Projektering för minskad klimatpåverkan

Granskning av att:

• Klimatberäkningarna visar att kravets nivå för minskad klimatpåverkan har nåtts.
• Arbete med kravet finns med i projektets planer, exempelvis handlingsplaner/projekteringsbeskrivningar och tidplaner.
• Beräkningar och åtgärder dokumenteras och ingår i bygghandlingar, levererade handlingar och liknande styrande handlingar.
• Klimatberäkningar följer avsnitt 1, 3.1 och 5 i Bilaga Beräkningsanvisningar samt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Byggdelsförteckning och gränsdragningar följer bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Använda generiska data inte är generellt upp- eller nedräknade utöver det representativa generiska värdet, utom med angivna undantag.
• Att specifika data överensstämmer med bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL.
• Täckningsgraden är minst 80 procent och beräknats enligt ovan nämnda anvisningar.
• BU-lösningar följer definitionen för dessa och är överenskomna med eller beslutade av beställaren.

Olika konsulttjänster som avser uppdrag inom projekteringsskedet, så som energiberäkningar, att arbeta fram system- och/eller bygghandling

Omfattning

Observera att kravet inte kräver beräkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Med projektering avses här av projektering fram till att bygghandlingarna eller de handlingar som ska levereras, har färdigställts. För uppdrag som avser totalentreprenad eller utförandeentreprenader finns krav som är anpassade för de situationerna.

För att uppnå största möjliga minskning behöver klimatpåverkan beaktas redan i tidiga skeden, så som i idéfasen, programfasen och i utformning eller gestaltning. Det är också viktigt att arkitekten är införstådd med vikten av att minska projektets klimatpåverkan och förstår hur formfaktor, utformning, gestaltning och materialval påverkar klimatbelastningen och energianvändningen.  

För att uppnå minskning av klimatpåverkan behöver krav ställas samtidigt på byggnadens energianvändning. Klimatkraven omfattar ännu inte den del av livscykeln som beskriver byggnadens energianvändning. Byggnadens energianvändning ger för ett lågenergihus upphov till en ungefär lika stor klimatbelastning som byggmaterial och byggandet gör. För en konventionell byggnad medför byggnadens energianvändning ofta större klimatbelastning[1]. Ställs krav på minskad klimatbelastning för en byggnad utan att beställaren samtidigt ställer krav på byggnadens energianvändning så kan det oavsiktligt ge sämre isolering med mera, som leder till ökad energianvändning i drift. När kravet används bör därför krav på att byggnaden har låg energianvändning i drift ställas samtidigt. Upphandlingsmyndigheten har sådana krav i kriterietjänsten.

Kravet är material- och teknikneutralt. Det betyder att det kan tillämpas även på byggnader med stommar är av trä. Många träbyggnader har en klimatpåverkan som är lägre än 250 Kg CO₂-e per m² BTA (för modul A1-A5). Kravet innebär att en procentuell reducering inte behöver uppnås om klimatberäkningen visar att påverkan inte överskrider 235 Kg CO₂-e per m² (för modul A1-A5). Klimatberäkningen ska då göras enligt villkoren för klimatberäkningarna i kravet. En minskning från 250 till 235 Kg CO₂-e per m² innebär en minskning med cirka 6 procent.

Det mer strategiska valet att definiera föremålet för upphandlingen bör användas om beställaren vill ha en ”träbyggnad”. Då kan (projektet och) upphandlingen i stället för att specificeras som flerbostadshus (eller annan byggnad) specificeras så att (projektet och) upphandlingen avser exempelvis flerbostadshus av trä.

Kravet omfattar inte framtagning och val av var byggnader placeras på (mark)fastigheten. För sådana uppdrag krävs ett specifikt utformat krav som utöver minskad klimatpåverkan också tar hänsyn till andra miljömål som har med natur- och kulturmiljö och landskapsskydd, bulleraspekter, stadsplanering och detaljplaner att göra. I grunden för sådana aspekter ligger gällande lagar för planprocessen, detaljplaner och miljökonsekvensbeskrivningar.

