Kemisk efterskördsbehandling - frukt

Uppföljning kan exempelvis ske genom stickprovskontroller av levererade livsmedelsprodukter. Då kan följande kontrolleras:

• Giltigt certifikat från en certifiering/märkning som omfattar kravet, till exempel IP Sigill Frukt och Grönt/Svenskt Sigill eller likvärdigt.

Ta gärna hjälp av specialistkompetens i din organisation som kontrollerar inlämnad bevisning på kravuppfyllnad. Det kan exempelvis vara en miljö- eller hållbarhetsstrateg med stor kunskap i hållbarhetsfrågor.

Kravet är inte relevant för produkter som processas direkt efter skörd och är inte möjligt att ställa på konventionellt odlad citrus eftersom de i princip alltid efterskördbehandlas. Kravet är främst relevant för färska konventionellt odlade äpplen och päron. För andra frukter kan tillgången vara begränsad och variera efter säsong. Gör en marknadsanalys för att säkerställa tillgången.
Marknadsanalys 

Färsk frukt och grönsaker saknar ofta unik identifiering i form av GTIN och tillhörande artikelinformation i digitala system. Därför kan det vara mer resurskrävande att följa upp för både köpare och säljare. 
Mer om GTIN och identifiering av frukt och grönt 

Ett annat sätt att upphandla den kvalitet som önskas kan vara att efterfråga specifika sorter och storleksklasser, t.ex. Ingrid Marie och Aroma.

Kravet syftar till att minska användningen av kemiska efterskördsbehandlingar och att inte exponera konsumenter i onödan för högre resthalter av dessa ämnen. För att nå en cirkulär ekonomi behöver beroendet av kemiska växtskyddsmedel minska, där farliga ämnen inte återcirkuleras.

På vissa frukter används kemisk efterskördsbehandling för att skydda mot angrepp efter skörd eller påverka livsprocesserna (till exempel groning och mognad) och därigenom förlänga hållbarheten. Efterskördsbehandlingar, både kemiska och icke-kemiska, kan bidra till att minska matsvinn och det är därför inte alltid önskvärt att utesluta den typen av behandling helt. Det gäller till exempel citrusfrukter.

Sedan juli 2015 finns i Sverige ett nationellt förbud, mot att använda kemiska växtskyddsmedel som är fungicider för att behandla frukt och matpotatis efter skörd. Det framgår i 2 kap. 39 b § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Importerad frukt, till exempel äpplen, kan vara behandlad.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2024-07-04: Enbart nytt granskningsdatum utan ändringar.
2023-02-07, Krav ID 11114:1: Nytt versionsnummer. Byter kravnivå från bas till avancerad. Kriterienamn justerat för ökad tydlighet. Kriterietext justerad för att kunna omfatta fler frukter än bara äpple, dock ej citrus. Lagt till förslag till uppföljning. Justerat motivtext och hur kravet ska användas. Läggs i kravpaket Nationella Livsmedelsstrategin.
2020-01-08: Bevis ändrat från IP Grundcertifiering till IP Sigill - ingen versionshantering
2016-12-16: Ursprunglig version