Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella Livsmedelsstrategin
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | |||
---|---|---|---|---|
Minimerad antibiotikaanvändning - kyckling | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvaran som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock1 i den stallavdelning2 som produktionen har skett. Max 1 procent av den råvara från kyckling som levereras under varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | ||||
Minimerad antibiotikaanvändning - kalkon | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktion av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Kriterietext Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kalkon som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Max 5 procent av den råvara från kalkon som levereras varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium. | ||||
Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Friska kycklingar och kalkoner är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är bland annat fothälsa, förebyggande smittskydd (till exempel rengöring mellan djuromgångarna i stallet) och beläggningsgrad. Kriterietext Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling och kalkon som visar att råvaran har producerats med beaktande av förebyggande hälsoparametrar för djurvälfärd som minst omfattar:
Hälsoparametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker till exempelvis uppkomna fotskador eller smittor ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | ||||
Ej näbbtrimning - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben förändrats för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Fjäderplockning och kannibalism är något som förekommer i minskad utsträckning i god stallmiljö med dämpad stress. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett relevant kriterium för djurvälfärd. Kriterietext Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. | ||||
Transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter kan ha negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och kan leda till ökad dödlighet. Kriterietext Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur. | ||||
Kompetens för transport av djur till slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet I- och urlastning vid transport av fjäderfä till slakt är en kritisk punkt gällande djurhälsa. Att ställa krav på kompetens om djurtransport hos förare samt den som sköter i- och urlastning kan bidra till ökad djurvälfärd under transport. Kriterietext Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid. | ||||
Bedövning vid slakt - kyckling, kalkon, höns | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska bedövas innan slakt men medlemsstaterna får medge undantag av religiösa eller kulturella skäl. De flesta medlemsstater medger sådant undantag, men exempelvis inte Sverige. Kriterietext Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Elektrisk bedövning Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Koldioxidbedövning | ||||
Foder utan fiskråvara - kyckling | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Majoriteten av den fisk som används till fiskmjöl kommer från ohållbart fiske. Överfiske kan leda till att havens ekosystem kollapsar och havens biologiska mångfald påverkas negativt. Att undvika fiskmjöl i foder kan bidra till minskad efterfrågan av fiskmjöl. Kriterietext Råvara av kyckling ska komma från djur som under hela uppfödningsproduktionen fått foder utan fiskråvara. | ||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. |
En livsmedelsstrategi för Sverige anger att: Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö.1 Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta mot detta mål är genom att ställa krav i sin upphandling av livsmedel.
Vad är ett kravpaket?
Kravpaket kyckling, kalkon och höns Nationella livsmedelsstrategin innehåller de hållbarhetskriterier för kyckling, kalkon och höns som även återfinns i svensk djurskyddslag, riktlinjer från Jordbruksverket eller branschöverenskommelser inom Sverige.
Syftet med kravpaketet är att förenkla kriterieanvändandet, underlätta avvägningar och prioriteringar samt tydliggöra upphandlande organisationers målsättning för anbudslämnare.
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.
1 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Prop. 2016/17:104
Kyckling-, kalkon- och hönskött och produkter därav.
Hur använder jag kravpaketet?
Kriterierna i kravpaketen ska användas som andra kriterier – välj kriterium efter behov, mål och uppföljningsförmåga. Du kan tyvärr inte vara säker på att det finns marknadstillgång på produkter som lever upp till alla kraven i paketen och fortfarande fyller ditt övriga behov av sortiment. Det är därför inte tänkt att alla krav i paketet ska ställas på alla produkter.
Tips för användning av kravpaket
- Tänk igenom ditt behov av sortiment.
- Tänk på skillnaden mellan sammansatta/enkla produkter.
- Tänk igenom dina övriga behov och krav, förpackningsstorlek etc.
- Säkerställ marknadstillgång genom exempelvis produktdatabas.