Upphandling av totalentreprenad (masshantering)

Entreprenören ska arbeta för att minska klimatpåverkan av grundläggningen och masshanteringen.

 

Entreprenören ska arbeta fram en massdispositionsplan. I arbetet med massdispositionsplanen ska följande prioriteringar vara styrande:

• Transportarbetet ska minimeras.
• Minska klimatpåverkan av bränsleanvändning, exempelvis vid val av bränsle, val av fordon och maskiner samt minimering av tomgångskörning.
• Användning av ny råvara ska undvikas i arbetsområdet och i hela projektet
• Återanvändning och återvinning av massor ska eftersträvas.
• Återanvändning och återvinning av massor ska ske så lokalt som möjligt.
• Deponering av massor ska minimeras.
• Vid val av platser för masshantering ska sådana platser väljas som ger minst inverkan på naturmiljön.

 

Entreprenören ska vid nedan angivna tillfällen visa beställaren vilka åtgärder som vidtagits i massdispositionsplanen för att efterleva de ovan nämnda prioriteringarna.

Massdispositionsplanen ska godkännas av beställaren innan leverans av projektering sker.

Planen ska justeras och åter godkännas av beställaren innan schaktning påbörjas. Planen ska därutöver justeras ytterligare vid uppdaterat underlag om massornas mängder och när entreprenören har ökad kunskap på detaljnivå kring massbalansen.

I samtliga justeringar ska ovan nämnda prioriteringar vara styrande för de åtgärder som väljs.

 

Massdispositionsplanen ska minst innehålla nedanstående punkter. I de fall uppgifter inte kan tas fram förrän under masshanteringen ska planen innehålla instruktioner för vilka uppgifter som ska tas fram och var dessa ska fyllas i. Massdispositionsplanen ska därför utformas enligt nedan:

• Angivna platser för masshantering både inom och utanför projektets arbetsområde:
  • Innehåll i planen: Platser där masshantering kan ske ska anges.
  • Innehåll i planen: Information om det behövs tillstånd eller krävs anmälan för användning av angivna platser.
  • Innehåll i planen: En redogörelse för varför angivna platser är de, av de möjliga valen för plats, som ger minst inverkan på naturmiljön.
  • Planen ska utformas så att: Ytan disponeras för masshantering. Det ska finnas tillräckligt med utrymme så att massor av olika kvalitéer inte blandas.
  • Innehåll i planen: Beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att kringliggande naturmiljö skyddas mot påverkan.
  • Planen ska utformas så att: Det säkerställs att kringliggande naturmiljö skyddas mot påverkan.

 

• Klimatpåverkan av olika geotekniska förstärkningsåtgärder som sker genom att hantera massor (avser inte pålning och likande åtgärder):
  • Innehåll i planen: En bedömning av klimatpåverkan av olika geotekniska förstärkningsåtgärder.
  • Planen ska utformas så att: Valda geotekniska förstärkningsåtgärder är de som av ovan ger minst klimatpåverkan.
• Klassificering av massor och beskrivning av mängder:
  • För fall A massor som kan återanvändas på arbetsområdet, beskrivning ska som minst redovisa:
    • Schaktmassor: Beskrivning av kemisk sammansättning och föroreningar, kvalitet och hållfasthet, funktion eller möjlig funktion samt mängd (m³).
    • Fyllnadsmassor, underskott (behov av anskaffning): Behov av mängd (m³) samt beskrivning av kemisk sammansättning, kvalitet och hållfasthet och beskrivning av funktion materialet ska användas för.
    • Behov av krossning: Angivande av mängd (m³) samt beskrivning av storlek, hållfasthet och beskrivning av funktion materialet ska användas för.
    • Behov av sprängning: Angivande av mängd (m³) samt beskrivning av bergart.
  • För fall B-massor, schaktmassor, beskrivning av:
    • Överskott angiven per fraktion med, som minst, redovisning av:
      • Mängd (m³) per mottagare och destination:
      • Per mottagare, destination och mängd: Syftad hantering eller användning.
      • Per mottagare, destination och mängd: Om tillstånd för den syftade hanteringen, användningen och för transporten, finns eller om det krävs och i så fall när tillstånd måste sökas.
      • Till deponi: Mängd per (m³) mottagare och destination.
    • Underskott per fraktion och ursprung, redovisat med:
      • Mängd (m³) tillfört material från återvunna eller återanvända massor.
      • Mängd (m³) tillfört nybrutet (ej återvunnet eller återanvänt) material.

 

Ovan efterfrågade bedömningar, uppgifter och beskrivningar ska antecknas i ett samlat dokument. Som verifikat på hantering enligt planen ska tillstånd, anmälningar, orderkvitton, leverans-, följe- och vågsedlar med mera kunna visas upp.

 

Vägledning om schaktmassor och undersökningsplikt finns att hämta hos Naturvårdsverket (Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (www.naturvardsverket.se) och Trafikverket (publikationsnummer 2019:181, ISBN: 978-91-7725-533-8).

Entreprenören/Konsulten [OBS information till Beställaren: ta bort den som ej upphandlas!] ska beräkna klimatpåverkan för projektets balansering och hantering av massor. Klimatpåverkan ska beräknas i form av mängder av kg koldioxidekvivalenter.

