| Ladda ner | Beskrivning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Beställarens fuktsakkunnige, uppdragsbeskrivning | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen. Kriterietext Den fuktsakkunnige ska:
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ . Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren. | |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| |||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| |||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| |||||
| Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet tydliggör hur lägre energianvändning för uppvärmning och drift av byggnaden ska uppnås. Kravet preciserar och ställer upp maximala värden för delar i energiberäkningen som det vanligtvis inte ställs krav på. De delarna bör ändå beräknas inom ramen för en energiberäkning för att få mer tillförlitliga resultat. Fördelen med att ställa kravet är att det säkerställer en bättre klimatskärm och energieffektivare installationer än om krav bara ställs på ett primärenergital. Kravet är också något av de mest teknikneutrala bland de olika energikrav på en byggnad som, enligt vår vetskap, finns. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. Kravet gör det också enklare att beräkna klimatpåverkan av byggnadens drift och samspelar därför med krav där byggnadens klimatpåverkan ska beräknas. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet har skickats ut för externa synpunkter och bland annat Energimyndigheten och andra myndigheter har deltagit i processen. Om kravnivåerna för byggnadens värme- och energianvändning inte överskrids så klaras samtliga krav på primärenergitalet också av. Kriterietext Byggnadens värme- och energianvändning [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] [Alternativ 2 för kravets första stycke:] [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden. [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.] Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m2, Atemp och år. Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.. Byggnadens nettovärmeenergi Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan. Byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler. Handlingar Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Beräkningar Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. . Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21. Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram. Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat: Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter. I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår). Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2. Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2. Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav. Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar. En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.
| |||||
| Byggnadens maximala värmeförlusttal - krav i upphandling för tidiga skeden | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Kravet bidrar till att lägre energianvändning för drift av byggnaden uppnås. Värme- och övrig energianvändning för drift av byggnaden kan stå för över hälften av byggnadens klimatavtryck. När effektbehovet är som störst är ofta också priset på energin som högst och fossila energikällor ofta används mest. Ett sätt att minska effektbehovet är att ställa krav på byggnadens prestanda avseende energiförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT). Kravet samspelar med Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY18) kriterium Guld, vilket i dagligt tal kallas passivhus. Kravet samspelar också med stödet ”Energihjälpen” från Sveby och SKR. Kravet kan inte användas tillsammans med krav nr 11221, 11374 eller 11375. Kriterietext [OBS TILL UPPHANDLAREN: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!] [OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”Byggnadens maximala värmeförlusttal” ska dock alltid användas. ] [Alternativ 1 för kravets första stycke:] Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens energianvändning och maximala värmeförlusttal i projektet så det blir möjligt att nå kravet nedan. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens maximala värmeförlusttal ska ej överstiga de värden som anges nedan. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls. [Alternativ 2 för kravets första stycke:] Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden på byggnadens maximala värmeförlusttal som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning och därför ett lågt värmeförlusttal. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens maximala värmeförlusttal. Det avser också beräkningar och verifiering. Konsulten ska undersöka om värdet som ges nedan kan användas för byggnaden. Förslag på värden ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls. [Följande används oavsett ovan valt alternativ:] Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkningar
Handlingar Gällande handlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. | |||||
| Programhandling för inneklimat, kontorslokaler och liknande | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. . Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| |||||
| Programhandling för inneklimat, kontorslokaler och liknande | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. . Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| |||||
| Programhandling för inneklimat, kontorslokaler och liknande | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. . Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| |||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | |||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| |||||
Under rubriken "Upphandling vid programskedet" finns kriterier som avser upphandling av olika typer av konsulter. Uppdrag till konsulten avser då att konsulten för beställarens (Upphandlande myndighets / enhets) räkning ska arbeta fram programhandlingar eller delar av programhandlingar eller annat underlag. Dessa handlingar blir styrande för projketet och utformning och tekniska lösningar för objektet. Olika konsulter kan också upphandlas för att på andra sätt förstärka beställarkompetensen inom olika fackområden eller som projektledare eller beställarens ombud i övrigt.