Energi- och dagsljusutredning av fönster och glaspartier, lokaler
Nivå: Basnivå
Val av fönster- och glasuppbyggnad påverkar i hög grad byggnadens energianvändning och inomhusmiljö. Syftet med kriteriet är att för byggnaden skapa en bra balans mellan dagsljusinsläpp och solvärmelast, optimera dagsljus inomhus samt undvika övertemperaturer och stora värmeförluster genom fönster och glaspartier.
Innehållet på denna sida har inte uppdaterats efter Konkurrensverkets ställningstagande 2024:1 om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument, som berör användningen av standarder och standardavtal i offentlig upphandling. Läs mer här
Kriterieinformation
- Typ:
- Teknisk specifikation
- Id:
- 11051:2
- Grupp:
- Totalentreprenad
- Engelska:
- Finns inte på engelska
Kriterietext
AMA Hus 21
42.D Öppningskompletteringar i yttervägg [Sätt in nedanstående text]
”Dagsljusfaktorn ska vara ≥ 1,0 % i vistelserum beräknad enligt ”Bilaga 1 – Beräknings-förutsättningar solvärmelast, dagsljus och termiskt klimat”.
Solvärmelasttalet ska vara lägre än ≤ 32 W/m², golvarea i stadigvarande vistelserum och vistelserum. Kravet är en högsta accepterad nivå. Det kan krävas en lägre solvärmelast för att uppfylla kravet på operativ temperatur sommartid som återfinns i ”Tabell 1 Krav inneklimat”. Exempel på stadigvarande vistelserum är kontor, kontorslandskap, aktivitetsbaserat kontor, klassrum, reception, hotellrum, tillagningskök etc.
Exempel på vistelserum är mötesrum, konferensrum, grupprum, flexibel arbetsplats, väntrum, lobby, allmänna lokaler, foajé, matsal, restaurang, pausrum, kafé, idrottshall etc.
Kraven på Operativ temperatur ska inte ha en lägre ambitionsnivå än:
• Lägst 20°C alltid
• Över 24°C under maximalt 20% av verksamhetstiden
• Över 26°C under maximalt 5% av verksamhetstiden Sommar och högsommardag enligt definition av SMHI.
Gäller under ett normalår beräknat med SVEBY:s klimatfiler.
Om detta krav kombineras med krav för inneklimat som har mer långtgående ambitionsnivåer än ovanstående punktlista, så gäller kraven som är mer långtgående.
Entreprenören [eller projektören om avtalet gäller enbart projektering] ska under projekteringen utreda vilka LT-värden, g-värden, g-system värden och Uw-värden som krävs för att klara beställarens krav på solvärmelast, övertemperaturer, dagsljus och termiskt klimat. Val av glas- och solskyddslösning ska baseras på resultatet av utredningen, liksom val av fönster- och glaspartisystem. Utredningen ska samordnas med energiberäkning och bidra till beställarens krav på byggnadens energianvändning uppfylls. Arkitekten för projektet ska involveras i utredningen.
Föreslagen lösning ska främja så god tillgång på dagsljus och utblick som möjligt inom ramen för beställarens krav på övertemperaturer och energianvändning. Eventuellt mekaniskt solskydd ska behandlas av utredningen.
Utredningen ska redovisas i rapport som minst innehåller metodik, resultat och indatalista.
Fönstrens Uw-värde ska beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010 och inkludera glas, båge och karm eller vara uppmätt enligt SS-EN ISO 10077-2 inklusive SS-EN ISO 10077-1 i formatet 1230 x 1480 mm (BxH) enligt standard.
Maximalt tillåtet U-värde för fönster är Uw 0,9W/m2K, lägre värde är dock önskvärd.
Glaspartier och täta fyllningar i glaspartier skall beräknas enligt standarden SS-EN ISO 12567-1:2010/ AC:2010 och inkluderande glas, båge och karm eller vara beräknat enligt SS-EN ISO 12631: 2017.
Maximalt tillåtet U-värde för glaspartier är Ucw 0,75W/m2K och Up 0,15 W/m2K för täta fyllningar i glaspartier, men lägre värden är önskvärt.
