Totalentreprenad

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

[Entreprenören/konsulten] ska genomföra en materialinventering av berörda objekt. Inventeringen ska syfta till att identifiera verksamheter och aktiviteter som kan ha betydelse för hur material och produkter, i eller vid, berörda objekt ska bedömas och omhändertas som avfall eller resurser. Dessa uppgifter ska ingå i kontrollplanen.

Inventeringen ska omfatta den eller de delar av berörda objekt som kan komma att beröras av ombyggnation eller rivning. Vid tveksamheter om omfattningen ska [entreprenören/konsulten] samråda med beställaren. 

En bedömning ska göras av vilka material och produkter som kan bli farligt avfall, som kan återanvändas respektive vilket avfall som kan materialåtervinnas, i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Omfattningen av inventeringen ska redogöras och det ska tydligt framgå om kompletterande undersökning måste göras innan rivning påbörjas. Det är viktigt att identifierat farligt avfall kan hanteras säkert och avlägsnas.

Vid inventeringen ska hänsyn tas till möjligheten att undvika nedgradering av materialen eller varornas förädlingsgrad. För exempelvis planglas innebär detta att:

• Utvändigt planglas (isolerglas) ska i första hand inventeras för återvinning till nytt planglas. Isoleringskasetter avsedda för återvinning till nytt planglas ska demonteras hela och inte krossas. Inventering av isolerglas som ska avses återvinnas till nytt planglas bör genomföras av person med särskild kompetens inom glas.
• Invändigt planglas bör i första hand inventeras för återbruk, och i andra hand för återvinning till nytt planglas.

Resultatet av inventeringen ska redovisas i en materialinventeringsrapport. Rapporten ska minst innehålla uppgifter om placering (våningsplan och rum), mängder och specifikation av material respektive avfall som bedöms:

• kunna utgöra en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs 
• kunna ge upphov till farligt avfall och ska då beskriva hur avfallet ska hanteras 
• kunna återanvändas efter demontering antingen direkt eller i andra projekt 
• kunna återanvändas efter ytterligare rekonditionering
• kunna återanvändas efter sanering
• kunna materialåtervinnas utan sanering eller rengöring
• möjliga att materialåtervinna efter sanering eller rengöring
• att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör energiutvinnas
• att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör deponeras, exempelvis virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
• rekommendationer om rivningsmetoder som möjliggör återanvändning och återvinning 

Om [entreprenören/konsulten] bedömer att inventeringen bör kompletteras med provtagning och laboratorieanalyser ska omfattningen av sådana samrådas med beställaren för att bedöma relevans och risk för merkostnad. 

Materialinventeringsrapporten ska färdigställas i sådan tid att den kan användas som underlag till planering av aktuell ombyggnad eller rivning och kan vara en del i projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen. Materialinventeringsrapporten ska ingå i kontrollplanen som en bilaga. Rapporten ska lämnas till beställaren när den är färdigställd och kan vara en del av beställarens miljö-och kvalitetsplan. I materialinventeringen kan begreppet återanvändning användas synonymt med begreppet återbruk.

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

• Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 10 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. 

Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:

• Transparant krymp- och sträckfilm
• Färgad krymp- och sträckfilm
• Plastförpackningar
• Plastgolv och våtrumstapeter
• Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
• Tak- och membranduk i plast
• Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.

Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.

Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.

Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. 

Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. 

Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. 

Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.

Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.

Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. 

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.

Fraktioner

Sortering ska göras av minst följande fraktioner:

• Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning 
• Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Gips (anges i kg)
• Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
• Schaktmassor (anges i kg)
• Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
• Asfalt (anges i kg)
• Mineralull (anges i kg)
• Glas (anges i kg)
• Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
• Övrig plast (anges i kg)
• Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Trä (anges i kg)
• Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
• Växtmaterial till kompostering (anges i kg) 
• Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)

Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). 

Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).  

Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.

Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)

Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.

Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. 

Dokumentation och statistik

Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. 

Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.  

Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.

Avvikelser

Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)
Rotodynamiska vattenpumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex MEI på lägst 0,40.
Produktintegrerade eller fristående pumpar och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex EEI på högst 0,23. Kravet gäller pumpar utan axeltätning kopplade till energieffektivitet.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)
Rotodynamiska pumpar ska vara märkta EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.
Energieffektivitetsindex EEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 100 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 30 MPa.
Produktmärkning och mätning av energieffektivitetsindex MEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.
Om detta krav kombineras med övergripande krav på Byggnadens energianvändning har det övergripande kravet företräde, det vill säga mer ambitiösa kravnivåer kan behövas. 

Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. 

Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp.
Om det inte finns några krav på byggnadens nettovärme- och/eller energianvändning, så ska värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) totalt hållas under 4 kWh/m2 Atemp.

Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. 
All rördragning ska förläggas så de är utbytbara. Instruktioner för demontering ska delges beställaren.
Avsteg från kravet ska godkännas av beställaren och noteras skriftligen.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

AMA-rubrik:
AMA VVS & kyl 12
5 Va-, vvs-, kyl- och processmediesystem
PKB Pumpar
(Sätt in nedanstående text.)
Rotodynamiska vattenpumpar som sätts in i byggnaden och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex MEI på lägst 0,70.
Produktintegrerade eller fristående pumpar och dess aggregat eller system ska minst ha ett energieffektivitetsindex EEI på högst 0,20. Kravet gäller pumpar utan axeltätning kopplade till energieffektivitet.

