Miljöspend – ny möjlighet till strategiskt hållbarhetsarbete
- Trendens
Att få en analys av exakt hur mycket olika inköp har påverkat klimatet har varit svårt. Men nu finns en ny metod, Miljöspend, där man kan räkna ut hur stor klimatpåverkan varje inköpskategori har. Därmed blir det tydligare vart man ska rikta sina insatser.
Klimatet är en av vår tids viktigaste frågor och all offentlig verksamhet ska bidra till att uppfylla Sveriges klimatmål.
Att arbeta strategiskt med hållbarhet blir därför viktigare. Men det är svårt att arbeta strategiskt när man inte har siffror på hur stor klimatpåverkan olika inköp har. Hur vet man då vart man ska rikta sina satsningar för att minska miljöpåverkan, på elinköp, inhyrda konsulter, livsmedelsköp eller driftentreprenad av äldreboende? Miljöspend är ett sätt att få svar.
Miljöspend – se klimatpåverkan för varje spenderad krona
Miljöspend är en metod som integrerar miljöaspekter i inköpsanalysen. Spendanalys är redan en vanlig metod för att se vad organisationen lägger sina pengar på. I Miljöspend lägger man till miljöaspekter såsom klimatpåverkan i den befintliga spendanalysen.
"Tidigare har det varit ganska omständligt att analysera sin miljöpåverkan från alla inköp."
– Tidigare har det varit ganska omständligt att analysera sin miljöpåverkan från alla inköp, säger Jens Johansson, hållbarhetsexpert på Upphandlingsmyndigheten och en av personerna bakom metoden. Man har fått räkna på varje enskilt inköp. För att få reda på hur stor klimatpåverkan inköpet av en vara eller tjänst har, behöver du veta till hur stor del den består av olika miljöbelastning genom att ta inköpsvolymen för olika typ av inköp och multiplicera med respektive indikator. Så får man fram en ungefärlig miljöpåverkan för alla inköp. Med den här metoden blir det möjligt att utifrån en färdig spendanalys se miljöpåverkan bara genom att lägga till miljöpåverkan för varje kategori.
En spendanalys delar upp alla inköp i kategorier med underkategorier, för att få både en helhetsbild och detaljerade uppgifter om vad olika poster kostar. Exempel på kategorier är förbrukningsmaterial och underkategorier kan vara städkemikalier och kontorsprodukter.
De olika kategoriernas klimatpåverkan bygger på livscykelanalyser och är framtagna tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet. De ger riktningsvisare om vilka ungefärliga miljöeffekter som inköp inom olika inköpskategorier kan ha. Materialet finns på Upphandlingsmyndighetens hemsida och under året beräknas dessa siffror uppdateras. Där kan du också läsa mer om miljöspend och spendanalys.
Konkreta siffror ett måste för strategiskt arbete
Miljöspend kan öka medvetenheten om vad organisationen köper och vilken miljöpåverkan det har. Genom att se nuvarande påverkan inom olika kategorier kan man sätta mål och mäta förändring. Det möjliggör också strategiskt arbete med inköpen, antingen genom att förändring av inköp eller genom att ställa krav på leverantören och följa upp.
– Metoden gör det tydligt vilken storleksordning kategorierna har i förhållande till varandra och var man ska rikta sina resurser, säger Jens. Till exempel hade vi en kommun med i pilotstudien om metoden. Redan innan de deltog i piloten hade de jobbat med spendanalys, men de hade inte några konkreta siffror på miljöpåverkan. De fick gå på antaganden. Det gjorde att man ibland förbisåg stora poster.
Men när de deltog i pilotstudien och fick siffror på olika kategorier kunde de se vilken stor klimatpåverkan till exempel tjänster där olika former av boende ingår har. Och det leder till frågor om hur man kan utveckla olika typer av inköp och upphandlingar. För en del tjänster krävs större samverkan med leverantören för att åstadkomma förbättringar medan andra hanteras bäst genom att utveckla den egna organisationen eller genom att ställa krav i upphandlingen, avslutar Jens.
Metoden ska bli ett verktyg
Just nu pågår arbete med att ta fram aktuella värden för klimatpåverkan till alla kategorier i spendanalysen. Förhoppningen är att de verktyg som redan finns på marknaden för spendanalys ska inkludera de siffror som tas fram. På så sätt kommer det bli enklare för organisationer att mäta och arbeta effektivt och strategiskt med sina inköps klimatpåverkan.