Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö.1 Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | |||
---|---|---|---|---|
Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma. | ||||
Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet. | ||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | ||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | ||||
Transport av djur till slakt | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som transporteras till slakt kan utsätts för fysiska och psykiska påfrestningar i olika grad. Vid långa transporter kan belastningen på djuren öka, därför är det viktigt att djurskyddet värnas och transporttiden hålls så kort som möjligt. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur där transporttiden till slakt inte varit längre än åtta timmar. Med transporttid menas den tid det tar för en transport från avsändningsort till bestämmelseort, inklusive i- och urlastning. Om transporttiden till närmaste slakteri överstiger åtta timmar, får transporttiden i enstaka fall förlängas med högst tre timmar om fordonen uppfyller följande villkor för långa transporter:
| ||||
Bedövning vid slakt - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat innan slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men inte exempelvis Sverige, Norge och Danmark Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som varit helt bedövat och helt medvetslöst när avblodning sker. Från det att djuret bedövats till att det konstaterats dött, får medvetande inte återkomma, oavsett bedövningsmetod. | ||||
Utfodring vid uppstallning före slakt | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Djur som inte slaktas direkt vid ankomst till slakteri uppstallas och kan få övernatta på slakteriet. Då är det viktigt att djuren utfodras så att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. Kriterietext Köttråvara ska komma från djur som utfodrats om den sammanlagda tiden för transport till slakt och uppstallning överstiger tolv timmar. Fodret ska vara lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder. |
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö.1 Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Vad är ett kravpaket?
Kravpaket lamm-och fårkött Nationella livsmedelsstrategin innehåller de hållbarhetskriterier för lamm-och fårkött som även återfinns i svensk djurskyddslag, riktlinjer från Jordbruksverket eller branschöverenskommelser inom Sverige.
Syftet med kravpaketet är att förenkla kriterieanvändandet, underlätta avvägningar och prioriteringar samt tydliggöra upphandlande organisationers målsättning för anbudslämnare.
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.
1 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Prop. 2016/17:104
Färskt och fryst lamm- och fårkött inklusive charkuterier och sammansatta produkter med ett innehåll av lamm- eller fårkött på minst 10 procent. Exempel på produkter som kan omfattas:
- Styckade köttdetaljer såsom stek, sadel, kotlett, fiol, filé, lägg med mera, av lamm eller får.
- Grytbitar av lamm eller får
- Får- och lammfärs
- Köttbullar och korv av lamm eller får
- Charkuterier av lamm eller får
- Kebabflarn av lamm eller får
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.