Resurser och avfall - Sortering i fraktioner och statistik

Uppföljning kan ske genom att granska följande:

• Kontroll av skriftlig dokumentation av de avfallsfraktioner som tillämpas i projektet. Dokumentation kan anges till exempel i material-och avfallshanteringsplan eller är anpassade från slutsatser i materialinventeringen, eller i arbetsplatsdispositionsplanen (ADP).  
• Miljöronder för kontroll av material- och avfallssorteringen, till exempel granskning av mottaggningskvitton, intyg eller liknande när det är möjligt, uppställningsplats i ADP-plan
• Kontroll av att sorteringen sker enligt angivna fraktioner i kravet.  Vid ombyggnad kan granskning av att fraktionerna har anpassats efter slutsatser och rekommendationer i rapport från materialinventering. 
• Granskning av att dokumenterad resurs- och avfallsstatistik innefattar avfallsmängder för de fraktioner som anges i kravtexten samt av att mängder för material som köpts in men som inte har använts redovisas.
• Att löpande uppföljning av statistiken som dokumenteras under projekts gång sker.
• Att redovisning görs enligt material- och avfallshanteringsplan för olika faser i byggprojektet. 

Som stöd för uppföljning av att sorteringen sker, kan Naturvårdsverkets vägledning Bygg och rivningsavfall användas som ger stöd i materialinventering och sortering av bygg- och rivningsavfall.

För att den upphandlande organisationen ska kunna säkerställa att entreprenören kommer att uppfylla villkoren bör den upphandlande organisationen redan i upphandlingsdokumenten redogöra för sin uppföljningsplan eller strategi för att följa upp villkoren. 

Uppföljning kan exempelvis ske på uppföljningsmöten där entreprenören får redogöra för hur den arbetar och genomför uppdraget eller genom att beställaren deltar på bygg- och/eller miljömöten inom projektet. Stickprovskontroller kan också göras där entreprenören styrker och redogör för hur villkoren uppfylls. Villkoren för uppföljning behöver även omfatta vilka sanktioner som följer om de inte uppfylles.

Utförandeentreprenader eller insatser för nybyggnad av skolor.

I Naturvårdsverkets vägledning Bygg-och Rivningsavfall finns information om farligt avfall. I Byggföretagen (September 2021) beskrivs också vad som är farligt avfall. I nämnda riktlinjer kan mer information och stöd hämtas om fraktioner, sortering med mera. Sortering bör enligt riktlinjer ske minst enligt den basnivå som anges för byggproduktion respektive rivning i bilaga 2 och 3. Kravet ansluter till riktlinjerna men har något fler fraktioner.

Det är viktigt att vid materialinventering få ett underlag för relevanta fraktioner som ska sorteras ut, och eventuell fler fraktioner för vissa materialslag, för att kunna arbeta med olika kvaliteter som kan materialåtervinnas. Detta är en viktig förutsättning och underlag för prioritering i projektering som utgår från cirkulära principer. 

Krav på material och avfallshanteringsplan (KravID 11503) kan ge stöd i arbetet och kan ställas kombinerat med detta krav för att säkerställa planering för sortering och tillgång till dokumentation som underlag för rapportering av resurs-och avfallsstatistik.

I riktlinjerna finns också information om hur hanterade avfallsfraktioner kan redovisas enligt en standariserad artikelstruktur enligt listan ”BEAst artikelnummer bygg- och rivningsavfall september 2021”. Listan innehåller standardiserade artikelnummer, huvudgrupp och artikelbenämning (delfraktioner för bygg- och rivningsavfall) samt med förslag på avfallskod enligt avfallsförordning (2020:614). BEAst-artiklar (artikelnummer, huvudgrupp och artikelbenämning) är kompatibla med huvudgrupp och delfraktioner i bilaga 4 i Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (September 2021).

I golvbranschens system för insamling av installationsspill finns möjlighet för en entreprenör att ange en projektreferens vid hämtning av materialet så att varje kg spill spåras till ett respektive projekt. En del golventreprenörer kan också utfärda ett återvinningscertifikat som anger exakt mängd insamlat material, hur materialet återvinns samt beräknad CO2-besparing för projektet.

