Viktiga lagreformer och domar under 2022

Den 29 augusti 2022 trädde IPI-förordningen i kraft. Den ger EU-kommissionen möjlighet att utreda och besluta om vissa åtgärder som begränsar tillträdet i offentliga upphandlingar för leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer. Om kommissionen överväger att tillämpa IPI så kommuniceras detta redan i samband med att en utredning inleds. Upphandlande organisationer behöver alltså i dagsläget inte vidta några åtgärder.

Från och med den 1 januari 2023 införs en särskild möjlighet att reservera deltagandet för idéburna organisationer vid upphandling av vissa tjänster som omfattas av bilaga 2 till LOU. Samtidigt införs en motsvarande möjlighet i lagen om valfrihetssystem (LOV). De nya reglerna syftar till att främja idéburet deltagande i välfärden.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 2022 och berör upphandlingar som omfattas av de icke-direktivstyrda reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS).

Nya regler om överprövning trädde i kraft den 1 juli 2022. Förändringen innebär bland annat att domstolarna ska handlägga överprövningsmål skyndsamt och att det införs begränsningar för när domstolen får beakta nya omständigheter i målet.

Utöver detta påverkas överprövningar av avgöranden i Högsta förvaltningsdomstolens mål HFD 2022 ref. 4 I och II. Där framgår att leverantörer har skyldighet att påtala brister i upphandlingsdokumenten under upphandlingens gång. Leverantörer som vill vara säkra på att kunna driva talan i domstol behöver därmed vara noga med att ställa frågor i upphandlingar.