AMA Hus 14
YTC.15 Kontroll av vvs-, kyl- och processmediesystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Pumpar.)
Rotodynamiska pumpar ska vara märkta EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.
Energieffektivitetsindex EEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 622/2012 och nr 641/2009.

Tryckfall i (värme-) ledningar får högst uppgå till 50 Pa/m och tryckfall i hela anläggningen inkl. filter, värmeväxlare m.m. får högst uppgå till 25 MPa.
Produktmärkning och mätning av energieffektivitetsindex MEI ska följa EU:s Eko-designförordning (EG) nr 547/2012.
Om detta krav kombineras med övergripande krav på Byggnadens energianvändning har det övergripande kravet företräde, det vill säga mer ambitiösa kravnivåer kan behövas. 

Isolering av rör för värmesystem och tappvattensystem skall minst uppfylla isolerklass enligt Branschstandard Teknisk Isolering, rekommendationer på isolerklasser för rörinstallationer, version 2020-03-30. Även branschstandardens övriga rekommendationer skall efterlevas, exempelvis gällande kondensrisk. Köldbryggor från rörupphängningar skall beaktas och i möjligaste mån undvikas. Detta krav avser situationer där rörinstallationerna ej omfattas av brand- eller ljudkrav som påverkar rörisoleringens utformning. 

Om värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) beräknas tillgodogöras byggnadens uppvärmning (och kraven på byggnaden därför nås) så ska värmeförlusterna från varmvattensystemet totalt ändå hållas under 4kWh/m2 Atemp.
Om det inte finns några krav på byggnadens nettovärme- och/eller energianvändning, så ska värmeförluster från varmvattensystemet (tappvarmvatten och uppvärmning) totalt hållas under 4 kWh/m2 Atemp.

Så långt möjligt ska rör för tappvarmvattencirkulation (VVC) samisoleras med rör för tappvarmvatten (VV) men får inte samisoleras med kallvatten. 
All rördragning ska förläggas så de är utbytbara. Instruktioner för demontering ska delges beställaren.
Avsteg från kravet ska godkännas av beställaren och noteras skriftligen.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering.  Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat  att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.

Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .

Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och  leverantörer och underleverantörer. 

ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. 

Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.

Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. 
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.

Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.

Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:

• Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
• Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
• Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) 
• Säker Vatteninstallation
• Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.

Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112

[OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.]

Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:

• hur detta kontraktsvillkor ska omhändertas 
• vad arbetet med en god projektkultur i övrigt ska innehålla 
• hur arbetet med en god projektkultur ska genomföras

Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet.

God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:

• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, åtgärdar dessa om det ligger inom personens roll och rådighet
• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, skyndsamt berättar om dessa för berörd kollega, arbetsledare eller chef om det inte ligger inom personens roll och rådighet att åtgärda dem
• samarbete upprättas för att åtgärda fel, brister och skador om dessa inte kan åtgärdas utan sådant samarbete.
• vid varje projektstart ska den gemensamma projektledningen genomföra ett arbete, om projektkulturen, med de personer som ska delta i projektet. 

Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:

• Värde nr 1: _______________________________
• Värde nr 2: _______________________________

[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.]

Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:

• inom gemensamma projektledning (inom projektledningen mellan beställaren och entreprenören/konsulten)
• chefer och arbetsledare emellan
• arbetslag och arbetsgrupper emellan
• mellan projektledning, chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• mellan entreprenören/konsulten och underentreprenörer, underkonsulter.

Därutöver ska följande också genomföras:

• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart genomföra ett arbete för att identifiera de andra mål och specifika krav som beställaren har på objektet och projektet. (Exempelvis så som klimatpåverkan, energieffektivitet, tillgänglighet och liknande.)
• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart ta fram en handlingsplan för, eller anpassa befintlig handlingsplan till, hur arbetet med projektkulturen ska genomföras. Handlingsplanen ska fastställas i samråd med beställaren. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som om de vore entreprenörens/konsultens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:

• Hur ovanstående punkter omhändertas i arbetet.
• Hur kända och tillkommande behov av information på olika språk hanteras.
• Hur deltagare som tillkommer under projektets gång ska introduceras i arbetet med projektkulturen.
• Hur beställarens mål och specifika krav på objektet och/eller projektet kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper.
• Hur entreprenören/konsulten genomför en regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det framgå vem som ska göra vad.
• Andra aspekter som entreprenören/konsulten ser behov av att lyfta in i handlingsplanen.
• Möten som ska genomföras i arbetet med projektkulturen. För möten ska tidsplan eller angivna tidsintervall anges. Som minst ska regelbundna möten genomföras:
  • mellan kontraktsparterna, för uppföljning och utvärdering av arbetet med projektkulturen.
  • mellan beställaren, projektledningen, arbetslag och arbetsgrupper. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelse för beställarens mål och specifika krav på projektet.
  • mellan yrkesgrupper. Dessa möten ska användas för att främja förståelse och respekt mellan olika yrkeskategorier samt för sådana aspekter som behöver beaktas för att det ska gå att motverka fel, brister och skador.
  • mellan projektledning och eventuella underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelsen för beställarens mål och specifika krav på projektet.

Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet.

Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:

• att respektive underentreprenör och underkonsult ska tillsätta en person med formellt ansvar i projektets arbete med att skapa god projektkultur
• att berörda personer från underentreprenörer och underkonsulter kommer att delta i arbetet med att skapa en god projektkultur
• vilka insatser i form av tid som krävs av berörda personer samt den ersättning som entreprenören ger för deltagandet.

Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar.  TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare]

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:

• Gränsdragningar mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor; säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• Tidplaner
• Kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödvändiga justeringar genomförs.  
• Injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• Samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• Slutbesiktning
• Drift- och underhållsdokumentation inklusive rumsfunktionskort – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• Överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav
• Samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.  

Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:

• Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. 
• Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
• Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning. 

Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.

Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder: 

• Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
• Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor. 
• Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
• Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
• Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske. 
• Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet. 
• Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras. 
• Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering. 
• Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
• Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
• Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp

Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.

För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. 

Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:

• relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
• hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
• aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.

Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter: 

• dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare. 
• minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt. 

Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.32 Entreprenörens organisation
(Ange under denna rubrik eller under någon av underliggande koder och rubriker att entreprenören redovisar namn och kontaktuppgifter på samordningsansvarig för miljö - och energikrav inom projektet.)
AFD.322 Entreprenörens projekteringsledare
AFD.323 Entreprenörens arbetschef, platschef m fl
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige

Entreprenören ska i anbudet ange namn och kontaktuppgifter för den person som kommer ges formellt övergripande ansvar för samordning av arbetet med byggprocessens miljöaspekter respektive ansvar för samordning av beställarens miljö - och energikrav inom projektet.

Anbudet ska med namn och kontaktuppgifter ange vem som har samordningsansvaret under projekteringen respektive under produktionen på byggarbetsplatsen om det är annan än ovan nämnd person.

Miljösamordnare eller Miljöledare kan exempelvis vara en sådan person. Sådan samordnare ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. Fler samordningsroller för olika områden (så som konstruktioner, energiaspekter, täthet, fuktsäkerhet med mera) kan också utses så länge ett övergripande samordningsansvar finns.

AMA-rubrik:
AMA AF 21,
AFD.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
AFC.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
Beställarens eventuella miljöprogram och hållbarhetskrav ska utgöra grunden för Entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen. Den objektsanpassade miljöplanen ska minst innehålla följande:

1. Namn och kontaktuppgifter på den hos entreprenören som är miljöansvarig för entreprenaden. Vid byte av ansvarig person ska uppgifterna i planen uppdateras.
2. Rutiner, ansvarsfördelning och arbetsmoment för entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen under entreprenadtiden. 
3. Sammanställning av projektspecifika hållbarhetskrav enligt upphandlingsdokumenten som rör till exempel fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi och naturmiljö. 
4. Information om byggarbetsplatsens och detaljplanens förutsättningar kopplat till projektet.
5. Beskrivning av den natur- och miljöpåverkan projektet ger upphov till under projekterings- och byggfasen. Beskrivningen ska inkludera den natur- och miljöpåverkan beställaren identifierat i tidigare skeden, exempelvis i miljökonsekvensbeskrivning, planer eller andra handlingar.
6. Eventuella myndighetstillstånd, villkor eller dispenser avseende natur och/eller miljö som krävs enligt lag och regelverk. Detta ska även inkludera de myndighetstillstånd, villkor eller dispenser som beställaren identifierat, erhållit och redovisat i projektets tidigare skeden.
7. Riskanalys. Analysen ska identifiera risker som kan hota efterlevnaden och uppfyllandet av de ställda kraven enligt punkt tre. Risker ska identifieras och beskrivas med var och när i det specifika projektet som dessa kan uppträda. Vidare ska riskerna analyseras och värderas. 
8. Entreprenörens åtgärder för att uppfylla de ställda kraven enligt punkt tre och hantering av risker enligt punkt sju.  Uppföljning och egenkontroll ska framgå.
9. En beskrivning av hur entreprenören, från uppdragets start och fortlöpande under genomförandet, kommunicerar och säkerställer krav och mål i den objektsanpassade miljöplanen. Information om vilka insatser som krävs för att uppnå krav enligt den objektsanpassade miljöplanen ska ges till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering samt annat arbete inom entreprenaden.  Entreprenören ska se till att informationen är anpassad till respektive yrkeskategori och de moment dessa ska utföra. Kommunikation och uppföljning ska även omfatta eventuella underentreprenörer. 

AMA-rubrik:
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
Av dokumentationen ska också följande framgå:

• Vilka beslut om avsteg som fattats i förhållande till de krav som var specificerade för entreprenaden som rör fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi, naturmiljö och social hållbarhet.
• Vilka avvikelser som har uppkommit. 
• Dokumentation av informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll enligt den objektsanpassade miljöplanen.

AFD.334 Övriga möten
AFC.334 Övriga möten
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom.
Vid risk för avvikelser från den objektsanpassade miljöplanen skall entreprenören snarast kalla till och genomföra möte med beställaren.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Entreprenören ska genomföra miljöronder.

Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras.

Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta.

Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum).

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden.
(Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
OCH
AMA Hus 14
01.S Sammansatta byggdelar i hus
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Beställaren har genomfört en inventering av läckage i byggnaden, utifrån denna ska Entreprenören projektera för att öka lufttätheten.

Projektering för ökad täthet: I projekteringen ska byggandens ventilationssystem, fuktsäkerhet och innemiljökrav och bevarandeplan beaktas. I de fall målkonflikter föreligger så är fuktsäkerhet och beställarens krav på innemiljö och intentionerna i bevarandeplanen överordnade kraven på täthet.
Beställarens plan för bevarande av eventuella arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

Projekteringen ska ge goda förutsättningar för en täthet som blir beständig. Vid användning av tejp, tätningsmassor etcetera skall projektören visa att materialet är dokumenterat beständiga vid applicering mot de material som de monteras mot.

