Åtgärder mot arbetslivskriminalitet vid entreprenadupphandling under byggprocessen
Den här fördjupningen riktar sig till alla beställarroller som kommer i kontakt med entreprenadupphandling inom bygg- och anläggning. Inom den sektorn är risken för arbetslivskriminalitet påtaglig, särskilt när det gäller utnyttjande av utländsk arbetskraft genom oskäliga arbetsvillkor och ekonomisk brottslighet i form av skattefusk och bokföringsbrott. Det förekommer även att leverantörer förknippas med organiserad brottslighet.
Innehåll på denna sida
Risken är påtaglig att oseriösa aktörer i olika leverantörsled vinner upphandlingar och därmed missgynnar seriösa leverantörer. Det är ett gemensamt ansvar för upphandlande organisationer, arbetsmarknadens parter, näringslivet och rättsvårdande myndigheter utestänga oseriösa aktörer. Vid upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader behöver du som beställare vidta olika åtgärder genom hela byggprocessen, det vill säga inte enbart i upphandlingsskedet.
Entreprenadtjänster upphandlas ofta genom projektspecifika upphandlingar, det vill säga upphandlingskontrakt snarare än ramavtal. I detta webbstöd kommer vi utgå från den vanligaste formen, som kännetecknas av att den offentliga beställaren handlar upp en huvudentreprenör för att utföra entreprenadtjänsterna. För att fullgöra avtalet köper huvudentreprenören i sin tur in ett flertal underentreprenörer, inköp som då inte omfattas av reglerna för offentlig upphandling. Oavsett om huvudentreprenören (eller underentreprenören) är registrerad i Sverige eller i ett annat land, finns en potentiell risk för arbetslivskriminalitet och du som offentlig beställare bör vidta åtgärder i varje enskild upphandling. Du som beställare behöver ta ett övergripande ansvar för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprocessen och samtliga upphandlingar som följer av entreprenaden. I varje del av byggprocessen finns åtgärder att vidta.
Upphandlingsprocessen för upphandling av huvudentreprenör i bygg- och anläggningsprojekt sker inom ramen för byggprocessen. Förberedelsefasen kan inledas redan i byggidé-skedet, det vill säga redan i samband med initieringen av ett byggprojekt. Realiseringsfasen i upphandlingsprocessen motsvarar vanligen byggtiden.
1. Samhällsplanering
Redan i samhällsplaneringsskedet finns det möjlighet att vidta åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling. Du som beställare har möjlighet att styra upphandlingar inom bygg och anläggning utifrån fastställda mål genom hela byggprocessen. I det strategiska inköpsarbetet behöver den upphandlande organisationen säkerställa att nödvändiga verktyg finns på plats. Till exempel är tydliga riktlinjer och utbildningar för inköpare avgörande för att upptäcka och hantera risker. Stöd som digitala verktyg, visselblåsarsystem, och tredjepartsgranskningar kan stärka kontrollen och förebygga oseriösa aktörer. Krav på transparens, riskbedömning och uppföljning i inköpsprocessen behöver ställas.
I samhällsplaneringsskedet kompletteras detta webbstöd av Boverkets vägledning för planorienterade arbetssätt för brottsförebyggande och trygghetsskapande.
Entreprenadupphandling sker ibland decentraliserat och delvis frånskilt ordinarie inköpsverksamhet, till exempel inom teknisk förvaltning. Detta innebär en viss frånkoppling från ordinarie inköpsverksamhet vilket kan utgöra en risk. Till exempel kan det finnas brist på gemensamma arbetssätt för att motverka arbetslivskriminalitet eller oklarheter i ansvarsfördelningen.
Det är också vanligt att ansvaret för avtalsförvaltning, inklusive uppföljning efter avtalstecknande lämnas över inom samma upphandlande organisation, till exempel från inköparen till byggprojektorganisationen.
Ett framgångsrikt arbete med att motverka arbetslivskriminalitet förutsätter ett väl utvecklat samarbete mellan inköpsfunktionen, projektorganisationen samt olika stödfunktioner, till exempel controllers och juriststöd för upphandlande verksamhet. Tydlig roll- och ansvarsfördelning möjliggör en effektiv hantering av de olika situationer som kan uppkomma i byggprocessens olika skeden. Till exempel kan det som står skrivet om att motverka arbetslivskriminalitet i den styrande inköpspolicyn behöva ha en kompletterande skrivning i de dokument som styr beställarens byggprojektorganisation för att inte tappa viktig uppföljning under byggskedet.
