Totalentreprenad

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

Ljudklass B, enligt standard SS 25267:2015 (Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. Standarden med rättelser och uppdateringar) respektive SS 2268:2007+T1:2017 (Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell) ska uppfyllas avseende installationer. 

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

Byggnadens värme- och energianvändning

Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar

Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.

Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas.

Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges.

Beräkningar

Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras på faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalernas längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.

Byggnadens värme- och energianvändning

Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar

Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.

Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas.

Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges.

Beräkningar

Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalers längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.

Byggnadens värme- och energianvändning

Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Byggnaden ska klara nivåerna i båda punkterna. Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på gällande handlingar. Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Att kraven nås för en uppförd byggnad ska visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Bygg- och relationshandlingar och andra handlingar

Gällande handlingar ska utformas så nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.

Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.

Utöver ovan ska gällande relationshandlingar eller driftinstruktioner inkludera anvisningar för hur verifiering av väsentliga indata till energiberäkningen kan ske genom mätning och hur mätningarna kan loggas.

Uppdaterad energiberäkning och redovisningsmall (Energihjälpen) ska ifylld redovisas för beställaren före byggstart kan godkännas samt före slutbesked kan ges.

Beräkningar

Beräkningar för en ännu ej uppförd byggnad ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. I händelse av att det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalers längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningarna ska utgå från en mellan projekteringsdisciplinerna fullt samordnad projekteringshandling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med entreprenörens upphandling av berörda system så ska den upphandlade lösningen vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger entreprenören att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

Uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. En uppdaterad energiberäkning och uppdaterad och ifylld redovisningsmall ska redovisas för beställaren innan byggstart kan godkännas samt innan slutbesked kan ges.

Snålspolande armaturer och WC ska väljas

• Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min)

• Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min)

• Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning

Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande.

Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer. 

Entreprenören ska:

• Projektera så att den magnetiska flödestätheten i byggnaden blir högst 0,2 µTesla.
• Upprätta mät- och kontrollplaner för magnetiska fält. Planerna ska upprättas i samråd med beställaren.
• Genomföra mätningar enligt mät- och kontrollplaner för magnetiska fält under produktionen vid tillfällen då elsystemen är strömförande samt vid slutbesiktning. Mätresultaten ska sammanställas i ett protokoll.

Entreprenör ska, i samråd med Beställaren upprätta mät- och kontrollplan för ljud och buller. 

Ljudsakkunnig ska anlitas för samråd om kontroll- och mätprogram.
Entreprenören ska följa uppgjorda mätplaner och dokumentera mätningarna.

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)

Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.

Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.

Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:

• Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
• minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.

*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)

Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. 

Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804. 

Entreprenören ska:

• Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
• Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
• I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar under projekteringen.
• Genomföra aktiviteter och ställningstaganden under produktionen (byggfasen) för att minska negativ klimatpåverkan av genomförande av projektet.
• Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs.
• Samordning ska ske med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
• Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projektet (modulerna A1 till och med A5). Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
• Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och entreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
• Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar (så som relationshandlingar och andra styrande handlingar) vid överlämningen till beställaren.

Kravnivå för minskad klimatpåverkan:

• Klimatpåverkan från respektive projekt ska i slutberäkningen vara minst 10% lägre än beräknad BU-lösning för projektet eller inte överstiga 235 Kg CO₂-e per m² BTA. Siffran 235 Kg CO₂-e per m² BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.   

Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO₂-e per m² BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO₂-e per m² BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.

Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:

• Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
• Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
• Avsnitt 1.7 Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
• Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.

Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804. 

Entreprenören ska:

• Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
• Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
• I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar under projekteringen.
• Genomföra aktiviteter och ställningstaganden under produktionen (byggfasen) för att minska negativ klimatpåverkan av genomförande av projektet.
• Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs.
• Samordning ska ske med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
• Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projektet (modulerna A1 till och med A5). Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 1: 2020-12-07, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
• Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och entreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
• Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar (så som relationshandlingar och andra styrande handlingar) vid överlämningen till beställaren.

Kravnivå för minskad klimatpåverkan:

• Klimatpåverkan från respektive projekt ska i slutberäkningen vara minst 25% lägre än beräknad BU-lösning för projektet eller inte överstiga 235 Kg CO₂-e per m² BTA. Siffran 235 Kg CO₂-e per m² BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.   

Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO₂-e per m² BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO₂-e per m² BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 1: 2020-12-07, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.

Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:

• Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
• Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
• Avsnitt 1.7 Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
• Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.

Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804. 