Fönster ska minst uppfylla kraven för lufttäthet klass 4 enligt SS EN 12207:2017. Tester ska vara gjorda enligt SS-EN 1026:2016.
Underlag till utredningen bör exempelvis vara:
• A-ritningar
• Kommunens detaljplan
• Offerter från fönstertillverkare
• Kyl- och värmeeffekter från VVS-projektör
• Eventuellt krav på byggnadens energianvändning, till exempel Upphandlingsmyndighetens kriterie ID 11375 och 11374
Vid nybyggnad med rörligt solskydd ska dessa vara automatiska. För styrning av rörliga solskydd ska solsensor/väderstation anordnas. Sensor för sol ska vara uppdelad per väderstreck/fasad och placeras på yttertaket. Rörliga solskydd ska kunna styras med avseende på lokal skuggning på fasaden från exempelvis utstickande byggnadsdelar och/eller omkringliggande bebyggelse.
Där standardiserade arbetsbeskrivningar saknas för nya fönster och glaspartier ska åtgärder och montering följa rekommendationer från tillverkaren, annan monterings teknisk riktlinje såsom från tekniskt provningsinstitut eller från branschorganisation. Med standardiserade arbetsbeskrivningar avses exempelvis AMA. Med monteringsteknisk riktlinje från branschorganisation eller liknande avses exempelvis Glasbranschföreningens Monteringstekniska kommitté, MTK, www.glascentrum-mtk.se/publikationer/.
Med tekniskt provnings-institut avses exempelvis Sveriges forskningsinstitut och Innovationspartner RISE www.ri.se/sv eller motsvarande av EU godkänt testinstitut.
AMA AF 21
AFD.36 Beställarens kontroll.
[Här anges vilken kontroll beställaren vill utöva, sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Fönster och fönsterdörrar".]
Samråd ska ske med beställaren om lämpliga åtgärder avseende fönster och glasparter.
Förslag till uppföljning
Rapport enligt kravtext:
Solvärmelast
G-syst beräknade enligt ISO 52022-3 (sommarfall) från glas/solskyddsleverantör. Sammanställning av glasareor och rumsareor (relationshandling/sammanställning från fönsterleverantör) som jämförs mot beräkning
Beräkning av operativ temperatur
Dagsljus
Sammanställning av glasareor, LT-värden och rumsareor (relationshandling/sammanställning från fönsterleverantör) som jämförs mot beräkning.
Sammanställning av ytors ljusreflektionsvärden jämförs mot beräkning
U-värden
Lufttäthet
Beskrivning av eventuell solskyddslösning
I bygghandlingsskede, eller inför upphandling av fönster och glaspartier om detta inträffar innan bygghandlingsskede, ska indata i utredningen verifieras mot föreskrivna produkter.
Fönstren ska uppfylla kraven i produktstandarden för fönster, SS-EN 14351-1 2006+A2:2016. Fönster ska av fönstertillverkaren verifieras med testprotokoll eller beräkningar från ett av EU, för fönster, certifierat testinstitut.
Glaspartiernas ska uppfylla kraven i produktstandarden för glasfasader SS-EN 13830:2015+A1:2020.
Solskydden skall vara beräknade enligt SS-EN 52022-3:2017, detaljerad beräkningsmetod för solskyddsanordningar kombinerat med glas.
Detta kriterium följs upp genom att beställaren kontrollerar beräkningar och tillverkarens tekniska data och Uw-värden för de fönster som föreslås.
Föremål för upphandling
Entreprenader eller insatser för nybyggnad av lokaler
Information om kriteriet
Kriteriet bör användas tillsammans med Upphandlingsmyndighetens kriterier för byggnadens energianvändning och inneklimat i lokaler.
Beräkningsförutsättningarna bygger till stor del på miljöbyggnadsmanualen version 3.1, med ett fåtal ändringar.
Solvärmelast
Solvärmelast avser den solvärme som passerar fönster och bidrar till uppvärmning av rummet. Kravet på 29 W/m² motsvarar Miljöbyggnad silver enligt manual version 3.1.