Tänk på att säkerställa kompetens
Tillgång till rätt kompetens i den upphandlande organisationen, inklusive beställarens projektorganisation, är en viktig förutsättning för att kunna motverka arbetslivskriminalitet i bygg- och anläggningsprojekt. Kompetens att motverka arbetslivskriminalitet behöver bland annat omfatta kunskap om risker samt förmåga och resurser att granska anbudsgivare och genomföra avtalsuppföljning.
2. Byggidé
Enligt Byggmarknadskommissionens slutrapport råder en bred enighet inom byggsektorn att fusk och kriminalitet utgör ett omfattande problem i den egna branschen. Risken för arbetslivskriminalitet kan i de flesta fall redan från början konstateras vara hög. Redan i byggidé-skedet sätts förutsättningar för entreprenadupphandlingen, även om inramningen hos dig som beställare kan vara en annan än upphandling. Tidiga inriktningsval för projektet kan påverka möjligheten att motverka arbetslivskriminalitet i senare skeden av byggprocessen.
Åtgärder mot arbetslivskriminalitet bör inkluderas i projektets mål, särskilt om detta saknas eller inte är tillräckligt konkret i styrande dokument, som till exempel inköpspolicy.
Uppföljningsbara mål kan till exempel utgå från andelen felfria arbetsplatskontroller eller andelen kontrollerade och godkända underentreprenörer i byggprojektet.
Byggprojektledaren har en bred roll som även är viktig för att säkerställa att projektmålen nås samt att krav och villkor efterlevs. Det kan finnas fördelar med att använda en byggprojektledare från din egen organisation.
En extern byggprojektledare kan medföra risker om den personen inte är fullt införstådd med din organisations mål och prioriteringar för att motverka arbetslivskriminalitet. Vid användning av en extern byggprojektledare är det därför särskilt viktigt att projektledaren får nödvändigt stöd och styrning från den upphandlande organisationen för att aktivt kunna motverka arbetslivskriminalitet.
Även om det är konstaterat att risken för arbetslivskriminalitet är hög inom byggbranschen generellt kan bilden variera beroende på exakt vad som upphandlas. Vill du få en fördjupad förståelse för andra upphandlingsområden kan du använda dig av vårt metodstöd för riskbedömning av arbetslivskriminalitet. Branschorganisationer och fackförbund i utsatta branscher har ofta kunskap om problematiken och kan ha verktyg som kan utnyttjas i upphandling. Det är dock fortfarande viktigt att du som beställare funderar över på vilket sätt exempelvis en branschspecifik auktorisation verkligen bidrar till att motverka arbetslivskriminalitet.
3. Projektera
I samband med projektering startar förberedelserna för entreprenadupphandlingen på allvar genom att förfrågningsunderlag, det vill säga upphandlingsdokument, arbetas fram.
I förfrågningsunderlaget (upphandlingsdokumenten) kan du som beställare övergripande behöva tydliggöra hur du ser på arbetet att motverka arbetslivskriminalitet, vilka mål ni har och på vilket sätt ni avser följa upp att huvudentreprenören efterlever kravställningarna.
Att inte släppa in oseriösa företag i din upphandling från första början är den mest effektiva riskhanteringen. Om oseriösa aktörer inte lockas att lämna anbud undviker du att lägga tid och resurser på dem och du kan fokusera på de sunda företagens anbud. Det är också viktigt att du avsätter tid för erfarenhetsåterföring.
Vid framtagandet av förfrågningsunderlaget till upphandlingen, det vill säga upphandlingsdokumenten, behöver du som beställare även reflektera över vilka förutsättningar ni ger entreprenören att effektivt kunna motverka arbetslivskriminalitet. Hur ni avgränsar arbetsområdet och utformningen av produktionstidsplanen kan påverka entreprenörens förutsättningar att hantera risker. Till exempel kan en starkt forcerad tidsplan sätta press på huvudentreprenören genom att det uppfattas som ett överordnat projektmål. Därigenom kan risken öka för att oseriösa underleverantörer kontrakteras genom slarv och bristande kontroll på grund av tidplanen.
