Naturbeteskött - Betesdrift på naturbetesmark - lamm-och fårkött

Uppföljning kan ske exempelvis genom stickprovskontroller av levererade produkter. Då kontrolleras/granskas de uppgifter som leverantören har lämnat i anbudet, exempelvis genom:

• att uppgifter om certifiering med IP Sigill Lamm tillval naturbeteskött eller annan certifiering som uppfyller kravet är korrekta.
• att det av annan tillhandahållen dokumentation framgår att kravet är uppfyllt.

Observera att rekommendationen är att nya och reviderade kriterier används tidigast tre månader efter publicering. Läs mer här.

Observera att marknadstillgången på certifierat naturbeteskött för närvarande är väldigt låg för lammkött.

En marknadsanalys behöver säkerställa att tillgång finns innan kravet ställs.

Naturbetesdjur i Sverige betar minst halva betesperioden på naturbetesmarker och föds under vinterperioden till största del upp på grovfoder ¹. Naturbetesdjur betar på naturbetesmarker som inte plöjs eller skördas utan som kontinuerligt använts till bete under lång tid (ofta många hundra år) och är en del av det biologiska kulturarvet. På grund av den långvariga betesdriften har dessa marker fått en mycket artrikt växt-och djurliv. Det nedbetade gräset gör att många blommande örter trivs, vilka i sin tur skapar gynnsamma förhållanden för många fåglar, fjärilar och pollinerande insekter.

Betande djur är en förutsättning för att naturbetesmarkerna ska finnas kvar. Många naturbetesmarker har vuxit igen och försvunnit på grund av upphört bete. Då försvinner också den hävdberoende floran och faunan, och många arter knutna till dessa marker är därför hotade idag. Fler betesdjur behövs därför på naturbetesmarker för att klara det globala målet om ekosystem och biologisk mångfald i agenda 2030 och de svenska miljömålen om Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv². Betesdrift på naturbetesmark kan även bidra positivt till miljömålen om Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning. Naturbetesmarker kan vara hagmarker, strandängar, ljunghedar, alvarsmarker eller skogsbeten som inte har plöjts eller gödslats på minst 20 år.

De positiva bidragen till biologisk mångfald erhålls inte om djuren betar på mark som tidigare varit regnskog som skövlats eller om bete med tamboskap sker i savannområden där marken riskerar att degraderas om betestrycket är för hårt på ekosystemet. Dessa marker missgynnas istället för att gynnas av bete med tamboskap³.

Marknadstillgången på certifierat naturbeteskött för lammkött är för närvarande väldigt låg⁴. Även vid konventionell produktion i Sverige kan fåren någon gång under uppfödningstiden beta på naturbetesmarker. Företagare som åtar sig att sköta och bevara naturbetesmarker kan få ersättning⁵, men det är ofta svårt att identifiera exakt vilka djur som har betat markerna. För certifierat naturbeteskött är det kontrollerat att köttet kommer från de djur som har betat på naturbetesmarker under en bestämd period.   

¹ Naturbete Sverige, 2017

² Jordbruksverket-miljömålsrådet, 2019

³ Rapport 5671, Naturvårdsverket 2007

⁴ Sigill kvalitetssystem AB, 2020

⁵ Jordbruksverket, 2020

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2020-12-21, Krav ID 10454:1: Bytt nivå från bas till spjutspets. Kravet flyttat från tidigare undergrupp naturbete - lamm. Kravtexten är ändrad i enlighet med definition av naturbetesmarker från naturbetescertifieringen IP Sigill Naturbete och Naturbete Sverige. Samma skrivning som naturbete nötkött men definierat för lamm- och fårkött.2014-06-23, Krav ID 10454: Ursprunglig version