Förbrukningsartiklar tillverkade i klorfri plast

Kontrollera i teknisk dokumentation eller analysprotokoll att klorerade plaster inte används i högre halter än angivet i kravet för levererade produkter.

Om en verifierad egendeklaration används som bevis för kravet, begär in leverantörens egendeklaration inklusive dokumentation som visar att kravet uppfylls. Egendeklarationen ska vara verifierad av ett verifieringsorgan ackrediterat för uppgiften enligt ISO/IEC 17029 eller likvärdig standard.  

Endotrakealtuber har undantagits från kravet eftersom det inte finns produkter på marknaden i klorfri plast som erbjuder efterfrågad medicinteknisk funktion och patientsäkerhet. Ett tilldelningskriterium kan ställas som driver marknaden mot att använda alternativa mjukgörare till ftalater; ”Endotrakealtuber fria från ftalater” (KravID 11252).

Det finns idag ett begränsat antal ackrediterade verifieringsorgan för ISO/IEC 17029 (Bedömning av överensstämmelse - Allmänna principer och krav för validerings- och verifieringsorgan) eftersom det är en relativt ny standard. Detta kan komma att ändras, särskilt om efterfrågan på att verifiera kravuppfyllelse på detta sätt ökar. Mer information om standarden och ackrediterade verifieringsorgan finns på Swedacs webbplats.  

Genom kravet undviks dels ingående ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper som används vid tillverkning av klorerad plast, dels de svårnedbrytbara miljöfarliga ämnen som bildas vid tillverkningen och i avfallssteget. Samtidigt undviks exponering för tillsatta mjukgörare med hälsofarliga egenskaper i medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar används framför allt klorerad plast, det vill säga att klor används och inte andra motsvarande halogener som till exempel fluor, brom eller jod.

Vid tillverkning av klorerad plast, till exempel polyvinykloridplast (PVC) används vinylklorid, som kan orsaka miljörelaterade problem i de tre tillverkningsstegen såväl som avfallssteget. Vinylklorid som sådan är cancerframkallande. De flesta engångsartiklar som används inom vården förbränns med risk att giftiga ämnen bildas om temperaturen inte är tillräckligt hög, som dioxiner och andra klororganiska föreningar. Vid svenska avfallsförbränningsanläggningar används tillräckligt höga temperaturer men så är inte fallet överallt. Den saltsyra som bildas vid förbränning av klorerade plaster kräver en neutraliseringsprocess som i sig genererar komplexa nedbrytningsrester och kräver specialhantering och resurser i förbränningsanläggningen.¹ 

En kartläggning av avfallsströmmarna för klorerad plast (PVC) gjordes av Nordiska ministerrådet under 2018.² I Danmark finns till exempel en speciell nationell lagstiftning kopplad till PVC i avfallsledet med särskilda avfallsflöden för PVC och en minskad förbränning som mål.³   Sedan 1999 finns i Danmark en avgift för att driva på en minskad användning av klorerade plaster som PVC och ftalater.⁴ 

I nuläget utgörs cirka 25 - 35 procent av all medicinteknisk utrustning inom hälsosektorn av klorerad plast.⁵   Inom flera områden används idag redan klorfria plaster, så kallade PVC-fria alternativ, i stor utsträckning. Detta görs för att komma bort från problemet med ämnen med hälsofarliga egenskaper som kan vandra ut från plasten i samband med användning av produkterna.  Man undviker också möjliga liknande risker med nya mjukgörare som tillsätts till PVC-plasten. Detta är särskilt viktigt inom områden där barn exponeras och vid behandlingar där förbrukningsartikeln kommer i kontakt med vävnad och kroppsvätskor. För exempelvis tappningskatetrar har produkter i alternativa plastmaterial tagits fram.⁶ 

1. Chlorine and Building Material: A global Inventory of productions Technologies, Markets, and Pollution Phase 1: Africa; The Americas,  and Europe.
2. PVC waste treatment in the Nordic countries. Nordic Council of Ministers. TemaNord 2019:501 
3. BEK nr 1309 af 18/12/2012.
4. Lov om afgift på polyvinylklorid og ftalater, lov nr. 954 af 20. december 1999.
5. PVC Informationsrådet (2018).  https://pvc.dk/pvc-i-samfundet/pvc-i-sundhedssektoren/
6. Stripple, H. et al. Development and environmental improvements of plastics for hydrophilic catheters in medical care: an environmental  evaluation. Journal of Cleaner Production. Vol 16, Nov 2008; 1764-1776.

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.