Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö.1 Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | |||
---|---|---|---|---|
Lösgående grisar | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Lösgående grisar har möjlighet att utföra fler naturliga beteenden än grisar vars rörelsefrihet är begränsad under långa perioder. Rörelsefriheten kan dock behöva begränsas tillfälligt vid utfodring, vård och behandling, eller när grisen uppvisar ett aggressivt beteende. Upphandlande myndigheter som ställer krav på lösgående grisar bidrar till att premiera produktion som ger grisar möjlighet att utföra fler naturliga beteenden genom lösdrift. Kriterietext Griskött ska komma från produktion där grisarna har varit lösgående under hela uppfödningen. Suggor får inte fixeras i samband med grisning. I undantagsfall, om suggor uppvisar aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisar, får rörelsefriheten tillfälligt begränsas med skyddsgrind eller motsvarande i maximalt 3 dagar. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas tillfälligt om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får tillfälligt hållas individuellt i box som den kan vända sig i utan svårigheter. | ||||
Förbud mot svanskupering - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Svanskupering, vilket innebär att hela eller delar av grisens svans amputeras, är ett smärtsamt ingrepp som kan orsaka kronisk smärta och/eller infektion. Efter ingreppet blir svanstippen extremt känslig för beröring då så kallad amputationsneurom uppstår. Syftet med svanskupering är ofta att undvika svansbitning men kan innebära att andra kroppsdelar utsätts som öron eller ben1. Att ställa krav på förbud mot svanskupering kan bidra till att minska förekomsten av rutinmässig svanskupering och onödigt lidande för grisar. Kriterietext Griskött ska komma från djur vars svans inte avlägsnas i förebyggande syfte, exempelvis för att förhindra svansskador. En grissvans får endast avlägsnas av veterinärmedicinska skäl och ingreppet får endast utföras av veterinär. | ||||
Tuggbart och manipulerbart strömedel - griskött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Om grisar har tillgång till strömedel av lämplig typ och i sådan mängd att deras sysselsättningsbehov tillgodoses minskar risken för svansbitning och ökar deras möjlighet att utföra sitt naturliga beteende. Exempel på lämpliga strömedel är halm, torv, spån, hö eller blandningar av dessa1. Upphandlande myndigheter som ställer krav på strömedel bidrar till att grisars sysselsättningsbehov tillgodoses och att deras möjligheter att bete sig naturligt ökar. Kriterietext Griskött ska komma från grisar som dagligen har haft tillgång till strömedel som halm, torv eller spån. Strömedel till grisar ska vara av förändringsbar karaktär samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. | ||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | ||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| ||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | ||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. | ||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | ||||
Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - griskött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid kastrering, kan smärtlindring i samband med ingreppet göra så att effekten av bedövningen förlängs och har även visats minska mängden smärtrelaterade beteenden efter ingreppet .Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp medför mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Griskött ska komma från djur som har varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp. Om kastrering av smågrisar utförs som ett operativt ingrepp ska grisarna vara bedövade vid ingreppet. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. |
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö.1 Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Vad är ett kravpaket?
Kravpaket griskött Nationella livsmedelsstrategin innehåller de hållbarhetskriterier för griskött som även återfinns i svensk djurskyddslag, riktlinjer från Jordbruksverket eller branschöverenskommelser inom Sverige.
Syftet med kravpaketet är att förenkla kriterieanvändandet, underlätta avvägningar och prioriteringar samt tydliggöra upphandlande organisationers målsättning för anbudslämnare.
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.
1 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Prop. 2016/17:104
Färskt och fryst griskött inklusive charkuterier och sammansatta produkter med ett innehåll av griskött på minst 10 %. Exempel på produkter som kan omfattas:
- Styckade köttdetaljer som skinkstek, kotletter, karré, filé och lägg
- Fläskfärs
- Skinka (till exempel julskinka)
- Spareribs (revben)
- Schnitzel
- Kassler
- Sidfläsk
- Bacon
- Korv
- Köttbullar
- Smörgåsmat
- Fläskpannkaka
- Kåldolmar
- Pytt i panna
- Paj
- Pizza
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.