Tryckprovning ska ske efter genomförda åtgärder. Läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Åtgärder ska baseras på beprövad erfarenhet och kunskap så som de kommer till uttryck i exempelvis rapporten Bygga L (SP rapport 2010:73). Upphandlaren har denna rapport och kan på begäran tillhandahålla denna.

Projekteringen ska tydligt redovisa åtgärder för ökad lufttäthet på detaljnivå i bygghandlingar, ritningar och arbetsbeskrivningar.

AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Här anges att protokoll från läcksökning och täthetsprovning ska överlämnas till beställaren, man bör också ange hur de ska överlämnas, pdf-filer på USB-minne eller på annat sätt.)

Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna. Beställarens fuktsakkunnige äger rätt att låta granska projekteringen och läckagesökning och tryckprovning samt åtgärder för täthet. Entreprenören ska underrätta beställaren om lämpliga tidpunkter för granskning.

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
OCH
AMA Hus 14
01.S Sammansatta byggdelar i hus
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Lufttäthet ska projekteras till ett luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, som inte överstiger 0,5 l/s, m².

Tryckprovning ska ske efter genomförda åtgärder. Läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Ytan avser den sektionerade delen av byggnadens area som omfattas av beställarens täthetsplan eller den del av byggnaden som berörs av uppdraget. (Till upphandlaren: Omfattas hela byggnaden tas denna sista mening bort.)

AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Här anges att protokoll från läcksökning och täthetsprovning ska överlämnas till beställaren, man bör också ange hur de ska överlämnas, pdf-filer på USB-minne eller på annat sätt.)

Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
OCH
AMA Hus 14
01.S Sammansatta byggdelar i hus
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Lufttäthet ska projekteras till ett luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, som inte överstiger 0,4 l/s, m².

Tryckprovning ska ske efter genomförda åtgärder. Läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Ytan avser den sektionerade delen av byggnadens area som omfattas av beställarens täthetsplan eller den del av byggnaden som berörs av uppdraget. (Till upphandlaren: Omfattas hela byggnaden tas denna sista mening bort.)

AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Här anges att protokoll från läcksökning och täthetsprovning ska överlämnas till beställaren, man bör också ange hur de ska överlämnas, pdf-filer på USB-minne eller på annat sätt.)

Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
OCH
AMA Hus 14
01.S Sammansatta byggdelar i hus
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Lufttäthet ska projekteras till ett luftläckage q50 enligt SS-EN 13829, som inte överstiger 0,3 l/s, m².

Tryckprovning ska ske efter genomförda åtgärder. Läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Ytan avser den sektionerade delen av byggnadens area som omfattas av beställarens täthetsplan eller den del av byggnaden som berörs av uppdraget. (Till upphandlaren: Omfattas hela byggnaden tas denna sista mening bort.)

AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Här anges att protokoll från läcksökning och täthetsprovning ska överlämnas till beställaren, man bör också ange hur de ska överlämnas, pdf-filer på USB-minne eller på annat sätt.)

Läcksökning och tryckprovning ska dokumenteras och ingå i relationshandlingarna.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthet".)

Utförare i produktionsskedet och projektör av lufttätheten ska samråda:

• i arbetsplanering av åtgärder för lufttätheten
• i upprättande av plan för förbesiktningar och egenkontroller av tekniska lösningar och utföranden samt dokumentation av dessa.

Samråd ska dokumenteras och dokumentation vara tillgänglig för beställaren.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Samråd om lufttäthet, mellan utförare i produktionsskedet och projektör av lufttätheten, ska dokumenteras och dokumentation vara tillgänglig för beställaren.

AMA-rubrik:
AMA Hus 14
YSC.11 Kontroll av hus.
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll".)

Läckagesökning skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Hela byggnaden (och alla byggnader) / anvisad del av byggnaden skall provtryckas.

OCH
AMA Hus 14
YSC.111 Kontroll av lufttäthet
(Denna kod liksom överordnade koder och rubriker i AMA innehåller vissa krav kring kontroll av lufttäthet, de måste samordnas med nedanstående text, nedanstående som inte framgår av YTC.111 måste läggas till.)
OCH
AMA AF 12
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Lufttäthetsplan".) 

Läckagesökning avseende lufttäthet skall genomföras när tätskikt är fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet.

Läckagesökning ska ske med värmekamera, rökflaska, lufthastighetsgivare eller likvärda verktyg. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning. Förbättringsmöjligheter ska utredas och åtgärder vidtas. Vid befarade stora kostnadsökningar ska beställaren underrättas.

Verifierande mätningar med provtryckning ska göras när klimatskärmen är klar eller innerväggar är klara. Uppmätt läckage ska fördelas endast på klimatskärmens area, läckage till omgivande utrymmen antal vara noll.

Provtryckning kan sektioneras efter brandcellsgränser. För större byggnader kan ett urval av celler testas. Urvalet ska vara ___ % av antalet celler. Utöver de celler beställaren pekar ut för att täthetsprovas ska resterande celler väljas slumpvis.

Mätning ska i övrigt ske enligt SS-EN 13829.

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor för slutbesiktningen.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Läckagesökning och kontroll.")