Entreprenören ska:

• Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
• Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
• I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar under projekteringen.
• Genomföra aktiviteter och ställningstaganden under produktionen (byggfasen) för att minska negativ klimatpåverkan av genomförande av projektet.
• Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs.
• Samordning ska ske med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• Säkerställa att minskad klimatpåverkan inte hindrar att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås.
• Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projektet (modulerna A1 till och med A5). Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
• Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och entreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
• Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar (så som relationshandlingar och andra styrande handlingar) vid överlämningen till beställaren.

Kravnivå för minskad klimatpåverkan:

• Klimatpåverkan från respektive projekt ska i slutberäkningen vara minst 40% lägre än beräknad BU-lösning för projektet eller inte överstiga 235 Kg CO₂-e per m² BTA. Siffran 235 Kg CO₂-e per m² BTA avser modulerna A1-A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på byggnadens energianvändning uppnås. Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.   

Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO₂-e per m² BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO₂-e per m² BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.

Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:

• Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
• Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
• Avsnitt 1.7 Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
• Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.

Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar,  som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.  

Konsulten/entreprenören ska:

• Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
• Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
• Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
• Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
• Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.

(OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.)

I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande:

Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan.

Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning.

Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter.

Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör.

Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna.  

Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär.

Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag.   

Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning.
Endast beställaren äger rätten att godkänna levererade förlagor till klimatdeklarationer.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå.  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Bas  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen  (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Avancerad nivå  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan.
[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de alternativ som inte passar av Konsulten eller projektören eller Entreprenören. Upphandlas endast projektering som en tjänst behålls Konsulten eller projektören. Upphandlas totalentreprenad behålls Entreprenören.]

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
Den sakkunnige installationssamordnaren ska:

1. Fastställa rutiner och tidpunkter för löpande återkoppling till beställaren av hur projekteringen fortskrider.
2. Kvalitetsgranska projekteringshandlingarna allt eftersom som dessa färdigställs.
3. I kvalitetsgranskning ska nedanstående punkter följas och behandlas.
4. I återkoppling ska nedanstående punkter följas och behandlas.

[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Skrivning A)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.

• Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]   dokumentation över projekteringen ska tydligt redovisa hur projekteringen har följt och omhändertagit programhandlingens krav och kvalitetsnivåer avseende inneklimatet. Avvikelser ska också beskrivas och motiveras.
• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

Material som bifogas upphandlingsdokumentet:

• programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt.

Skrivning B)

Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas.

Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet.

Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!]  dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet, såsom verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer etcetera.
• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer, uppbyggnad av ”värmekuddar” under golv och innertak, och ökade fukthalter).
• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i projekteringen, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 är tydligt dokumenterade i det förslag som beställaren ska ta ställning till och dels att Konsulten/ Projektören / Entreprenören  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen. 
• Definitioner på vistelsezoner för objektet/en ska föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.)
• Vistelsezoner ska anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen  (så som arbetsplats och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
• Definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
• De fastställda inneklimatkraven inklusive värden och kvalitetsnivåer.
• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum, då rummet används
• De huvudsakliga argumenten för valet av projekterad lösning framför andra alternativa lösningar som också kan uppfylla de aktuella kraven.
• Att beräkningar och simuleringar också testar de rum som har svårast förutsättningar för att nå kraven med de lastfall som klimatmässigt är svårast.
• Redovisning av dimensionerande data för den kapacitet som krävs av pumparna och fläktar avseende flöden och tryckuppsättningar, erforderliga värme- och kyleffekter etc.
• Redovisning av principerna för den valda lösningens funktion vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.
• Instruktioner ska arbetas fram för åtgärder/lösningar som säkerställer att ventilationsluften kan tillföras utan risk för buller och vibrationer samt störande luftrörelser.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning är avsedd att styras och regleras.
• Redovisning av hur projekterad lösning tillvaratar beställarens krav på energieffektivitet för installationer och avseende byggnadens energianvändning.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan besiktigas, funktionskontrolleras och övervakas.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur projekterad lösning på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.
• Instruktioner om att innan överlämning till beställaren genomförs så ska kontroller för varje förekommande driftfall ska utföras.
• Instruktioner ska arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller.
• Instruktioner ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas

Material som ska användas:

• Programhandling
• Bilaga 1 - Tabell 1, Spjutspetsnivå.  Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

.

[Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]

Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain.

Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden.

Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet.

Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar.  TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare]

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:

• Gränsdragningar mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor; säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• Tidplaner
• Kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödvändiga justeringar genomförs.  
• Injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• Samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• Slutbesiktning
• Drift- och underhållsdokumentation inklusive rumsfunktionskort – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• Överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav
• Samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

AMA-rubrik:
AMA AF 21,
AFD.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
AFC.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
Beställarens eventuella miljöprogram och hållbarhetskrav ska utgöra grunden för Entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen. Den objektsanpassade miljöplanen ska minst innehålla följande:

1. Namn och kontaktuppgifter på den hos entreprenören som är miljöansvarig för entreprenaden. Vid byte av ansvarig person ska uppgifterna i planen uppdateras.
2. Rutiner, ansvarsfördelning och arbetsmoment för entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen under entreprenadtiden. 
3. Sammanställning av projektspecifika hållbarhetskrav enligt upphandlingsdokumenten som rör till exempel fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi och naturmiljö. 
4. Information om byggarbetsplatsens och detaljplanens förutsättningar kopplat till projektet.
5. Beskrivning av den natur- och miljöpåverkan projektet ger upphov till under projekterings- och byggfasen. Beskrivningen ska inkludera den natur- och miljöpåverkan beställaren identifierat i tidigare skeden, exempelvis i miljökonsekvensbeskrivning, planer eller andra handlingar.
6. Eventuella myndighetstillstånd, villkor eller dispenser avseende natur och/eller miljö som krävs enligt lag och regelverk. Detta ska även inkludera de myndighetstillstånd, villkor eller dispenser som beställaren identifierat, erhållit och redovisat i projektets tidigare skeden.
7. Riskanalys. Analysen ska identifiera risker som kan hota efterlevnaden och uppfyllandet av de ställda kraven enligt punkt tre. Risker ska identifieras och beskrivas med var och när i det specifika projektet som dessa kan uppträda. Vidare ska riskerna analyseras och värderas. 
8. Entreprenörens åtgärder för att uppfylla de ställda kraven enligt punkt tre och hantering av risker enligt punkt sju.  Uppföljning och egenkontroll ska framgå.
9. En beskrivning av hur entreprenören, från uppdragets start och fortlöpande under genomförandet, kommunicerar och säkerställer krav och mål i den objektsanpassade miljöplanen. Information om vilka insatser som krävs för att uppnå krav enligt den objektsanpassade miljöplanen ska ges till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering samt annat arbete inom entreprenaden.  Entreprenören ska se till att informationen är anpassad till respektive yrkeskategori och de moment dessa ska utföra. Kommunikation och uppföljning ska även omfatta eventuella underentreprenörer. 

AMA-rubrik:
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
Av dokumentationen ska också följande framgå:

• Vilka beslut om avsteg som fattats i förhållande till de krav som var specificerade för entreprenaden som rör fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi, naturmiljö och social hållbarhet.
• Vilka avvikelser som har uppkommit. 
• Dokumentation av informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll enligt den objektsanpassade miljöplanen.

AFD.334 Övriga möten
AFC.334 Övriga möten
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom.
Vid risk för avvikelser från den objektsanpassade miljöplanen skall entreprenören snarast kalla till och genomföra möte med beställaren.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.224 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Entreprenören ska genomföra miljöronder.

Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras.

Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta.

Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum).

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören.

AMA AF 12
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden.
(Att beställaren ska ha protokollen anges under denna rubrik. Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Miljöronder".)

Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering.  Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat  att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven.

Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ .

Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd.

Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och  leverantörer och underleverantörer. 

ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. 

Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras.

Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. 
Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Beräknade torktider ska dokumenteras.

Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd.

Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:

• Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV)
• Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)
• Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) 
• Säker Vatteninstallation
• Eller andra likvärda riktlinjer för respektive tillämpningsområde. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller ovan nämnda.

Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112

Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet.

Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

AMA-rubrik:
AMA EL 12
8 Styr- och övervakningssystem
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik "Givare- och mätare".)

Byggnaden ska projekteras och byggas med givare och mätare samt beräkningsmöjligheter enligt nedan.

Mätning ska kunna ske utifrån separata givare och mätare för varje energibärare som levererar energi. Huvudgivare och mätare ska finnas i den byggnad som mottar energileveransen. I varje byggnad som mottar energi via mottagningsbyggnaden så ska undermätare och givare installeras.

Genom givare och mätare ska verksamheters och brukares energianvändning kunna skiljas från byggnadens fastighetsenergi och energi för uppvärmning. Givares och mätares noggrannhet får avvika med maximalt 3 % vid nominellt flöde.

