, är därför att vara engagerad och att följa upp de ställda kraven.

Hur kravet förhåller sig till föreslagen klimatdeklaration

Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.

Klimatdeklaration enligt lag ska upprättas inför slutbesked[1]. Vid upprättande av en klimatdeklaration enligt lag ska lag, förordning och Boverkets föreskrift följas. Föreliggande upphandlingskrav för klimatberäkning ger en klimatberäkning som inte är belastad med en uppräkning av klimatpåverkan när generiska värden används. För klimatdeklaration enligt lag gäller också snävare systemgränser för vad som ska beräknas. Framräkning av klimatdeklaration enligt lag måste därför ske enligt lag, förordning och Boverkets föreskrifter.

Klimatdeklaration enligt lag är begränsat till en specifik byggnad medan upphandlingskraven avser hela projektet, det vill säga en eller fler byggnader och eventuellt andra objekt.

Den klimatberäkning som gjorts enligt upphandlingskravet kan justeras i efterhand så att delar av klimatberäkningen i det upphandlade projektet blir en klimatdeklaration enligt lag. Justering måste ske så lag, förordning och Boverkets föreskrift uppfylls. Upphandlingsmyndigheten har ett upphandlingskrav som avser uppdrag att ta fram en klimatdeklaration (krav ID 11493).

Ambitionsnivå i minskningen av klimatpåverkan

Eftersom det är relativt nytt att ställa klimatkrav har vi inte angett någon ambitionsnivå i form av procentuell minskning för produktionsskedet. Det är dels för att marknaden och entreprenörerna ska kunna vänja och lära sig hur klimatberäkningar och klimatarbete kan genomföras, dels för att tillräckligt med data saknas för att vi ska kunna ange en procentsats.

Vilka avsnitt i Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller för ert projekt?

I Bilaga Beräkningsanvisningar finns en guide (i del 4) som visar vilka avsnitt i beräkningsanvisningen som används för det aktuella projektet, utifrån projektets förutsättningar.

Mer information om beräkningsanvisning för klimatberäkningen

För att göra det möjligt att beräkna hur stor klimatpåverkan projektet har och hur stora minskningar som uppnås så finns anvisningar för hur klimatberäkningar kan göras. När kravet används behöver därför Bilaga Beräkningsanvisningar samt Bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller likvärdig användas.

Bilaga Beräkningsanvisningar är inte ett verktyg för beräkningar av hur stor klimatpåverkan som specifika material och mängder, projekterade och genomförda konstruktioner samt genomförda arbeten och transporter har. Anvisningarna ersätter därför inte andra verktyg och kalkylmodeller utan kompletterar dessa.

Bilaga Beräkningsanvisningar visar hur minskningar av klimatpåverkan ska beräknas och vad minskningarna ska jämföras mot. Beräkningsanvisningarna ger en grund för hur målnivåerna i kravet mäts och hur de kan följas upp. De är också viktiga för att kunna behandla anbudsgivarna lika.

Bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL visar hur beräkningar av klimatbelastning av objekt och utförande ska genomföras. Bilagan anger även villkor för systemgränser och kvalitet på indata i beräkningarna. Bilagan kräver inte att en viss kalkylmodell eller ett visst beräkningsverktyg används.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Hantering av andra klimatkrav när de används samtidigt som detta krav

Om detta krav används samtidigt som krav ställs på maximal klimatpåverkan för specifika material (så som för betong och bränslen) så behöver vissa aspekter fastställas för att få tydlighet i klimatberäkningarna. Det gäller hur de specifika kraven ska hanteras i beräkningarna.

Det finns huvudsakligen tre sätt att hantera hur de specifika kraven kan införlivas i klimatberäkningarna och räknas in i de övergripande kravnivåerna som gäller hela projektet. De tre sätten beskrivs i bilaga Beräkningsanvisningar under avsnitt 1.16.

Sammanfattningen av avsnitt 1.16 i bilaga Beräkningsanvisningar är att om beställaren använder specifika klimatkrav på material och bränslen samtidigt som Krav på minskad klimatpåverkan - vid utförandeentreprenad (KravID 11490) används så måste beställaren välja förhållningssätt: a) ska specifika krav räknas in som BU-lösningar eller b) som A-lösningar eller c) inte alls räknas med.

 Beräkningsverktyg och databaser

Del 5 i bilaga Beräkningsanvisningar till detta krav ger exempel på beräkningsverktyg och databaser.

Avtalsvillkor och sanktioner

Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan hanteras som andra typer av krav. Det går att i kontrakt ange villkor om bonusar och viten. Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan även hanteras i kontrakt i avsnitt om slutbesiktning och innehållande av betalning.

[1] För förklaring av ”slutbesked” var god se: www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/slutbesked/

För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045.

IPCC:s rapport 2021 konstaterar att det krävs omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av klimatpåverkan för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till närheten av 1,5 grader och om det inte sker är också en begränsning till 2 graders ökning utom räckhåll.[1]

Det är lämpligt att välja ambitionsnivån och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. Detta är särskilt lämpligt utifrån de uttalade behoven om att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader.

[1] IPCC, the Sixth Assessment Report 2021-08-09 Climate Change 2021: the Physical Science Basis. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/ (IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change.)

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.