Resultat av läckagesökning, förbättringsåtgärder och verifierande provtryckning ska redovisas genom protokoll och rapport till beställaren, minst två veckor före slutbesiktningen.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
Denna handling ansluter till AMA Hus 21 men nedanstående kriterier är överordnade.
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
[Sätt in nedanstående text]

Vid byte av fönster ska de nya fönstrens Uw-värde vara ≤ 0,9 W/m2 K. Uw-värdet ska vara uppmätt enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 10077-2 inklusive SS-EN ISO 10077-1 i formatet 1230 x 1480 mm (BxH)
enligt standard.
Fönster ska uppfylla kraven för lufttäthet klass 4 enligt SS EN 12207:2017. Tester ska vara gjorda enligt SS-EN 1026:2016. 
Projekterade åtgärder ska sammanfattas och förväntat resultat redovisas i form av nya Um-medelvärden med energibesparing jämfört med befintliga fönster. Beställaren ska göras uppmärksam på fönsters solvärmetransmittans (g-värde) och dagsljustransmittans (LT-värde).

Köldbryggor i fönster och mellan fönster och vägg skall identifieras före fönsterbytet. Köldbryggorna indikerar eventuella sättningar samt om isoleringsåtgärder bör vidtas innan fönsterbytet. 

Projektören/ Entreprenören ska sammanställa och tillhandahålla arbetsbeskrivningar till beställaren.
Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för de nya fönstren, ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monterings teknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses
exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provnings-institut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.

AMA AF 21
AFD.36 Beställarens kontroll.
[Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster och fönsterdörrar"]
”Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster
och fönsterdörrar.”

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
Denna handling ansluter till AMA Hus 21 men nedanstående kriterier är överordnade.
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
[Sätt in nedanstående text]

Vid byte av fönster ska de nya fönstrens Uw- värde vara ≤ 0,7 W/m2 K. Uw-värdet ska vara uppmätt enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 10077-2 inklusive SS-EN ISO 10077-1 i formatet 1230 x 1480 mm (BxH) enligt standard.
Fönster ska uppfylla kraven för lufttäthet klass 4 enligt SS EN 12207:2017. Tester ska vara gjorda enligt SS-EN 1026:2016. 
Projekterade åtgärder ska sammanfattas och förväntat resultat redovisas i form av nya Um-medelvärden med energibesparing jämfört med befintliga fönster. Beställaren ska göras uppmärksam på fönsters solvärmetransmittans, g-värde och dagsljustransmittans, LT-värde.
Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas. 
Köldbryggor i fönster och mellan fönster och vägg skall identifieras innan fönsterbytet. Köldbryggorna indikerar eventuella sättningar samt om isoleringsåtgärder bör vidtas innan fönsterbytet. 

Projektören/ Entreprenören ska sammanställa och tillhandahålla arbetsbeskrivningar till beställaren.
Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för de nya fönstren, ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monterings teknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses
exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provnings-institut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.

OCH

AMA AF 21
AFD.36 Beställarens kontroll.
[Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text
under egen okodad underrubrik "Fönster och fönsterdörrar"]
”Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster och fönsterdörrar.”

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg [Sätt in nedanstående text]
”Denna handling ansluter till AMA Hus 21 men nedanstående krav är överordnade.”

Glaspartier ska uppfylla kraven i produktstandarden för glasfasader SS-EN 13830:2015+A1:2020.
U-medelvärdet, Um, för sammanlagda glasarean för de glaspartier som sätts in i byggnaden ska vara ≤ 0,8 W/m2 K. Som glaspartier räknas inte fönster och fönsterdörrar eftersom dessa ingår i produktstandarden för fönster.
Samtliga glaspartier inklusive bärande delar, ska ingå i beräkningen. Glaspartiers Ucw-värde ska vara uppmätt enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010/AC:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 12631: 2017.
För glaspartier gäller beställarens täthetskrav för projektet som helhet. 
Vid uppgradering eller byte av glaspartier ska en energibalansberäkning göras som fastställer vilket solvärmelastvärde och Ucw-värde som behövs för att minska energibehovet.
Projekterade åtgärder ska sammanfattas och redovisa förväntat resultat i form av nya Um-medelvärden med energibesparing jämfört med glaspartier i nuvarande skick. Beställaren ska göras uppmärksam på glasens solvärmetransmittans, g-värde och dagsljustransmittans, LT-värde.
Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas. 

Där standardiserade arbetsbeskrivningar ej finns så ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut, branschorganisation eller likvärdiga råd eller anvisningar.
Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provningsinstitut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE
www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.

AMA AF 21
AFD.36 Beställarens kontroll.
[Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "glaspartier "]
Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende glaspartier och åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg [Sätt in nedanstående text]
Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