AMA EL 12
81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift
(Sätt in nedanstående text, under okodad underrubrik Givare- och mätare.)

Givare och mätare ska projekteras in så att man genom mätning kan få fram värden för, eller på grundval av mätvärden och andra tillgängliga värden beräkna fram värden för:

El-användning:

• Byggnadens totala elanvändning
• Byggnadens totala användning av el för uppvärmning (om el används)
• Byggnadens totala användning av el för kyla (om el används)
• Byggnadens totala användning av el för uppvärmning av tappvarmvatten (om el används)
• Byggnadens totala användning av el för byggnadens fastighetsenergi uppdelat på ventilation, värmesystem, kylsystem, tappvattensystem, hiss, belysning inomhus, belysning utomhus, utvändig el.
• Brukarens användning av hushållsel (individuell mätning).
• Lokalers användning av el (individuell mätning, ex. tvättstuga, verksamhetslokal).

Övrig energianvändning:

• Fastighetens totala värme-användning (fjärrvärme om ansluten, sol eller annan källa, om sådan används)
• Fastighetens totala användning av fjärrkyla (om sådan används)
• Fastighetens totala användning av energi för uppvärmning av tappvarmvatten
• Fastighetens energi för tappvarmvattencirkulationen.
• Brukarens tappvarmvatten-användning, "individuell mätning". OBS! Om beställaren /upphandlaren har valt att sådan "individuell mätning" ska projekteras in, annars tas denna punkt bort!

Vatten användning:

• Flödesmätare för kallvatten in till varmvattenberedare för tappvarmvatten. Sådan mätares noggrannhet får avvika maximalt 5 %.

En instruktion för avläsning av varje givare och mätare ska finnas och ingå i överlämningen. En instruktion för hur värden för ovanstående punkter kan tas fram genom avläsning eller beräkningar grundade på givar- och mätvärden och andra värden ska tas fram och ingå i överlämningen till beställaren.

Entreprenören ska, i syfte att öka motivation och engagemang, genomföra ett arbete för att utveckla och kontinuerligt efterleva en god projektkultur för det aktuella projektet. Målet är att det ska råda samstämmighet om styrande värderingarna bland alla som deltar i projektet.

Under avtalstiden ska det i entreprenörens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören och beställaren ska gemensamt formulera de värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur. Parterna ska i nära samband med startmötet:

• fastställa vilken metod eller process som ska användas i arbetet med projektkulturen
• fastställa vilka värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur
• initiera entreprenörens arbete med att ta fram en handlingsplan för arbetet med en god projektkultur.

Arbetet med de två sista punkterna ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som entreprenörens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplanen för aktuellt projekt ska minst innehålla beskrivningar av

• hur överenskomna mål och värderingar inom projektkultur kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla en god projektkultur som omfattar samtliga företag och individer som vistas på byggarbetsplatsen
• hur tillkommande företag och individer ska introduceras i arbetet med projektkulturen under arbetets gång
• hur entreprenören genomför regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det ska framgå vem som ska göra vad.

Entreprenören ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur.

Anbudet ska beskriva vilken metod som ska användas för arbetet med projektkultur. Någon av följande metoder, arbetssätt, styrning eller skriftligt material ska användas:

• Boverkets vägledning ”God kultur i framtida byggprojekt – en vägledning” (ISBN 978-91-527-5312-5).
• Annan metodik, arbetssätt, system eller dokumenterat material för värdebaserad styrning med värdebaserat ledarskap som har samma kvalitetsnivå som Boverkets vägledning för projektkultur och värdegrundsarbete.

Beskrivningen ska omfatta hur vald metodik, arbetssätt, styrning eller skriftligt material kommer att användas i arbetet med projektkulturen.

Anbudet ska ange namn och kontaktuppgifter till den person eller de personer som kommer att ansvara för arbetet med projektkultur inom de projekt som upphandlingen omfattar.

AMA-rubrik:

AMA AF 12.

AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan.

(Sätt in texten efter parentesen under egen okodad underrubrik "Maximal värmeförlusttal (VFT) vid DVUT". Ange även byggnadens förutsättningar, d.v.s. indata och projekteringsförutsättningar som gör det möjligt för entreprenör att beräkna byggnadens VFT och dess byggkostnader: exempelvis byggnadens boarea (BOA), lokalarea (LOA), antalet bostäder och deras rumsantal och antal lokaler och deras storlek, krav på det maximala luftläckaget måste också anges.)