Naturvårdsverket har en vägledning för säker avfallshantering och hantering av jordmassor för att undvika spridning av invasiva växter. Invasiva främmande växtarter måste bekämpas genom utrotningsåtgärder av alla EU:s medlemsstater. För de arter som bedöms ha stor spridning måste hanteringsåtgärder vidtas. EU-förordningens krav på bekämpning och säker hantering riktar sig både mot medlemsstaterna och mot fastighetsägare, kommuner, företag med flera som äger eller på annat sätt har rådighet över en fastighet, till exempel arrendatorer.

I Naturvårdsverkets författningssamling och föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall (NFS 2020:7) finns generella undantag som kan vara tillämpliga. Om avvikelser sker ska varje avvikelse motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren.

För avfallsfraktionerna trä, brännbart, skrot och metall, glas, plast, gips och mineral finns lagkrav för källsortering från augusti 2020. Med mineral avses betong, tegel, klinker, keramik eller sten. En central del i de branschnormerande texterna i Byggföretagens riktlinjer är det minsta antal fraktioner för källsortering som krävs. Dessa kallas basnivåer och återfinns i avsnitt 5.3.1 och 5.4.1 samt i bilaga 2 och 3. För slippa källsortera dessa fraktioner krävs godkänd dispens enligt Avfallsförordningen (2020:614) 3 kap. 15 §. Se separat krav för källsortering av plastfraktioner i byggavfall (KravID 11505).

Om dokumentation och statistik
Kunskap om flöden av resurser och avfall på byggplatsen är ett viktigt steg i att göra byggprocessen mer cirkulär och en förutsättning för att kunna bedöma om och till vilken grad, som kraven på material- och avfallshantering och avfallsmängder har uppfyllts. 

Krav på sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall kan ställas för att säkerställa möjlighet till uppföljning av kraven gällande Avfallsmängder (KravID 10517:2) och används därför med fördel i kombination med det här kravet.

Målet är att material- och avfallshantering i bygg- och rivningsprojekt genomförs i enlighet med avfallshierarkin och miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Tillämpning av avfallsförebyggande upphandlingskriterier möjliggör att kunna säkerställa att byggprojekt uppfyller rekommendationer för sortering av fraktioner för olika materialslag och driver mot att säkerställa tillgång på information och redovisning av avfallsmängder och hur olika fraktioner sorteras ut och omhändertas. 

Miljöronder bör utföras för kontroll av upprättad material- och avfallssortering, förslagsvis kombinerat med kontroller av andra aspekter på byggplatsen. Det är därmed av vikt att tid och resurser avsätts för miljöronder i projektet, inte minst att säkerställa att personer som har ansvar för avfallssamordning är tillgängliga, bland annat genom fysisk närvaro på byggplatsen. 

Kunskap om flöden av resurser och avfall på byggplatsen är ett viktigt steg i att göra processen mer cirkulär och en förutsättning för att kunna bedöma om, och till vilken grad, kraven på material- och avfallshantering och avfallsmängder har uppfyllts. Tillgång till resurs-och avfallsstatistik är centralt för att löpande över tid kunna följa utvecklingen.  

I de reviderade byggriktlinjerna finns också information om hur hanterade avfallsfraktioner kan redovisas enligt en standardiserad artikelstruktur enligt listan ”BEAst artikelnummer bygg- och rivningsavfall september 2021"

Detta kan möjliggöra att avfallsmängder och sorterade fraktioner kan jämföras mellan olika byggprojekt.
Upphandlingskraven på material-och avfallshanteringsplan, materialinventering, sortering och statistik för resurs- och avfall är konkreta verktyg som möter rekommendationerna i resurs- och avfallsriktlinjerna, vilket möjliggör att riktlinjerna kan omsättas i praktiken med upphandling som verktyg. Byggriktlinjerna syftar till att vara drivande utöver miljöbalkens hänsynsregler.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.