Byggnadens värme- och energianvändning, krav för upphandling av projektering eller totalentreprenad

Uppföljning i vid projektering, före byggandet och efter uppförd byggnad:

Granska den uppdaterade energiberäkningen för byggnadens energianvändning (E _{Byggnadens energianvändning}) och byggnadens värmeenergi (E _{Byggnadens värmeenergi}) som ska lämnas till beställaren innan systemhandlingar fastställs samt innan bygghandlingarna fastställs. Granska att den uppdaterade energiberäkningen är beräknad på relationshandlingar så som byggt. Alla väsentliga indata ska finnas redovisade. Fastställda handlingar ska vara utformade så kraven i punkt 1 och 2 uppfylls. Resultat ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning, Energihjälpen version 1 (se fliken bilagor).

Mätning och verifiering:

Byggnadens energianvändning (E _{Byggnadens energianvändning}) och byggnadens värmeenergi (E _{Byggnadens värmeenergi}) ska verifieras genom mätning och beräkning med korrigering till normalår och normalt brukande. Resultatet ska också sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall Energihjälpen. En förutsättning är att byggnaden och dess system förses med givare och mätare. Krav på Givare och Mätare finns, krav id 10 995.

Kravet kan följas upp från och med år två, räknat från det datum byggnaden tagits i drift och att samordnade funktionskontroller genomförts. För de som inte har egen kompetens eller egna resurser att följa upp kravet så rekommenderas att en energikonsult upphandlas för att genomföra verifieringen.

Uppmätta värden behöver vanligtvis normaliseras till normalt brukande. Därefter ska värden normalårskorrigeras. Anvisningar för det finns i Boverkets föreskrifter (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN2), kapitel 3.

När det gäller normalårskorrigering föreskriver BEN metoden SMHI Energiindex (vilken används i energideklarationer) medan Sveby Energiavtal 21 föreskriver att graddagsmetoden kan användas. Det är lämpligt att val av metod för normalårskorrigering och val av klimatdatafiler (exempelvis Sveby, SMHI 1981–2010) preciseras i kontraktet.

Vid beräkningar används i första hand faktiska årsverkningsgrader baserat på uppmätt data.

Totalentreprenader eller insatser för nybyggnad av skolor

När bör kravet inte användas?

Kravet bör inte användas samtidigt med krav på värmeförlusttal vid dimensionerande utetemperatur (VFT).

Att observera och om anpassningar av kravet

Det är viktigt att det vid överlämning från projektering till byggentreprenörens inköpsfunktion inte lämnas utrymme som gör så att kravet kan urholkas. För att säkerställa så att systemlösningar relaterade till energiförbrukning lever upp till kravställda aggregerade nivåer så kan en kontroll införas mellan olika skeden av projektering och byggnation.

Observera att de värden som gäller för punkt 1 och 2 i kravet måste du skriva in själv! (”Byggnadens energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2).”) Värden att skriva in på raderna återfinns i bilaga 1 till kravet.

Förenklat kan sägas att definitionen av punkt 2 är: Byggnadens energianvändning = ”köpt energi” + ”gratis” och/eller egenproducerad energi.

Kravnivåerna gäller vid det genomsnittliga luftflödet 0,35 l/s m². Om ett ökat luftflöde är aktuellt för projektet så ska värden för nettovärmeenergi och värde för byggnadens energianvändning hämtas från bilaga 1 från den flik som avser värden vid ökat luftflöde! Det bör enbart användas då det maximala uteluftsflödet q, vid DVUT i temperaturreglerade utrymmen, överstiger 0,35 l/s per m² på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök.

Värden för kravnivåerna hämtar du från bilaga 1. Gör på följande vis:

• Välj flik för aktuell byggnadstyp och normalt luftflöde (0,35 l/s m²) eller ökat luftflöde.
• Välj ambitionsnivå för projektet; bas, avancerad eller spjutspetsnivå. Gå till den tabell som gäller för vald ambitionsnivå.
• Ta reda på vilken av Boverkets geografiska justeringsfaktorer som gäller för projektet.
• Gå till den rad som stämmer med den geografiska justeringsfaktor där det aktuella projektet finns.
• Gå till tabellens kolumn "Byggnadens nettovärmeenergi", sätt in värdet i meningen med kravet som gäller byggnadens nettovärmeenergi, ovan (se punkt 1 ovan).
• Gå till tabellens kolumn "Byggnadens Energianvändning", sätt in värdet i meningen med kravet som gäller byggnadens energianvändning, ovan (se punkt 2 ovan).