Byggnaden ska projekteras så att dess värmeförlusttal blir högst 20 W/m², A_temp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.

Beräkning av värmeförlusttalet ska ske enligt bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet. Beräkningar av ventilationsförluster ska följa BBR25 eller senare versioner, BEN2[1] samt SS-EN 16798-7:2017[2]. Indata för verkningsgrad ventilationsaggregat under vinterdriftfall ska följa anvisningar i bilagan "Beräkningsanvisning för VFT".

Systemhandlingar och bygghandlingarna ska innehålla de, respektive den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT₃.  Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifiering genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall.

En energiberäkning ska bifogas relationshandlingar och bygghandlingar. Energiberäkningen ska sammanfatta resultatet avseende VFT i bifogad ”Redovisningsmall VFT vid DVUT3”.

SAMT:

AMA-rubrik:

AMA AF 12.

AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag

• Bilaga Beräkningsanvisning för VFT.
• Bilaga Redovisningsmall VFT vid DVUT

[1] Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår

[2] SS-EN 16798–7: 2017 Byggnaders energiprestanda – Ventilation för byggnader, del 7. Beräkningsmetoder för bestämning av luftflöden i byggnader inklusive infiltration-

[OBS! Till Upphandlaren: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!]

Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m², A_temp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.

Beräkningar

• Beräkning av värmeförlusttalet ska ske enligt bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet.
• Indata för verkningsgrad ventilationsaggregat under vinterdriftfall ska följa anvisningar i bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet.
• Beräkningar av ventilationsförluster ska följa BBR29, BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd [2016:12] om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår) eller senare versioner. Beräkningar av ventilationsförluster ska därefter följa SS-EN 16798-7:2017 (Byggnaders energiprestanda - Ventilation för byggnader - Del 7: Beräkningsmetoder för bestämning av luftflöden i byggnader inklusive infiltration [Moduler M5-5]) eller likvärd metod.
• Beräkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning, Energihjälpen, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal.

Handlingar

System- och bygghandlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifieras genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. Uppdaterade och aktuella energiberäkningar ska bifogas aktuella handlingar. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal. Avser uppdraget totalentreprenad ska uppdaterade och aktuella energiberäkningar även bifogas aktuella relationshandlingar.

Verifiering vid totalentreprenad [OBS! Til Upphandlaren: Ta bort denna rubrik och medföljande text om endast projektering ska upphandlas!]

Byggnadens energianvändning ska mätas och beräknas på byggnad när den är uppförd, driftsatt och används. Resultatet ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. Energihjälpen har en flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. Byggnadens värmeförlusttal ska verifieras genom mätvärden och beräkningar. Mätvärden som ska användas för verifiering är energi (både ”köpt” och ”gratis”) för värme samt för tappvarmvatten. Mätvärden i övrigt ska samlas in, omfatta och följa ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY. På basis av mätningarna ska byggnadens effektsignatur beräknas. Utifrån effektsignaturen ska värmeförlusttalet beräknas. Beräkningar ska genomföras enligt ”Anvisning för mätverifiering baserat på uppmätt effektsignatur” version 2022-06-20 av FEBY samt genom användning av Energihjälpens flik avsedd för beräkning och uppföljning av värmeförlusttal. 

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

[OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!]  Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.

Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. 
Avsteg som beställaren ej accepterat förblir avvikelser och kommer att hanteras enligt övrig avvikelsehantering.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll.

Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad.

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrations­gränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten).

Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.

[För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation]

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat.

Systemet för bedömning och loggning ska som minst

1. ha stöd för systematisk hantering av bedömningar, dokumentation och annan information av material, varor och kemiska produkter
2. ha stöd för att bedöma om material, varor och kemiska produkter uppfyller beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper
3. ha stöd för bedömning och hantering av undantag samt möjliggöra konsultation med beställaren gällande hantering av undantag
4. ha stöd för hur avvikelser ska hanteras samt hur och när beställaren ska konsulteras,
5. säkerställa spårbarheten över loggade material, varor och kemiska produkter
6. kunna upprätta en projektspecifik logg där olika byggskeden kan särskiljas eller kunna upprätta en projektspecifik logg för respektive byggskede
7. innehålla eller täcka punkterna A-M som anges nedan
8. kunna exportera informationen i den projektspecifika loggen ur systemet så att denna sammanhållet kan överlämnas till beställaren.

Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:

1. innehållsförteckning över - eller motsvarande och förklaring av - den projektspecifika loggens struktur
2. vilket projekt, objekt och fastighet loggen gäller för
3. möjlighet att ange vem som är ansvarig för materialval samt möjlighet att ange vem, vilken roll, aktör eller yrkesgrupp som fört in anteckning i loggboken
4. möjlighet till hantering av CE-märkning över inbyggda byggprodukter. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG
5. varu- eller produktnamn, artikelnummer, leverantör samt möjlighet att lägga in information om tillverkare
6. bedömning om föreskrivna och använda material, varor och kemiska produkter motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen
7. uppgift om vilket bedömningssystem för material, varor och kemiska produkter som har använts för bedömningen
8. information om samtliga avsteg från beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen samt dokumentation av hanteringen av dem
9. information om innehåll i material, varor och kemiska produkter inklusive säkerhetsdatablad för de sistnämnda
10. i de fall en standardiserad miljövarudeklaration såsom EPD, eller om Byggvarudeklaration finns för respektive material, varor och kemiska produkter så ska sådan uppgift anges. Då ska också information finnas om var dessa uppgifter kan hämtas
11. uppgift om inbyggda mängder (vikt) av respektive material, varor och kemiska produkter
12. uppgift om var i byggnaden respektive material, varor och kemiska produkter har placerats
13. skötselinstruktioner om sådana finns eller hänvisning till var skötselinstruktioner finns, för respektive material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen.

Den projektspecifika loggen med all loggad information ska

• ingå i systemhandlingar (om aktuellt), bygghandlingar, relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar
• exporteras ur systemet och överlämnas till Beställare (och driftorganisation) samtidigt med att relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar överlämnas.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. 

Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:

• relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
• hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
• aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.

Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter: 

• dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare. 
• minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt. 

Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 37 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!

Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall.

Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. 

Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder: 

• Instruktioner för hur stor yta på byggplatsen som krävs, inklusive sorteringsutrymme, för en effektiv och arbetsmiljösäker hantering av material och avfall enligt planen.
• Instruktioner för rivningsmetoder och hantering av massor. 
• Instruktioner för att förebygga uppkomst av avfall.
• Instruktioner för hantering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet där entreprenören ansvarar för registrering.
• Instruktioner för vilka material som ska återanvändas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som ska materialåtervinnas samt hur det ska genomföras. 
• Instruktioner för vilka avfallsfraktioner som kan gå till energiutvinning samt när det ska ske. 
• Instruktioner för hantering av olika avfallsfraktioner som fastställts för projektet utifrån den tekniska specifikationen given i upphandlingsdokumentet. 
• Instruktioner för hur övrigt och blandat avfall ska minimeras och uppdelas på fraktioner, bedömda mängder samt hur sådant avfall ska hanteras. 
• Förebyggande åtgärder för arbetsmiljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Förebyggande åtgärder för miljörisker vid omhändertagande av avfall. 
• Logistik, rutiner och kärl för effektiv material- och avfallshantering. 
• Instruktioner för hur avfallsmängder ska följas upp och redovisas under projektets gång.
• Beskrivning av hur resurser och avfall ska dokumenteras och hur resurs-, material- och avfallsstatistik ska bokföras per fraktion.
• Redovisning av vilka befintliga relevanta system för återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner och andra återvinningssystem som ska användas i projektet.
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver iakttas vid rivningsåtgärderna med hänsyn till risk för skador på människor, djur eller växter, till exempel vid hantering av material som innehåller asbest eller PCB
• Om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas för att avlägsna och oskadliggöra virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp

Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.

Fraktioner

Sortering ska göras av minst följande fraktioner:

• Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning 
• Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Gips (anges i kg)
• Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
• Schaktmassor (anges i kg)
• Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
• Asfalt (anges i kg)
• Mineralull (anges i kg)
• Glas (anges i kg)
• Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
• Övrig plast (anges i kg)
• Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Trä (anges i kg)
• Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
• Växtmaterial till kompostering (anges i kg) 
• Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)

Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). 

Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).  

Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.

Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)

Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.

Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. 

Dokumentation och statistik

Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. 

Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.  

Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.

Avvikelser

Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. 

Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:

• Transparant krymp- och sträckfilm
• Färgad krymp- och sträckfilm
• Plastförpackningar
• Plastgolv och våtrumstapeter
• Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
• Tak- och membranduk i plast
• Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.

Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.

Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.

Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. 

Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. 

Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. 

Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.

Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.

Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras.