Inköpen kan göra skillnad för människor och miljö
- Trendens
Kristian Hemström är sedan september 2022 hållbarhetschef på Upphandlingsmyndigheten. Han kommer närmast från Region Stockholm där han var miljöchef. Kristian är i grunden miljövetare med stort intresse för internationella relationer och mänskliga rättigheter. Hans uppgift är bland annat att leda det strategiska arbetet med att utveckla hållbarhetsfrågorna på myndigheten och stärka samverkan med andra aktörer.
Innehåll på denna sida
Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2023 att upphandling kan bidra till att nå klimat- och miljömål samt mål om social hållbarhet. Kristian Hemström håller med och nämner transporter, bygg- och anläggning, livsmedel, klimat, energi och kemikalier som exempel på områden där de offentliga inköpen kan göra stor skillnad.
– Det är viktigt att fasa ut farliga ämnen inom kemikalieområdet. Inte minst i offentliga miljöer. Skolor och sjukhus ska vara giftfria och jag anser att kraven i upphandlingar ska vara drivande och gå längre än vad lagstiftningen kräver.
Att ställa krav på arbetsrättsliga villkor, hållbara leveranskedjor och universell utformning för ökad tillgänglighet är exempel på viktiga områden inom social hållbarhet.
"För att nå framgång krävs nytänkande, innovation och samverkan."
Kristian Hemström-Hållbarhetschef på Upphandlingsmyndigheten
Nya hållbarhetsdirektiv på gång
Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en av lagarna som reglerar hur en upphandling ska göras. LOU innehåller också skrivningar som styr vilka krav på hållbarhet som kan och bör ställas.
Upphandlingslagstiftningen bygger på EU-direktiv och förordningar. Flera förändringar som påverkar hållbarhetsområdet är att vänta.
– I Clean vehicle directive (CVD), som är implementerat i svensk lag, skärps exempelvis kraven på andelen rena bilar som upphandlas. Förordningen om ekodesign för hållbara produkter kommer också att påverka de offentliga inköpen i en mer hållbar riktning, enligt Kristian Hemström som tillägger att ren bil enligt CVD är en lätt bil som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer.
Ett annat förslag från EU är TEU directive on Corporate Sustainability Due Diligence – på svenska ungefär direktiv om företags ansvar för hållbarhet. Det handlar om att företag inom EU måste säkerställa att de tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö.
När det gäller den nationella lagstiftningen föreslog den tidigare regeringen att skrivningen i LOU om att bland annat miljöhänsyn bör beaktas vid upphandling, ändras till ”ska beaktas”. Förslaget innebär också att fler områden omfattas. Det finns en lagrådsremiss och frågan ligger nu på den nya regeringens bord.
Regeringsuppdrag om cirkulär upphandling
Ett område som får alltmer uppmärksamhet, även inom offentliga affärer, är cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har ett flerårigt regeringsuppdrag om cirkulär och fossilfri upphandling. En tvärfunktionell arbetsgrupp på myndigheten ansvarar för framdriften.
– Cirkulär ekonomi är ett förhållandevis nytt område under utveckling. För att nå framgång krävs nytänkande, innovation och samverkan. Vi har nyligen presenterat en handlingsplan för regeringen och kommer under 2023 att intensifiera arbetet, säger Kristian Hemström.
Långsiktigt arbete för fossilfri kollektivtrafik
Ett mycket bra exempel på när strategiska inköp och krav i upphandlingar har gjort skillnad är kollektivtrafiken i Stockholm. Pendeltåg, tunnelbana och lokalbanor drivs idag på el från förnybara källor. Alla SL-bussar körs på förnybara drivmedel och hela kollektivtrafiken är Bra miljövalsmärkt.
Stockholms kollektivtrafik är idag en av världens mest miljövänliga. Omställningen av kollektivtrafiken till fossilfrihet är resultatet av ett långsiktigt arbete där höjda målsättningar har gjorts om till krav i upphandlingar.
– Exemplet med kollektivtrafiken visar hur viktigt det är med tydliga politiska mål och teknikutveckling i samverkan med marknaden, i det här fallet busstillverkarna, för att de offentliga inköpen ska kunna bidra till en hållbar utveckling, avslutar Kristian Hemström.