Syftet med kravet på maximal tillåten solvärmelast är att begränsa övertemperaturer och/eller effektbehov för komfortkyla. Dock är det höga solvärmelaster under lång tid som ger problem med övertemperaturer och därför är det inte säkert att en lokal kommer få problem med övertemperaturer för att maximal solvärmelast kortvarigt överstiger 32 W/m². Ex kan ett rum med fönster mot söder som skuggas av en utstickande balkong ha en hög solvärmelast kortvarigt under förmiddag/eftermiddag utan att det uppstår övertemperaturer. För fall där solvärmelasten kortvarigt överstiger kravställd nivå kan avsteg tänkas göras för lösningar som ändå uppfyller projektets krav på maximal temperatur sommartid.
Solvärmelasten påverkas av g-värdet på fönsterglas och solskydd, golvarea, fönsterglasarea, väderstreck och skuggning från utstickande byggnadsdelar/omkringliggande bebyggelse. Fönsters g-värde är ett mått på hur stor andel av solvärmen som träffar utsida glas och som passerar in i rummet. Det sammanlagda g-värdet för glas och solskydd benämns som g-systemvärde.
Dagsljusfaktor
Mer dagsljus minskar behovet av belysning och påverkar människors hälsa positivt. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljus, som kan mätas i rummet och den belysningsstyrka som samtidigt kan mätas utomhus. Dagsljusfaktorn är en utbredd metod för att avgöra hur mycket ljus som finns i ett rum. Dagsljusfaktorn visar ljusstyrkan (angiven i Lux) inomhus i förhållande till ljusstyrkan utomhus, en mulen dag. Miljöbyggnad version 3.1 har värden på brons (≥ 0,8 %), silver (≥ 1,0 %) och guldnivå (≥ 1,3 %).
Dagsljusfaktorn kan beräknas med olika metoder. I ställs krav på simulerad dagsljusfaktor. Läs mer om bakgrunden till detta i ”SBUF 13209 Slutrapport Moderniserad dagsljusstandard, 2018”.
Dagsljusfaktorn påverkas av fönsterglasen ljustransmissions värde (LT-värde), fönstrens glas-andel, fönsterglasarea och dess placering på fasad, golvarea, skuggning från utstickande byggnadsdelar/omkringliggande bebyggelse och invändiga/utvändiga ytors ljusreflektionsvärden. Notera att dagsljusfaktorn ej tar hänsyn till rörliga solskydd och väderstreck.
Operativ temperatur vintertid påverkas av rummets area/geometri, fönsterplacering, fönsterstorlek, U-värden, typ av värmekälla (ex radiator, konvektor, golvvärme etc.), inomhustemperatur och utomhustemperatur. Operativ temperatur sommartid påverkas av rummets area/geometri, fönsterplacering, fönsterstorlek, g-systemvärde, ev. komfortkyla eller vädring, internlaster, inomhustemperatur och utomhustemperatur.
Fönster med låga Uw-värden kan under särskilda omständigheter utsättas för utvändig kondens.
Utvändig kondens är ett tecken på att glaskonstruktionen isolerar mycket effektivt och ger små energiförluster. Detta kan minimeras genom att välja glas med kondensavvisande beläggning.
Motiv
I rapport från Folkhälsomyndigheten (2017) konstateras att utformning av byggnaderna har stor betydelse för vår exponering av dagsljus då vi vistas en stor del av vår tid inomhus. Bristande tillgång till dagsljus har visat sig ha negativ inverkan på vår hälsa och välmående (Andersen m.fl., 2012) och kopplats samman med vinterdepression (Boubekri, Shishegar, & Khama, 2016). Samtidigt kan stora solvärmelaster leda till övertemperaturer med negativa hälsoeffekter som följd (FoHM, 2015).
Versionshistorik
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
- Aktuellt KravID
- 11051:2
- Versionsdatum
- 2022-05-11
2022-05-11, Krav ID 11051:2: Kriteriet är en sammanslagning av kriterierna Dagsljus och solvärmelast respektive Glas, solskydd och fönsterutredning med nya krav på solvärmelast och dagsljus. Krav på operativ temperatur är identiskt med kriteriet för inneklimat. Normer har uppdaterats. Baserat på utkast av WSP och CIT solvärmelastkrav.