Att bygga för en okänd framtid
- Trendens
Hur gör man framtidens resande smidigt, när man inte vet hur framtiden ser ut? Genom att bygga flexibelt och i etapper, enligt Västerås stad som bygger ett nytt resecenter som ska täcka behoven för 75–100 år framåt i tiden.
Innehåll på denna sida
– Det enda vi vet är att vi inte vet vad som händer i framtiden, säger Sanna Edling, projektchef för Mälarporten där det nya resecentret kommer byggas. För att kunna möta framtidens okända förändringar måste vi göra lösningar som fungerar nu, men som också går att justera när behoven ändras.
Västerås nya resecenter ska täcka behoven för 75–100 år framåt i tiden. Det ska vara attraktivt och tryggt för alla, och samtidigt anpassat efter resemönster påverkade av framtidens digitalisering, drönare och självkörande fordon.
– En byggnad måste vara anpassad för flera funktioner under sin livstid, utan att man behöver riva den, säger Jonas Living, byggprojektchef resecentrum.
"När man gör allt på en gång kan det ta 10–15 år innan man växer i lösningen. "
Jonas Living-Byggprojektchef resecentrum
Etapptänk med flexibilitet för framtiden spar pengar
Ett sätt att anpassa för en okänd framtid är att jobba med etapper. Man gör en detaljplan för den fullständiga lösningen, men man bygger allt eftersom regionen utvecklas och behoven uppstår. Det ger möjlighet att göra vissa justeringar utifrån utvecklingen och saker man inte kunde förutspå från början.
– När man gör allt på en gång kan det ta 10–15 år innan man växer i lösningen, säger Jonas, samtidigt som behovet kanske har ändrats. Dessutom slipper man ta hela kostnaden på ett bräde vilket gynnar skattebetalarna både lokalt och nationellt.
Resecentret kommer byggas i två etapper. Etapp ett beräknas påbörjas 2023 och innebär bland annat ny resecentrumbyggnad, nytt busstorg och delar av nya perronger och spårområden. Den andra etappen planeras påbörjas först efter år 2035, då Trafikverket byggt om bangården i sin helhet.
Tydliga kostnadskrav har gett bättre lösningar
Efter att förprojekteringen av resecentret var klar insåg man att den första kostnadskalkylen var för hög. När man sedan tittade över planerade konstruktioner såg man att bara genom att göra taket annorlunda skulle man spara stora delar av kostnaderna. Den nya budgeten beräknades bli en miljard kronor. En 30 procentig besparing. Dessutom blev den nya konstruktionen mer flexibel.
– Det är inte alltid en prispress ger sämre resultat. Det är inte första gången jag är med om att en ny, mer kostnadseffektiv lösning också blir bättre. Är budgeten obegränsad kan det se ganska roligt ut ibland, det blir för mycket av det goda.
"Ett sånt här projekt är lite som en supertanker. När man väl fått det i rullning är det svårt att ändra kurs."
Sanna Edling-Projektchef för Mälarporten
Upphandling en chans att påverka
Både Sanna och Jonas ser det nya resecentret som en otrolig möjlighet för Västerås Stad att driva en mer hållbar utveckling. Dels genom att bygga en lösning som bidrar till ett mer hållbart resande, dels genom att påverka branschen och kommunen i en mer hållbar riktning.
– Det är oftast varken billigare eller dyrare att göra hållbara lösningar än konventionella lösningar, säger Jonas. Men det kräver ett nytt, smartare sätt att tänka. Gräsmatta i parker kräver till exempel mycket skötsel, vilket ger större kostnader över tid. En genomtänkt rabatt kräver mindre skötsel och bidrar samtidigt till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
I ryggen har projektet och upphandlarna de stora penseldragen, som Agenda 2030. Men i varje enskild upphandling handlar det om att vara konkret.
– Man kan inte bara skriva att det ska vara hållbart, man måste skriva hur också, säger Jonas.
Att behålla riktningen under lång tid
En utmaning med så här långa projekt är att hålla tempot och riktningen.
– Ett sånt här projekt är lite som en supertanker. När man väl fått det i rullning är det svårt att ändra kurs. Därför måste man ha tydliga mål från början. Man måste också veta vad man behöver göra i början, vad man kan göra i slutet och vad man kan göra parallellt.
Måldokument, styrdokument och handlingsplaner bygger därför på många och noggranna utredningar.
– Såna här projekt blir väldigt utredningstunga, säger Sanna. Vi har också skyddszoner att ta hänsyn till, men de gör att vi hinner planera. Vi hinner tänka efter, då hinner vi också med att fatta kloka beslut.
Ett projekt som pågår under 30 år hinner med många mandatperioder. Men tack vare tydliga mål och förklarande dialog har arbetet inte påverkats så mycket.
– Det är viktigt att vara tydlig med vad som ska göras och varför, säger Sanna och sedan kan man ha en diskussion om hur. Vi ska inte slänga oss med ord utan ha en ständig dialog med välgrundade argument som bygger på analyser och utredningar. Men det gäller inte bara politiken. Det är här ett projekt för invånarna, så vi har lika mycket dialog med dem. Framför allt med framtidens västeråsare, ungdomarna som är vuxna när Mälarporten och resecentrum är utvecklat.
Därför bygger Västerås stad ett nytt resecenter
- Mälardalsregionen, där Västerås ligger, har 40 procent av Sveriges befolkning och sysselsättning.
- Tågrälsen mellan Västerås och Stockholm passerar tre län som tillsammans är arbetsmarknad för 1,3 miljoner personer.
- 10 procent arbetspendlar till annat län och ännu fler arbetspendlar inom länet.
- 2018 var det 61 000 på- och avstigande tågresenärer på Västerås central en vanlig vecka och det skedde i snitt 34 123 bussresor varje dag.
- Fram till år 2050 förväntas befolkningen i Mälardalsregionen öka till 1,4 miljoner personer och antalet arbetstillfällen bli 700 000 fler. Antalet invånare i Västerås stad beräknas öka från 153 000 idag till 230 000 år 2050.