Klimatberäkningen ska ske vid balansering av massor samt vid hanteringen och logistiken av massor så som den genomförs enligt projektets massdispositionsplan.

Klimatberäkningen ska genomföras inom projekteringen och vid upprättande av massdispositionsplanen. Beräkningen ska då användas som hjälp för att välja de alternativ som minskar klimatbelastningen mest. [OBS information till Beställaren: Detta stycke ska tas bort om uppdraget inte omfattar projektering, inte är en totalentreprenad eller inte omfattar att upprätta en plan för masshantering och logistik!]

Klimatberäkningen/arna ska genomföras inför justeringar av massdispositionsplanen. Beräkningen ska då användas som hjälp för att välja de alternativ som minskar klimatbelastningen mest.  [OBS information till Beställaren: Detta stycke ska tas bort om uppdraget endast omfattar projektering och inte omfattar totalentreprenad eller inte utförandeentreprenad!]

En slutlig klimatberäkning ska genomföras baserat på den balansering, hantering och logistik som genomförts i projektet.

Den slutliga klimatberäkningen ska levereras utförligt dokumenterad tillsammans med relationshandlingarna och även presenteras muntligt. Klimatberäkningen ska redovisas för fall A- respektive fall B-massor enligt nedanstående uppdelning samt en summering av den totala klimatpåverkan.

Endast beställaren äger rätten att godkänna beräkningarna.

Följande gäller för genomförande av klimatberäkningarna

Klimatberäkningen ska i första hand göras utifrån uppmätta mängder, i andra hand efter mängder beräknade i massdispositionsplanen. Vid anmodan ska kvitton och fakturaunderlag kunna uppvisas som styrker de angivna mängderna av olika kvaliteter.

 

Klimatberäkningen ska följa planen men minst inkludera nedanstående uppdelning:

• Fall A-massor med redovisad mängd [m³] av:
  • Separat beräkning av jord och berg.
  • Överskott (schakt) per fraktion.
  • Underskott (fyll) (anskaffat) per fraktion och ursprung samt antal km till ursprung.
  • Krossad mängd per fraktion.
• Fall B-massor med:
  • Överskott (schakt):
    • Separat beräkning av jord och berg.
    • Per syfte med hantering eller användning, per fraktion och destination.
    • Mängder [m³] per fraktion och destination samt antal km till destination.
    • Mängder [m³] per fraktion till deponi samt destination och antal km dit.
  • Underskott (fyll) redovisat med:
    • Separat beräkning av jord och berg.
    • Mängd [m³] tillfört material från återvunna eller återanvända massor, per fraktion och ursprung samt antal km till ursprung.
    • Mängd [m³] tillfört nybrutet (ej återvunnet eller återanvänt) material, per fraktion och ursprung samt antal km till ursprung.

 

Emissionsfaktorer för klimatberäkningen finns angivna i Bilaga 2 Emissionsfaktorer för kravet med klimatberäkning av masshantering enligt Trafikverkets från klimatkalkyl version 7.0)

För fall A-massor gäller att emissionsfaktorer per volym också innehåller transporter på platsen.

För fall B-massor gäller att emissioner beräknas genom att använda emissionsfaktorer för både grävd volym av maskin och transporterad volym.

Avstånd ska kunna motiveras.

Till jord räknas i denna klimatberäkning följande: jordar, grus, sand, slam, lera, torv, morän.

Till berg räknas i denna klimatberäkning följande: berg, sprängd sten, krossad sten, sorterad sten

 

För att få använda andra emissionsfaktorer, än de i Bilaga 2 till exempel för drivmedel för lastbil eller maskin, så ska verklig drivmedelsanvändning redovisas och vara spårbar till respektive fordon eller maskin. I sådana fall ska schablonen för årsmedelvärden av växthusgasutsläpp från olika drivmedelskvaliteter, rapporterade av Energimyndigheten, användas.

För höginblandade drivmedel får produktspecifika emissionsfaktorer anges. I de fall produktspecifika emissionsfaktorer för höginblandade drivmedel används så ska dessa bygga på den rapportering som respektive drivmedelsleverantör gör till Energimyndigheten i enlighet med 20 § drivmedelslagen (2011:319).

Hur sådana emissionsfaktor räknats fram ska dokumenteras av redovisas för beställaren. Vid anmodan ska kvitton och fakturaunderlag kunna uppvisas som styrker de angivna mängderna av olika kvaliteter. Endast beställaren äger rätt att godkänna en sådan beräkning.  

Följande information ska minst redovisas digitalt: 

Huvudinformation:

• Kund

• Leverantör 

• Leverantörens ordernummer

• Fordons-ID

• Projekt-ID

Radinformation:

• Leveransdatum

• Lastningsställe

• Lossningsställe

• Artikelnamn (enligt återvinningsindustrierna, Sveriges Bergmaterialindustri eller liknande)

• Artikelnummer (återvinningsindustrierna, Sveriges Bergmaterialindustri eller liknande)

• Mängd

• Enhet

• (Vågsedelsnummer i de fall där mängden vägs)

 

Varje lass skall redovisas på separat rad med refererande vågkvittonummer om våg finns tillgänglig, annars anges total volym av massatypen på en rad. 

System för digitala följesedlar/orderkvitton som följer standarden BEAst NeC 3.0.1 eller motsvarande ska användas vid detta kontraktsvillkor.