För fönster och glaspartier där, av byggnadsantikvariska krav, så är möjligt ska Uw-värde ≤ 1,0 W/m2 K för fönster och Ucw-värde ≤ 0,9W/m2 K för glaspartier nås. 
Åtgärder för ökad lufttäthet mellan glas, båge, karm och vägg ska projekteras och genomföras.
Åtgärder får inte leda till att fönsters tekniska och visuella egenskaper försämras eller att de estetiska värdena förminskas. Entreprenörens ska samråda med beställaren om vilka åtgärder som ska genomföras. Särskilt uppmärksamhet ska läggas på åtgärder som kan leda till fuktskador eller andra skador på glas och på ramkonstruktion. Exempel är extra tunga bågar som försvårar manövrerbarhet. 
Uppgradering av glas genom att man behåller ena glaset och på detta lägger till ett nytt glas med hermetiskt sluten luftspalt kan genom pumpeffekt orsaka sprickor eller att dammpartiklar kapslas in. Vid sådana åtgärder ska garantin omfatta även sprickbildning och mellanglaskondens.
Vid beräkning av Uw-värde för fönster ska SS-EN ISO 10077-2:2017 inklusive SS-EN ISO 10077-1:2017 användas och vara beräknat eller testat i formatet 1230 x 1480 mm (BxH) enligt standard. För glasfasader ska beräkning ske enligt SS-EN ISO 12631:2017.
Vid uppgradering eller byte av fönster och glaspartier ska en energibalansberäkning göras som fastställer vilket solvärmelastvärde och Uw- och Ucw-värde som behövs för att minska energibehovet.
Fönster och glaspartier, där angivet Uw- resp. Ucw-värde inte kan nås eller täthetsåtgärder inte kan genomföras, ska dokumenteras och skälen till detta anges för respektive fönster och glasparti.  Samråd med beställaren om lämpliga alternativa åtgärder ska genomföras. Projekterade åtgärder ska sammanfattas och förväntat resultat redovisas i form av nya Um-medelvärden med energibesparing jämfört med fönster och glaspartier i nuvarande skick. Beställaren ska göras uppmärksam på
fönsters och glaspartiers solvärmetransmittans, g-värde och dagsljustransmittans, LT-värde. Beställaren ska informeras innan produktion påbörjas.
Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för nya delar, ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monteringsteknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses
exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/. Med tekniskt provningsinstitut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.

AMA Hus 21
NSC.11 Fönster och fönsterdörrar
Under rubriken 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg anges även krav för att Entreprenören ska projektera energibesparande åtgärder för fönster och glaspartier som skyddas av bevarandeplan.

AMA AF 21
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier".)
[Sätt in nedanstående text.]

Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster, fönsterdörrar och glaspartier/fönsterpartier samt åtgärder för de som ska bevaras.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg.
(Sätt in nedanstående text.)

Yttervägg ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m² K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på  Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
41.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag
(Sätt in nedanstående text.)

Yttertak/ytterbjälklag ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,10 W/m² K.

Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

U-värden ska vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
43. DB Golv
(Sätt in nedanstående text.)

Golv ska projekteras och utföras på så sätt att U-medel inte överskrider 0,13 W/m² K.
Entreprenören ska vid inköp av material se till att materialets prestanda är sådant att det projekterade U-medelvärdet kan uppnås.

Kravet gäller golvytor som vetter mot mark eller utrymmen som inte uppvärms till 10 grader eller mer, i samma byggnad.

För golv som ej vetter mot markyta så ska U-värden vara beräknade enligt ISO 6946: 2017 och Boverkets anvisningar eller enligt likvärdiga metoder. För golv som vetter mot markyta så ska ISO 52016-1:2017 användas.

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan kravet och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Golv".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Golv och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik:
AMA Hus 21
NSC.21 Ytterdörrar
(Sätt in nedanstående text.)

Vid byte av ytterdörr ska U-värde för ytterdörr inte överskrida 0,8 W/m² K.

Dörrens U-värde ska vara uppmätt enligt standarden EN ISO 12567-1:2010/Cor 1:2010, och inkludera eventuellt glas, båge och karm och dörrkarmar med överstycken och trösklar eller beräknat enligt EN ISO 10077-2:2017 inklusive EN ISO 10077-1:2017. Eller enligt likvärdiga metoder.

Beställarens plan för bevarande av arkitektoniska och/eller kulturhistoriska värden ska följas. Intentionerna i planen ska följas.

OCH
AMA AF 12
AFD.36 Beställarens kontroll.
(Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Dörrar".)

Identifierar Entreprenören målkonflikter mellan krav på Dörrar och byggnadens bevarandeplan så ska beställaren uppmärksammas. I sådant fall äger beställaren avgörandet.

AMA-rubrik: 
AMA VVS & kyl 19 
57 Luftbehandlingssystem 
Q Apparater, kanaler, don m m i luftbehandlingssystem 
(Här anges under underrubriken Täthetskrav för kanalsystem nedanstående text.) 
OCH 
YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem 
Nya kanaler för luft i byggnaden ska hålla en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass D och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C enligt kraven i figur AMA Q/1 i AMA VVS & Kyla 19.

AMA-rubrik: 
AMA VVS & kyl 19 
57 Luftbehandlingssystem 
Q Apparater, kanaler, don m m i luftbehandlingssystem 
(Här anges under underrubriken Täthetskrav för kanalsystem nedanstående text.) 
OCH 
YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem 
Befintliga kanaler för luft i byggnaden ska renoveras så de håller en täthet mot läckage som för cirkulära kanaler minst motsvarar täthetsklass C och för rektangulära kanaler minst motsvarar täthetsklass B enligt kraven i figur AMA Q/1 i AMA VVS & Kyla 19.

AMA-rubrik: 
AMA VVS & kyl 19 
57 Luftbehandlingssystem 
QE Fläktar 
OCH 
YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem 
YHC.57 Injustering av luftbehandlingssystem 

Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: 
- Frånluft 0,5 kW/(m3/s) 
- Frånluft med värmeåtervinning 0,75 kW/(m3/s) 
- Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,1 kW/(m3/s) 
- Från- och tilluft med värmeåtervinning 1,5 kW/(m3/s) 

Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. 

Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: 
- Från- och tilluft med värmeåtervinning vid ombyggnation 1,7 kW/(m3/s) 

För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde 
SFP-värdet för ventilationssystem i flerbostadshus ska räknas utifrån att frånluftsflödet, med en sammanlagringsfaktor från samtliga spiskåpor, är det största flödet.