Observera att om uppdraget att projektera är hårt styrt genom tidigare utformning av handlingar, exempelvis om projekterade systemhandlingar redan finns, så kan möjligheten för projektören att nå kravets nivåer (i punkt 1 och 2) vara kraftigt begränsade.

Observera även följande:

• För högskolor och kontor är energi för komfortkyla inräknat i angivna kravvärden.
• För högskolor och kontor samt i energieffektiva byggnader leder högre fönsterandel (uppglasning) ofta till högre behov av komfortkyla men lägre värmeenergianvändning.
• Om högskolebyggnaden huvudsakligen består av kontorsrum för forskning och administration rekommenderas tillämpning av kravnivåer för kontorsbyggnader.
• För bostadsbyggnader, skolor och förskolor är energi för kyla ej inräknad.
• Om ni ställer krav på tappvattenblandare och duschmunstycken som innebär att energiklassning A inte kan uppnås på dessa så bör ni räkna med att det ökar energibehovet med cirka 2,5 kWh/m² A_temp för fjärrvärmevärmd byggnad och cirka 1,5 kWh/m² A_temp för elvärmd byggnad.
• För bostadsbyggnader som till mer än 50 % innehåller lägenheter med BOA under 35 m² så bör kravvärden för ökat luftflöde användas.
• För byggnader som också innehåller andra typer av utrymmen (så som förskola eller kontor eller liknande utrymmen) så ska värden på kraven beräknas utifrån hur stor andel av yta A_temp som respektive utrymme utgör av helheten.

​Observera att flera andra krav bör användas tillsammans med detta krav för att säkerställa att kravnivåerna uppnås och är lätta att verifiera. Det är krav på:

• Givare och mätare krav id 10 995
• Krav på vattenarmaturer krav id 10 495,
• Krav på pumpar och rör krav id 10 994,
• Krav på Energi- och dagsljusutredning av fönster och glaspartier, bostäder krav id 10 988
• Krav på Energi- och dagsljusutredning av fönster och glaspartier, lokaler krav id 11 051
• Krav på Effektiva fläktaggregat och fläktar, krav id 10 963

Observera att resultat av energiberäkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen. Kom därför ihåg att bifoga Energihjälpen till ditt upphandlingsdokument.

Använd det gemensamt verktyg för kvalitetssäkring och uppföljning av byggnaders energiprestanda!

Energihjälpen version 1 finns som bilaga till kravet, se fliken bilaga! Energihjälpen är ett nytt Excelbaserat verktyg för dig som ställer krav och följer upp krav på byggnadens energianvändning. Det unika med Energihjälpen är att resultat av energiberäkningar och verifiering av uppmätta värden samlas i ett och samma verktyg som täcker hela byggprocessen och olika aktörers behov.

Energihjälpen är ett Excelbaserat verktyg som sammanställer och binder samman beställarkrav med granskning och verifiering. Genom krav i upphandling kan beställaren eller byggherren se till att de som utför energiberäkning, projektering och mätning, fyller i och uppdaterar respektive del i Energihjälpen. Genom Energihjälpen kan projektets energisamordnare och den kontrollansvarige på så vis följa energiberäkningarna genom byggprocessen. Den är även ett underlag för energideklarationen och verifiering av krav, genom att data från mätning och beräkningar sammanställs.

Energihjälpen kan ingå i kontrollplanen och bifogas vid redovisning inför startbesked. Verktyget uppdateras under byggprocessens gång med de ändringar som sker och kan utgöra ett stöd inför slutbesked. Genom Energihjälpen kan upphandlingskrav på byggnadens energianvändning följas upp och redovisas på ett överskådligt sätt.

Uppmätta värden kan matas in i Energihjälpen och verktyget ger på det viset även en verifiering av byggnadens energiprestanda. De data som presenteras i verktyget underlättar kommunernas granskning i bygglovsprocessen enligt plan- och bygglagen (PBL) och är ett stöd för byggherrens egenkontroll av att en ny byggnad har tillräckliga förutsättningar för att uppfylla lagkrav för energianvändning. Energihjälpen är även ett stöd för att följa upp frivilliga ambitiösare energikrav, exempelvis genom Upphandlingsmyndighetens krav och Svebys Energiavtal 21.   

