Programhandling vid ombyggnad Skolor - för inneklimat
Nivå: Spjutspetsnivå. Finns även som Basnivå och Avancerad nivå
Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Barn är ofta känsligare än vuxna för förorenad luft. Dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga och möjligheterna att lära.
Kriterieinformation
- Typ:
- Teknisk specifikation
- Id:
- 11427
- Grupp:
- Upphandling vid programskedet
- Engelska:
- Finns inte på engelska
Kriterietext
Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
-
Beställarens krav, samt lagkrav, på inneklimatets kvalitet.
-
De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som vistas i varje rumstyp,alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.
-
En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.
-
Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).
Som underlag till programhandlingen ska uppgifter om den befintliga byggnaden dokumenteras och ingå i programhandlingen. De uppgifter som ska dokumenteras är minst nedanstående punkter:
-
Byggnadsstomme.
-
Uppglasning, solavskärmning och skuggning.
-
Läge i förhållande till luftföroreningskällor.
-
Övriga förhållanden som kan påverka inneklimatet.
-
Ventilationsprincip och luftintagsamt vädringsmöjligheter.
-
De befintliga installationerna avseende värme och ventilation.
-
Befintliga material och eventuella skador som kan medföra olägenheter avseende inneklimatet.
-
Resultat av tidigare genomförda undersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
-
Resultat av tidigare genomförda enkätundersökningar som kan ha betydelse för inneklimatet.
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
-
Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning baseras på värden och information i Tabell 1 spjutspets, som bifogas kravet.
-
De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1 ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1 spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.
-
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.
-
Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]
-
Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.
-
Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som i fåtöljer, kontorsplats eller sängar vid fönster eller översta bädden på våningssäng och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.
-
Att kravenpåinneklimatetskvalitetskavarauppfylldaivarjerum,dårummetanvänds
-
Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.
-
Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.
-
Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukarna och boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]
Material som ska användas:
- Bilaga 1 - Tabell 1, spjutspets. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
-
Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.
- SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0
- Enberg (2015) Minmikrav på luftväxling, Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7
- Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.
- Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.
Förslag till bevis
Kravet är en uppdragsbeskrivning om hur programhandling för inneklimat med funktionsbaserade krav för inneklimatet ska tas fram, under avtalstiden. Inget bevis krävs i anbudet för detta krav.
Förslag till uppföljning
Konsultens förslag på programhandling för inneklimat granskas före det att programhandlingen fastställs. Programhandlingen ska innehålla de punkter som anges i kravet och att tabell 1 finns med. Utredningar och riskanalyser som utgör grunden för förslaget kan granskas så utredningarna har beaktat projektets komplexitet och förutsättningar samt hur klimatförändringar kan påverka förutsättningarna för objektets inneklimat.
Föremål för upphandling
Olika konsulttjänster som avser uppdrag inom programskedet, så som utredningar, underlag och att arbeta fram en programhandling.
Information om kriteriet
Kraven på ett bra inomhusklimat är desamma oavsett vilken entreprenadform som väljs. Emellertid kan hanteringen av information och dokumentation skilja sig åt.
I programskedet kan kraven och arbetet vara i det närmaste identiskt oavsett vilken entreprenadform som senare kommer att upphandlas. I programskedet är ofta beställaren själv eller beställarens upphandlade byggprojektledare som ansvarar för att upprätta en programhandling. Handlingen ska tydligt redovisa vilka krav och förutsättningar som gäller för inneklimatets kvalitet.
Under större delen av året är även spjutspetsnivå lik de lägre ambitionsnivåerna. Däremot innebär kraven att förekomsten av övertemperaturer begränsas kraftigt. Det kan innebära att det krävs mekanisk (tillförd) komfortkyla. Risken för störningar i form av drag och ojämn temperatur ska begränsas ytterligare, och det finns möjlighet att även begränsa förekomsten av låga inomhustemperaturer vintertid.
Som anpassning till ett förändrat klimat med fler dagar med övertemperaturer så kan spjutspetsnivån användas för byggnader som ska ha verksamhet för särskilt känsliga grupper. Det kan exempelvis vara äldreboenden eller i vårdlokaler för patienter som kan vara speciellt känsliga eller barnomsorgsbyggnader avsedda för speciellt känsliga grupper så som högkänsliga allergiker.
Folkhälsomyndigheten nämner att särskild hänsyn behöver tas till:
- människor med sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering
- människor som med ökad ålder har blivit känsligare för värme och kyla
Grupper speciellt känsliga för höga temperaturer
När det gäller höga temperaturer så utgör äldre personer en riskgrupp, liksom de med överaktiv sköldkörtel och hjärt-kärlsjukdomar. Personer med infektioner, febertillstånd, njurbesvär och övervikt kan också få ökade besvär vid hög inomhustemperatur. Mer information om riskgrupper måste inhämtas av beställaren/byggherren från Folkhälsomyndigheten och vården.
Grupper speciellt känsliga för låga temperaturer
Riskgrupper för problem vid låga inomhustemperaturer består av äldre samt människor med vissa sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering. Det kan vara reumatism och vissa muskelsjukdomar där även måttlig exponering för kyla kan ge negativa hälsoeffekter. Det vetenskapliga underlaget är dock inte tillräckligt för att kunna uppskatta omfattningen av riskerna. Sannolikt behöver dessa grupper en inomhustemperatur på cirka 22 grader. Mer information om riskgrupper måste inhämtas av beställaren/byggherren från Folkhälsomyndigheten och vården.
På spjutspetsnivån ska tilluften alltid filtreras även i bostäder - inte bara i lokaler, vilket gör den lämplig när det är aktuellt att anpassa inomhusmiljön för allergiker.
Miljömål
Agenda 2030
Motiv
Bra inomhusklimat främjar god hälsa, komfort, välbefinnande, produktivitet och inlärning. Bristfälligt inomhusklimat kan orsaka missnöje, klagomål, förvärrade sjukdomssymptom, allergier. Därutöver måste tid och kraft läggas på att hantera klagomål och felanmälningar. Det finns exempel på fastighetsägare som drabbats av mycket stora kostnader och mycket dålig publicitet just på grund av att man inte lyckats säkerställa ett bra, eller åtminstone acceptabelt inomhusklimat.
Tydligt formulerade krav som sedan verifieras är en hörnsten för att ett byggprojekt ska bli lyckat. Om byggprocessen inte kvalitetssäkras i detta avseende är risken överhängande att fastighetsägaren i efterhand tvingas till mycket kostsamma insatser. Dels kan utredningar behövas för att identifiera orsaken till klagomål på inneklimatet, dels kan tekniska åtgärder och/eller ombyggnadsarbeten behövas för att avhjälpa identifierade brister och fel.
Versionshistorik
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
- Aktuellt KravID
- 11427
- Versionsdatum
- 2019-02-15