AMA-rubrik: 
AMA VVS & kyl 19 
57 Luftbehandlingssystem 
QE Fläktar 
OCH 
YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem 
YHC.57 Injustering av luftbehandlingssystem 

Ventilationssystemet ska ha en specifik fläkteleffekt (SFP) som är lägre än: 
- Frånluft 0,5 kW/(m3/s) 
- Frånluft med värmeåtervinning 0,75 kW/(m3/s) 
- Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,1 kW/(m3/s) 
- Från- och tilluft med värmeåtervinning 1,3 kW/(m3/s) 

Vid projekteringen och produktionen av byggnaden och dess ventilationssystem ska säkerställas att tryckfallet i ventilationssystem minimeras så att beställarens krav på specifik fläkteleffekt (SFP) kan uppnås. Beräkningar av tryckfall och specifik fläkteleffekt för projekterat system ska göras. 

Om endast aggregat eller aggregat och don byts ska SFPV-värdet inte överskrida: 
- Från- och tilluft med värmeåtervinning vid ombyggnation 1,5 kW/(m3/s) 

För CAV system ska SFP-värden ovan gälla vid 100 % av det projekterade/dimensionerande luftflödet. Om systemet är behovsstyrt (VAV eller DCV) gäller SFP-värden ovan vid 70 % av maximalt flöde 
SFP-värdet för ventilationssystem i flerbostadshus ska räknas utifrån att frånluftsflödet, med en sammanlagringsfaktor från samtliga spiskåpor, är det största flödet

AMA-rubrik: 

AMA VVS & kyl 19 

57 Luftbehandlingssystem 

QF Värmeväxlare 

(Sätt in nedanstående text.)

Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning.

Torrtemperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. 

Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. 

Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas. 

• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 75%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning bifogas. 

• För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 70%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. 

• För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften. 

Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. 

AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.)

AMA-rubrik: 

AMA VVS & kyl 19

57 Luftbehandlingssystem 

QF Värmeväxlare 

(Sätt in nedanstående text.) 

Värmeväxlare i från- och tilluftssystem ska ha en "torr" temperaturverkningsgrad enligt nedan vid full återvinning.

Torr temperaturverkningsgraden ska uppnås vid frånluftstemperaturen +25 grader C och 27 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +5) samt uteluft + 5 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde och utan inverkan av kondensering, påfrysning eller avfrostning. 

Verkningsgrad ska även redovisas vid frånluftstemperaturen +22 grader C och 40 % relativ luftfuktighet (daggpunkt vid +8) samt uteluft -10 grader C, och vara beräknad och uppmätt för aktuell värmeväxlarmodell enligt SS-EN 308:1997, vid balanserat luftflöde inklusive inverkan av kondensering, påfrysning och avfrostning. 

Entreprenören ska se till att beställaren vid överlämningen får skötselanvisningar och informeras om hur värmeväxlaren ska driftas och underhållas för att verkningsgraden ska kunna upprätthållas. Exempelvis så ska utförliga metoder för hur avfrostning ska ske finnas. 

• För plattvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 80%. För värmeväxlare av typ mot- och korsström ska instruktioner för avfrostning ska bifogas. 

• För batterivärmeväxlare och värmerörsväxlare (med eller utan fasövergång): Verkningsgrad om minst 75%. Innehåll i överföringsmediet redovisas. 

• För roterande- och för kammarvärmeväxlare: Verkningsgrad om minst 85%. I beräkning av verkningsgraden ska läckage- och renblåsningsflöde (från tilluftssidan till frånluftssidan) räknas in. Renblåsningsflöde ska redovisas. Tryck för att säkerställa rätt läckageriktning (tillsatsstrypning) ska redovisas. Entreprenören har garantiåtagande om minst 5 år att lukt och orenhet i frånluft (så som rök och matos etcetera) inte läcker till tilluften. 

Frånluftsflödet ska vara injusterat till ett något högre värde än tilluftsflödet, obalansen får inte vara högre än 10 %. I slutbesiktningen kommer mätning och redovisning av samtliga återvinnares temperaturverkningsgrader att ingå. 

AMA VVS & kyl 19 YHB.57 Kontroll av luftbehandlingssystem (Under rubriken anges ovanstående stycke nummer 1, 4 och 5.)

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

[OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!]  Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.

Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. 
Avsteg som beställaren ej accepterat förblir avvikelser och kommer att hanteras enligt övrig avvikelsehantering.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll.

Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad.

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrations­gränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten).

Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.

[För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation]

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat.

Systemet för bedömning och loggning ska som minst

1. ha stöd för systematisk hantering av bedömningar, dokumentation och annan information av material, varor och kemiska produkter
2. ha stöd för att bedöma om material, varor och kemiska produkter uppfyller beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper
3. ha stöd för bedömning och hantering av undantag samt möjliggöra konsultation med beställaren gällande hantering av undantag
4. ha stöd för hur avvikelser ska hanteras samt hur och när beställaren ska konsulteras,
5. säkerställa spårbarheten över loggade material, varor och kemiska produkter
6. kunna upprätta en projektspecifik logg där olika byggskeden kan särskiljas eller kunna upprätta en projektspecifik logg för respektive byggskede
7. innehålla eller täcka punkterna A-M som anges nedan
8. kunna exportera informationen i den projektspecifika loggen ur systemet så att denna sammanhållet kan överlämnas till beställaren.

Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:

1. innehållsförteckning över - eller motsvarande och förklaring av - den projektspecifika loggens struktur
2. vilket projekt, objekt och fastighet loggen gäller för
3. möjlighet att ange vem som är ansvarig för materialval samt möjlighet att ange vem, vilken roll, aktör eller yrkesgrupp som fört in anteckning i loggboken
4. möjlighet till hantering av CE-märkning över inbyggda byggprodukter. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG
5. varu- eller produktnamn, artikelnummer, leverantör samt möjlighet att lägga in information om tillverkare
6. bedömning om föreskrivna och använda material, varor och kemiska produkter motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen
7. uppgift om vilket bedömningssystem för material, varor och kemiska produkter som har använts för bedömningen
8. information om samtliga avsteg från beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen samt dokumentation av hanteringen av dem
9. information om innehåll i material, varor och kemiska produkter inklusive säkerhetsdatablad för de sistnämnda
10. i de fall en standardiserad miljövarudeklaration såsom EPD, eller om Byggvarudeklaration finns för respektive material, varor och kemiska produkter så ska sådan uppgift anges. Då ska också information finnas om var dessa uppgifter kan hämtas
11. uppgift om inbyggda mängder (vikt) av respektive material, varor och kemiska produkter
12. uppgift om var i byggnaden respektive material, varor och kemiska produkter har placerats
13. skötselinstruktioner om sådana finns eller hänvisning till var skötselinstruktioner finns, för respektive material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen.

Den projektspecifika loggen med all loggad information ska

• ingå i systemhandlingar (om aktuellt), bygghandlingar, relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar
• exporteras ur systemet och överlämnas till Beställare (och driftorganisation) samtidigt med att relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar överlämnas.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

Snålspolande armaturer och WC ska väljas

• Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min)

• Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min)

• Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning

Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande.

Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer. 

Produktionen ska inte påverka yt- eller grundvatten negativt genom grumling eller föroreningar.

Det ska finnas dokumenterade rutiner för förebyggande insatser samt dokumenterade rutiner för hantering av avvikelser. Dessa rutiner ska gälla för respektive byggplats.
De ska finnas i ett kvalitets- eller miljöledningssystem, eller i en objektsanpassad miljöplan eller liknande styrande dokument.

Kemiska produkter och bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras.

Drivmedelstankar ska vara skyddade från påkörning och vara uppställda så att läckage ej når dagvattenbrunnar och vattendrag

Avseende spill och läckage till mark, vatten eller avlopp så ska det under produktionen finnas dokumenterade rutiner om förebyggande insatser och insatser vid avvikelser.

Sådana rutiner ska vara beskrivna för respektive byggplats.

De ska finnas i ett kvalitets- eller miljöledningssystem, eller i en objektsanpassad miljöplan eller annan motsvarande beskrivning som styr arbetet på byggplatsen.

Rutinerna ska redovisas till beställaren innan produktionen påbörjas, senast ___ (datum).

Entreprenör ska, i samråd med Beställaren upprätta mät- och kontrollplan för ljud och buller. 

Ljudsakkunnig ska anlitas för samråd om kontroll- och mätprogram.
Entreprenören ska följa uppgjorda mätplaner och dokumentera mätningarna.

Entreprenören ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att klara Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15, samt kontrollera att de genomförs.
- Kontroller ska protokollföras och avvikelser dokumenteras.
- Åtgärdsplan ska upprättas för avvikelser.
- Beställaren ska informeras regelbundet och ges dokumentation på begäran
Ljudsakkunnig ska kontrollera projekteringen med avseende på den färdigställda byggnaden som potentiell bullerkälla.

Byggvaror, kemiska produkter och material ska förvaras på ett sådant vis så de inte skadas eller drar åt sig fukt eller smuts.  

Ventilationskanaler, don och ventilationsaggregat och rör ska under hela byggtiden skyddas från smuts och andra föroreningar.

Hål i håldäcksbjälklag, öppna ändar och don på monterade kanaler, rör med mera ska skyddstäckas, och kontrolleras så att de är rena innan montering esker av ventilationssystemet eller andra system eller konstruktioner.

Entreprenören ska utforma drift- och underhållsinstruktioner samt underhållsplan för fastigheten på så vis att dessa är lätta att förstå och går att uppdatera med eventuella förändringar och avvikelser som skett under produktionsskedet.

Informationen ska minst innehålla följande delar:

• Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten
• Skötselinstruktioner för energieffektiv drift och underhåll av fastighetens installationer och system.
• Skötsel av filter för bibehållande av ventilationens effektivitet
• Information om sortering/ hantering av hushållens avfall
• Instruktioner för omhändertagande av farligt avfall
• Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.
• Underhållsplan

Entreprenören ska senast vid slutbesiktningen till förvaltningsorganisationen över-lämna uppdaterade och aktuella drifts- och underhållsinstruktioner för fastigheten.

Informationen ska minst innehålla följande

•-   Miljöanpassad skötselplan för grönytor på tomten

•-   Skötselinstruktioner för energieffektiv drift

•-   Skötsel av filter för bibehållande av ventilationseffektivitet

•-   Information om sortering/ hantering av hushållens avfall

•-   Instruktioner för omhänder-tagande av farligt avfall

•-   Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.

Entreprenören ska, senast två veckor före slutbesiktning, till beställarens ombud överlämna en undertecknad "Miljöplan Projektering" uppdaterad med de avvikelser som skett under produktionen.