Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 bas, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 avancerad, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära. Vid idrott ökar ämnesomsättning och luftbyte vid andningen. Barn är ofta känsligare för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära, än vuxna.
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
Byggnadsstomme.
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren[TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen.
Kriterietext
Den fuktsakkunnige ska:
Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra.
Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .
Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för att genomföra en korrekt materialinventering, något som kräver både kunskap och erfarenhet. En materialinventering görs före åtgärder som omfattar ombyggnad eller rivning. Det är en förutsättning för att rivningsavfallet ska kunna hanteras och tas om hand på ett säkert sätt.
Kriterietext
För respektive projekt ska det finnas en eller flera person/personer som utför materialinventering. Materialinventeringen ska utföras innan projektering. Det kan finnas behov av att involvera flera personer då det krävs olika kompetenser för inventering för återanvändning och/eller återvinning respektive inventering av farligt avfall.
Den eller de personer som utför materialinventeringen ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Dokumenterad och genomförd utbildning motsvarande de ämnesvisa kunskapskraven om miljöinventering i Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter (se Bilaga 1) eller likvärdig utbildning, samt relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering minst 2 projekt som ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år.
Dokumenterad relevant arbetslivserfarenhet som omfattar minst 2 års materialinventering från minst 2 projekt under överinseende och handledning av en erfaren materialinventerare. Projekten ska anges med referenser och inte vara äldre än 5 år. Handledande materialinventerare ska inneha Grundcertifikat för certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller ha motsvarande utbildning eller ha minst tre (3) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar materialinventering från byggprojekt eller byggproduktionsarbetsplats. Handledaren ska anges med kontaktuppgifter.
Certifierad materialinventerare enligt Sveriges fastighetsägareförbunds krav på Grundcertifikat för Certifiering av miljöinventerare-fastigheter, eller likvärdig utbildning.
Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är materialinventerare på respektive byggarbetsplats/ rivning.
Om materialinventerare byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller
dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
SAMT:
dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
OCH:
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.
Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen.
Kriterietext
Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.
Den fuktsakkunnige ska därför ha:
godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
ELLER
dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
SAMT:
godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
ELLER:
dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.
Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.
Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).
Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning.
Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.
Referenser ska anges med:
referenspersonens namn,
referensperson titel/roll och
referensperson kontaktuppgifter,
beskrivning av referensobjekt/projekt,
datum då uppdraget slutfördes,
beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig.
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
Genom att använda detta krav säkerställs att en materialinventering vid ombyggnad och rivning genomförs. Det är en förutsättning för att avfallet ska kunna tas om hand på ett säkert och hållbart sätt såväl som att material och resurser kan återanvändas eller återvinnas
Kriterietext
[Entreprenören/konsulten] ska genomföra en materialinventering av berörda objekt. Inventeringen ska syfta till att identifiera verksamheter och aktiviteter som kan ha betydelse för hur material och produkter, i eller vid, berörda objekt ska bedömas och omhändertas som avfall eller resurser. Dessa uppgifter ska ingå i kontrollplanen.
Inventeringen ska omfatta den eller de delar av berörda objekt som kan komma att beröras av ombyggnation eller rivning. Vid tveksamheter om omfattningen ska [entreprenören/konsulten] samråda med beställaren.
En bedömning ska göras av vilka material och produkter som kan bli farligt avfall, som kan återanvändas respektive vilket avfall som kan materialåtervinnas, i enlighet med avfallsförordningen (2020:614). Omfattningen av inventeringen ska redogöras och det ska tydligt framgå om kompletterande undersökning måste göras innan rivning påbörjas. Det är viktigt att identifierat farligt avfall kan hanteras säkert och avlägsnas.
Vid inventeringen ska hänsyn tas till möjligheten att undvika nedgradering av materialen eller varornas förädlingsgrad. För exempelvis planglas innebär detta att:
Utvändigt planglas (isolerglas) ska i första hand inventeras för återvinning till nytt planglas. Isoleringskasetter avsedda för återvinning till nytt planglas ska demonteras hela och inte krossas. Inventering av isolerglas som ska avses återvinnas till nytt planglas bör genomföras av person med särskild kompetens inom glas.
Invändigt planglas bör i första hand inventeras för återbruk, och i andra hand för återvinning till nytt planglas.
Resultatet av inventeringen ska redovisas i en materialinventeringsrapport. Rapporten ska minst innehålla uppgifter om placering (våningsplan och rum), mängder och specifikation av material respektive avfall som bedöms:
kunna utgöra en arbetsmiljörisk och därmed kräver att en sanering utförs
kunna ge upphov till farligt avfall och ska då beskriva hur avfallet ska hanteras
kunna återanvändas efter demontering antingen direkt eller i andra projekt
kunna återanvändas efter ytterligare rekonditionering
kunna återanvändas efter sanering
kunna materialåtervinnas utan sanering eller rengöring
möjliga att materialåtervinna efter sanering eller rengöring
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör energiutvinnas
att inte vara lämpligt att omhänderta enligt ovan utan bör deponeras, exempelvis virkesförstörande insekter, annan ohyra eller hussvamp.
rekommendationer om rivningsmetoder som möjliggör återanvändning och återvinning
Om [entreprenören/konsulten] bedömer att inventeringen bör kompletteras med provtagning och laboratorieanalyser ska omfattningen av sådana samrådas med beställaren för att bedöma relevans och risk för merkostnad.
Materialinventeringsrapporten ska färdigställas i sådan tid att den kan användas som underlag till planering av aktuell ombyggnad eller rivning och kan vara en del i projekteringen och planering av material- och avfallshanteringen. Materialinventeringsrapporten ska ingå i kontrollplanen som en bilaga. Rapporten ska lämnas till beställaren när den är färdigställd och kan vara en del av beställarens miljö-och kvalitetsplan. I materialinventeringen kan begreppet återanvändning användas synonymt med begreppet återbruk.
Under rubriken "Upphandling vid programskedet" finns kriterier som avser upphandling av olika typer av konsulter. Uppdrag till konsulten avser då att konsulten för beställarens (Upphandlande myndighets / enhets) räkning ska arbeta fram programhandlingar eller delar av programhandlingar eller annat underlag. Dessa handlingar blir styrande för projketet och utformning och tekniska lösningar för objektet. Olika konsulter kan också upphandlas för att på andra sätt förstärka beställarkompetensen inom olika fackområden eller som projektledare eller beställarens ombud i övrigt.
