Naturbete lammkött

Naturbetesdjur betar minst halva betesperioden på naturbetesmarker och föds under vinterperioden tillstörsta del upp på grovfoder, kompletterat med lite spannmål vid behov. Naturbetesdjuren betar på marker som aldrig plöjs eller skördas. Naturbetesmarker är mark som kontinuerligt använts till bete under lång tid (minst 20-30 år men ofta många hundra år). På grund av betesdriften har dessa marker fått en mycket artrik flora och djurliv. Det nedbetade gräset gör att insekter och fjärilar trivs vilka i sin tur skapar utmärkta förhållanden för många fåglar.

Alla idisslare avger växthusgaserna metan och koldioxid från sin matsmältning. Så även djur som betar naturbetesmarker. En stor del av all djurproduktions klimatpåverkan kommer från markanvändningen vid foderodling, såsom plöjning, harvning och röjning av mark för foderproduktion. Betesbaserad lammuppfödning orsakar mindre klimatpåverkan från den typen av markanvändning eftersom mindre brukad areal krävs för uppfödning av djur som själva finner sin föda under en stor del av året. Mark som är gräsbevuxen året runt läcker också betydligt mindre näringsämnen som fosfor och kväve till omkringliggande vattendrag. Naturliga betesmarker passar inte för odling av vegetabiliska grödor för human konsumtion. Därför är det resurseffektivt att producera kött på den typen av mark och vegetabiliska grödor på den bättre jorden.

Att i större utsträckning upphandla naturbeteskött jämfört med konventionellt producerat lammkött bidrar till bättre resurshushållning, minskad övergödning och gynnar den biologiska mångfalden.