Kravet på projektering omfattar modulerna A1-A3 i standarden EN 15 978 för livscykelanalyser för byggnader. En bild av projektets hela klimatpåverkan kan fås först om hel livscykel omfattas (moduler i A till och med C). Branschens förmåga att ta fram jämförbara beräkningar med stöd i verktyg och metodik sträcker sig idag inte så mycket längre än till modulerna A1-A5 och eventuellt modul B avseende byggnadens energianvändning. Studier visar dock att modulerna A1-A5 och byggnadens energianvändning i modul B ger upphov till merparten av byggnadens hela klimatbelastning.

Uppställningsytor, naturskydd och klimat

Att utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs, har en klimataspekt. Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor i anslutning till byggarbetsplatsen, under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs. Syftet med denna del av kravet är att säkerställa att ytor med naturvärden och som kan innehålla stora mängder av kol som är bundet i växtlighet, jordlager och våtmarker skyddas mot förstörelse. Vid omvandling av sådana ytor sätts biologiska och kemiska processer igång vilket frigör den kol som är bunden i dessa. Resultat av nedbrytande processer är koldioxid och metan men kan även vara dikväveoxid eller andra växthusgaser. Att inte skydda dessa ytor kan därför även ur klimatperspektiv motverka eller omintetgöra målen att minska projektets klimatpåverkan.

Denna punkt i kravet ska dock tas bort om uppdraget till konsulten inte ger möjlighet för konsulten att utforma nämnda anvisningar!

Vikten av uppföljning

Det är avgörande för om klimatmålen ska nås att klimatpåverkan minskar. I sammanhanget är det därför mycket viktigt för att klimatpåverkan ska minska, att de krav som ställs i upphandlingen följs upp. Att beställaren är engagerad i sitt projekt under projektets gång och i olika grad deltar i det arbete som görs, också av de upphandlade parterna, är också en av framgångsfaktorerna för ett lyckat projekt. Uppföljning visar om kraven genomförs eller inte, det vill säga om klimatpåverkan minskar i projektet eller inte. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen gynnar de konsulter och entreprenörer som tillför kompetens, resurser och tid för att uppfylla kraven. Uppföljning och kontroll av de krav som ställs i upphandlingen missgynnar de konsulter och entreprenörer som inte är seriösa. Uppföljning är därigenom också en av de viktiga insatser som en beställare kan göra för att själv bidra till en sund konkurrenssituation på marknaden.

Beställarens behöver därför också själv tillföra kompetens, resurser och tid i sitt projekt för att se till att kraven uppfylls.

Beställarens viktiga roll för att klimatpåverkan ska minska i sammanhanget, är därför att vara engagerad och att följa upp de ställda kraven.

Hur kravet förhåller sig till föreslagen klimatdeklaration

Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.

Klimatdeklaration enligt lag ska upprättas inför slutbesked[2]. Vid upprättande av en klimatdeklaration enligt lag ska lag, förordning och Boverkets föreskrift följas. Föreliggande upphandlingskrav för klimatberäkning ger en klimatberäkning som inte är belastad med en uppräkning av klimatpåverkan när generiska värden används. För klimatdeklaration enligt lag gäller också snävare systemgränser för vad som ska beräknas. Framräkning av klimatdeklaration enligt lag måste därför ske enligt lag, förordning och Boverkets föreskrifter.

Klimatdeklaration enligt lag är begränsat till en specifik byggnad medan upphandlingskraven avser hela projektet, det vill säga en eller fler byggnader och eventuellt andra objekt.

Den klimatberäkning som gjorts enligt upphandlingskravet kan justeras i efterhand så att delar av klimatberäkningen i det upphandlade projektet blir en klimatdeklaration enligt lag. Justering måste ske så lag, förordning och Boverkets föreskrift uppfylls. Upphandlingsmyndigheten har ett upphandlingskrav som avser uppdrag att ta fram en klimatdeklaration (krav ID 11493).