Initiativtagare till och utvecklare av Energihjälpen är Sveby, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Lågan, Energimyndigheten och Upphandlingsmyndigheten. Grunden togs fram 2019 med sex regionala nätverk i ett Lågan-projekt med workshops på SKR. Energihjälpen version 1 lanseras nu gemensamt och går att nå hos Sveby, SKR, Lågan, och Upphandlingsmyndigheten.

EU:s direktiv för energieffektivisering  anger också att offentligt ägda byggnader i medlemsstaterna som byggs, senast 2019 ska vara "nära noll energihus" (Direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, artikel 9, pkt 1b, samt bilaga 1). Här är bedömmer vi att kravet är utformat för att bättre uppfylla direktivet och samtidigt slå vakt om köparens intresse av en bra klimatskärm och effektiva installationer, vilket också bidrar till en bättre driftekonomi. Vilken av våra ambitionsnivåer - bas, avancerad eller spjutspets - som beställaren väljer, måste bero av omständigheterna i varje projekt. Avancerad nivå och spjutspetsnivå är att eftersträva för att minska klimatpåverkan under byggnadens livstid.

När det är som kallast använder byggnader mest energi. Samtidigt är det då som efterfrågan att leverera energi är som störst i samhället. Effektbehovet är med andra ord störst under de kallaste vinterdagarna. För att täcka detta behov tas så kallad spetskraft, reservkraft eller marginal-el i anspråk. Då används de energikällor som orsakar mest miljöproblem så som fossila bränslen exempelvis i form av olja eller import av el vilken kan komma från kolkraftverk. Att ersätta fossilbaserad kraft med skogsråvara orsakar miljöproblem i form av utrotning av skogshabitat och arter vilket utgör ett mycket allvarligt miljöproblem både i Sverige och globalt. Att endast fasa ut fossilbaserad energi löser alltså inte de problemen. Det är därför viktigt att inte bara minska byggnadens behov av energi sett totalt över året utan även att minska energibehovet under de kallaste dagarna när effektbehovet är som störst. När effektbehovet är som störst är också priset på energin som högst. Genom att ställa ett krav specifikt på energin för nettovärme (punkt 1 i kravet) säkerställs att byggnadens klimatskärm och konstruktion utformas så att dessa ger låga värmeförluster.

Genom att ställa ett krav specifikt på energin för nettovärme (punkt 1 i kravet) säkerställs att byggnadens klimatskärm och konstruktion utformas så att dessa ger låga värmeförluster.

Om enbart ett krav på Byggnadens energianvändning (punkt 2 i kravet) ställs så möjliggör det att en sämre klimatskärm för byggnaden kan kompenseras med värmepump och dess förväntade höga COP-tal.

Kravet på Byggnadens energianvändning enligt punkt 2 är emellertid viktigt att ha kvar av fler anledningar. Dels sätter ett sådant krav ett tak för hur mycket energi som accepteras för olika installationer som driver fastigheten, exempelvis värmeväxlare, värmepumpar, fläktar, hissar, trapphusbelysningar med mera. Genom kravet på Byggnadens energianvändning sätts också ett tak för energi för tappvarmvatten ingår. Boende och brukarna använder tappvarmvattnet och beteendet styr hur mycket energi som krävs för uppvärmning av tappvarmvatten. Men till viss del kan också denna energianvändning styras av beställare, projektör och byggare. Det kan ske genom val av energieffektiva tappvattenarmaturer samt att förluster i varmvattencirkulationen minimeras.

Krav enligt punkt 1 och 2 bör därför ställas eftersom de kompletterar varandra och tillsammans täcker upp värmeförluster genom byggnadens klimatskärm och konstruktion samt energianvändning för installationer och tappvarmvatten.

Enligt Boverkets byggregler så ska byggnadens energiprestanda uttryckas som ett ”primärenergital” och anges i energideklarationen. Varför uttrycker vi inte kravet som ett visst primärenergital? Det är för att krav på primärenergitalet i sig inte säkerställer att byggnaden blir energieffektiv.

Vi sätter istället krav direkt på den energi som byggnaden behöver för sin drift och energin för värme. Även för en byggnad som bara har ambitionsnivå att klara byggreglernas (BBR:s) grundläggande primärenergital så är det bra att i byggprojektet få in en tydlig styrning så att värmeförluster via klimatskärm och ventilation hålls på en låg nivå. Den funktionen har vårt upphandlingskrav. 

Med kravet ges konstruktör och andra inblandade tydliga ramar att arbeta inom redan från start.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.