Kompetens för kontroll av material- och avfallskrav

Uppföljning kan ske genom att granska följande:

• Vilka personer som har anlitats för att följa upp ställda upphandlingskrav under projektets gång med information om namn och kontaktuppgifter
• Begära in dokumentation om genomgångna kurser och arbetslivserfarenheter, om det inte redan har gjorts i upphandlingen samband vid anbudsutvärdering
• Att lämnade kursintyg, CV och eventuella referenser för genomförda projekt stämmer.

Uppföljning av upphandlingskrav är av stor vikt för utfallet och bör alltid göras. Uppföljning kan till exempel göras av en extern (upphandlad) kontrollant. Syftet med kravet är att säkra tillräcklig kompetens hos den eller de som ges i uppdrag att följa upp beställarens krav som avser material- och avfallshantering och/eller materialinventeringar samt dokumentation och redovisning av statistik för resurser och avfall under projektet. Delar av kravet som omfattar uppföljning av materialinventering kan strykas om uppdraget inte omfattar uppföljning av materialinventering. 

Ett kompetenskrav räcker emellertid inte att ställa. I uppdragsbeskrivningen till kontrollanten måste anges vad uppdraget/en går ut på och syftar till samt hur rapportering ska göras till beställaren. Till en sådan uppdragsbeskrivning bör bifogas de resurs- och avfallskrav som ska följas upp, exempelvis krav på avfallsmängder vid nybyggnad respektive ombyggnad (KravID 10517:2 respektive KravID 11501) krav på materialinventering (KravID 11502), krav på sortering i fraktioner av, och statistik över, resurser- och avfall (kravID 11504) samt krav på plan för material-och avfallshantering (KravID 11503).

Uppföljningen kan också inkluderas i uppdraget för beställarens miljösamordnare. Läggs ansvaret på entreprenörens miljöansvarige att följa upp så blir det genom en egenkontroll. Då måste också detta krav skrivas om så ordet konsult byts till ordet entreprenör.

Uppföljning av ställda krav som avser resurs- och avfallshantering, materialinventering samt resurs-och avfallsstatistik är centralt för att kunna säkerställa att projektet uppfyller riktlinjer och branschens överenskommelse om hur resurs-och avfallshanteringen ska gå till vid byggande och rivning. Genom att ställa krav på kompetens för uppföljning säkerställs att den eller de personer som gör uppföljningen har ingående kunskaper för att kunna bedöma att projektet har genomförts enligt den branschnorm som riktlinjerna avser och som upphandlingskraven ska ge stöd i att uppfylla, exempelvis krav på avfallsmängder och redovisning av dessa.

Genom att följa upp krav på material-och hanteringsplan går det att bedöma om projekt genomförs med effektiv material-, resurs- och avfallshantering genom projektets olika faser och där olika typer av hantering kan krävas, samt om det finns en plan för att kunna hantera ändrade förutsättningar under projektet. Ett viktigt syfte med uppföljning är också att säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik samt att även kunna bedöma att projektering och genomförande styr mot avfallsminimering och cirkulär ekonomi, vilket är en central branschnorm i Byggföretagens reviderade riktlinjer Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (September 2021). 

Att använda upphandlingskrav som styr mot mer cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen lyfts fram för att möjliggöra en cirkulär omställning i slutrapporten ”Dags att börja riva och bygga cirkulärt” i det projekt som genomfördes under år 2019 med finansiering av Vinnova. Projektet leddes av Göteborgs Stad genom initiativet Cirkulära Göteborg på Göteborg Stads förvaltning för konsument- och medborgarservice.  

Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur offentlig upphandling kan fungera som verktyg för att driva på utvecklingen mot en cirkulär bygg- och rivningsprocess. Målet var att ta fram en handlingsplan med konkreta rekommendationer och förslag på hur cirkulära upphandlingskrav kan formuleras och successivt utvecklas fram till år 2030. Rapporten är en sammanfattning av de delrapporter som har tagits fram under projektets gång, och som också går att ta del av på www.goteborg.se/cirkularagoteborg, t ex rapport för Storstadsöverenskommelsen för cirkulärt byggande.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.