Ambitionsnivåer i minskningen av klimatpåverkan

Antalet klimatreducerande åtgärder som krävs för att uppnå en reduktion om 10 % kan variera mycket beroende på exempelvis val av stomsystem. Trämaterial har som exempel ett relativt lågt klimatavtryck varför det kan vara svårare att väsentligt minska klimatpåverkan ytterligare, till skillnad från andra material med betydligt större avtryck. Att förutsättningarna varierar har tagits med i bedömningen och fastställandet av procentsatsen för basnivån på 10%. Kravnivån på basnivå är satt med hänsyn tagen till att det ska vara relativt enkelt oberoende av hustyp.

Eftersom det är relativt nytt att ställa klimatkrav kan ambitionsnivån eventuellt behöva vara relativt låg för att marknaden och entreprenörerna ska kunna vänja och lära sig hur klimatberäkningar och klimatarbete kan genomföras. Därför ligger målet just nu bara på 10% minskning på basnivå. Observera att minskningen som avses i kravet är för de projekterade objekten (byggnader, konstruktioner etcetera) och modul A1 till och med A3 i EN 15 978. Kravet avser inte hela byggprojektet. I klimatkrav för totalentreprenad riktas kravnivån mot hela projektet (modul A1 till och med A5 i EN 15 978). I föreliggande förslag till upphandlingskrav är ambitionsnivån för minskning av klimatpåverkan minst 10% på basnivå, 25% på avancerad nivå och 40% på spjutspetsnivå.

Reducering av klimatpåverkan är svårare att uppnå för byggnader i trä men ofta har även sådana byggnader grundplattor av betong och isoleringsmaterial av cellplast eller taktäckningsmaterial som går att arbeta med avseende minskning av klimatpåverkan. Även i byggfasen, uppförande av byggnaden, går det att minska klimatpåverkan vid träbyggnad. Många träbyggnader har som ovan nämnts en klimatpåverkan som är lägre än 250 Kg CO₂-e per m² BTA (för modul A1-A5). För att uppnå klimatmålen kommer den nedre ”gränsen” för minskningar (på 235 Kg CO₂-e per m² BTA) att behöva tas bort vid framtida uppdateringar av kravet.

Anpassning av ambitionsnivåerna på minskning av klimatpåverkan behöver göras succesivt.

Tabelltext: Möjlig utveckling av ambitionsnivåer i kravet. Det är sannolikt att fullständig jämförbarhet inte föreligger mellan ambitionsnivåerna i kravet och andra målnivåer som eftersträvas men för att få en ungefärlig uppfattning kan följande beaktas. Boverkets har lagt föreslag om införande av gränsvärden för nya byggnader[3]. Boverkets förslag var ett nedre gränsvärde år 2027 som ska vara 20 % lägre än en referensbyggnad. Här jämför vi då den sistnämnda med tabellens Business-as-usual scenario 2020. Boverkets förslag för år 2035 innebär ett nedre gränsvärde som ska vara 52 % lägre och år 2043, 86 % lägre än den ursprungliga referensbyggnaden år 2020. (Jämfört med år 2027 är det 40 % år 2035 och 80 % år 2043 ). För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045 (jämfört med basår 2015).[4] Observera att exempelvis metoder för beräkningar av netto noll eller netto positivt behöver vidareutvecklas. Nuvarande beräkningsanvisningar behöver utvecklas i takt med den metodutvecklingen. Tabellen visar exempel på år för användning av kravnivåer i upphandlingar. Ambitioner beslutas dock ofta i tidigare skeden, så som under programfasen. Om upphandlingen planeras till 2024 betyder det att beslutsfattare bör använda 2024–2026 års ambitionsnivåer.

Beräkningsanvisning för klimatberäkningen

För att göra det möjligt att beräkna hur stor klimatpåverkan projektet har och hur stora minskningar som uppnås så finns anvisningar för hur klimatberäkningar kan göras. När kravet används behöver därför Bilaga Beräkningsanvisningar samt Bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller likvärdig användas.

Bilaga Beräkningsanvisningar är inte ett verktyg för beräkningar av hur stor klimatpåverkan som specifika material och mängder, projekterade och genomförda konstruktioner samt genomförda arbeten och transporter har. Anvisningarna ersätter därför inte andra verktyg och kalkylmodeller utan kompletterar dessa.

Bilaga Beräkningsanvisningar visar hur minskningar av klimatpåverkan ska beräknas och vad minskningarna ska jämföras mot. Beräkningsanvisningarna ger en grund för hur målnivåerna i kravet mäts och hur de kan följas upp. De är också viktiga för att kunna behandla anbudsgivarna lika.

Bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL visar hur beräkningar av klimatbelastning av objekt och utförande ska genomföras. Bilagan anger även villkor för systemgränser och kvalitet på indata i beräkningarna. Bilagan kräver inte att en viss kalkylmodell eller ett visst beräkningsverktyg används.

Glöm ej att bifoga Bilaga Beräkningsanvisningar till upphandlingsdokumentet (förfrågningsunderlaget)! Glöm ej att lista alla bilagor under AMA AF 12, AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag.

Hantering av andra klimatkrav när de används samtidigt som detta krav

Om detta krav används samtidigt som krav ställs på maximal klimatpåverkan för specifika material (så som för betong och bränslen) så behöver vissa aspekter fastställas för att få tydlighet i klimatberäkningarna. Det gäller hur de specifika kraven ska hanteras i beräkningarna.

Det finns huvudsakligen tre sätt att hantera hur de specifika kraven kan införlivas i klimatberäkningarna och räknas in i de övergripande kravnivåerna som gäller hela projektet. De tre sätten beskrivs i bilaga Beräkningsanvisningar under avsnitt 1.16.

Sammanfattningen av avsnitt 1.16 i bilaga Beräkningsanvisningar är att om beställaren använder specifika klimatkrav på material och bränslen samtidigt som Klimatkrav vid projektering –utan krav på högst tillåtna klimatpåverkan används så måste beställaren välja förhållningssätt: a) ska specifika krav räknas in som BU-lösningar eller b) som A-lösningar eller c) inte alls räknas med.

Beräkningsverktyg och databaser

Del 5 i bilaga Beräkningsanvisningar till detta krav ger exempel på beräkningsverktyg och databaser.

Avtalsvillkor och sanktioner

Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan hanteras som andra typer av krav. Det går att i kontrakt ange villkor om bonusar och viten. Miljö- och klimatkrav i upphandlingar kan även hanteras i kontrakt i avsnitt om slutbesiktning och innehållande av betalning.

[1] IVL-rapport U 5176 Klimatpåverkan för byggnader med olika energiprestanda.

[2] För förklaring av ”slutbesked” var god se: www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/slutbesked/

[3] Boverket (2020:13) Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader. Förslag på färdplan och gränsvärden.

[4] Fossilfritt Sverige (2018) Färdplan för fossilfri konkurrens kraft. Bygg- och anläggningssektorn. Sveriges Byggindustrier (Byggföretagen), Skanska, NCC, Swerock, WSP, Chalmers tekniska Högskola, Fossilfritt Sverige.

För att uppnå byggbranschens färdplan för fossilfrihet och målet för en klimatneutral värdekedja strävar branschen att uppnå 50% minskning av klimatpåverkan till år 2030, 75% minskning till år 2040 och netto noll år 2045.

IPCC:s rapport 2021 konstaterar att det krävs omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av klimatpåverkan för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till närheten av 1,5 grader och om det inte sker är också en begränsning till 2 graders ökning utom räckhåll.[1]

Det är lämpligt att välja ambitionsnivå och anpassa den baserat på hur stort ett projekt är och hur lång tid det sträcker sig. Detta är särskilt lämpligt utifrån de uttalade behoven om att nå de svenska miljömålen och möjligheterna att förhindra att de globala medeltemperaturökningarna överskrider 2 grader.

[1] IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change. IPCC, the Sixth Assessment Report 2021-08-09 Climate Change 2021: the Physical Science Basis. https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.