Vid entreprenadupphandling utgörs kärnan i arbetet att motverka arbetslivskriminalitet av att
- genomföra leverantörsprövning (se punkt 4. Bygga)
- ställa krav på ID-kort och inskrivning av individer (se punkt 4.1 Grundläggande krav)
- ställa arbetsrättsliga villkor (se punkt 4.1 Grundläggande krav)
- ställa krav på kontroll av underentreprenörer (se punkt 4.1 Grundläggande krav)
- säkerställa att avtalet medger påföljd vid avtalsbrott eller brott mot lagar och regler (se punkt 4.1 Grundläggande krav)
- följa upp krav under byggtiden, inklusive genomförande av kontroller på arbetsplatsen (4.3 Uppföljning)
Utgångspunkter för upphandlingar som motverkar arbetslivskriminalitet
Viktigt på riktigt – Handledning för offentliga beställare (publikation från Byggföretagen)
4. Bygga
I denna vägledning utgår vi ifrån att det är i inledningen av byggskedet som krav och villkor fastställs och entreprenadupphandlingen genomförs. Exakt skedestillhörighet för dessa arbetsmoment kan dock variera. Övergripande aspekter om utformning av förfrågningsunderlag (upphandlingsdokument) och affärsupplägg återfinns under punkt 3 Projektera, ovan.
I entreprenadupphandling behöver det övervägas att ställa krav och villkor för att motverka att oseriösa entreprenörer, oavsett leverantörsled, anlitas samt för att säkerställa att det finns system och rutiner för att upptäcka och åtgärda avvikelser under hela avtalstiden. Lika viktigt är att du som beställare följer upp de krav som ställts kontinuerligt och säkerställer att beställarens krav förs vidare av leverantören till underleverantörerna. Notera att uppföljning av huvudentreprenör och underentreprenörer måste ske på avtalsrättsliga grunder.
I entreprenadupphandlingar som omfattar stora belopp är det motiverat att använda ett heltäckande paket av krav och villkor för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling. Hur många krav som ställs behöver dock vägas mot den upphandlande organisationens kapacitet att följa upp. Att krav inte följs upp kan utnyttjas av oseriösa leverantörer.
Stort fokus läggs ofta på att hantera risker på själva byggarbetsplatsen, men arbetslivskriminalitet kan förekomma i hela leveranskedjan till exempel i tillverkande industri. Ett exempel på detta är prefabricerade byggnadsdelar, som produceras utanför byggarbetsplatsen. Vid entreprenader med hög prefabriceringsgrad kan det behövas en särskild riskhantering för att motverka arbetslivskriminalitet. En sådan riskhantering kan till exempel handla om entreprenörens rutiner för leverantörskontroller i tillverkande industri.
De förslag på upphandlingskrav och tillvägagångssätt som beskrivs nedan ska ses som en grund som du som beställare bör överväga vid upphandling av entreprenader. Det finns en rad olika branschinitiativ som tillhandahåller förslag på arbetssätt och upphandlingskrav för att motverka arbetslivskriminalitet, liksom tjänster för uppföljning och kontroll. Det finns goda skäl att ta vidare inspiration från dessa för att ytterligare förstärka arbetet att motverka arbetslivskriminalitet.
Bankinitiativet (Bankinfrastrukturs webbplats)
Sund konkurrens (Byggföretagens webbplats)
Byggnads krav vid offentlig upphandling (Byggnads webbplats)
Svensk Byggkontrolls webbplats
Utöver branschinitiativ finns även företagsspecifika initiativ som också kan vara värdefulla.
Upphandlingslagarna innehåller regler om leverantörsprövning, det vill säga uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav, som du som beställare bör använda dig av för att motverka arbetslivskriminalitet. Dessa regler ska kontrollera att leverantören inte har gjort sig skyldig till vissa typer av överträdelser eller befinner sig i kvalificerade ekonomiska svårigheter, och att de har de resurser och den kapacitet som krävs för att kunna utföra det uppdrag som upphandlingen avser. Med anledning av att uteslutningsgrunderna består av obligatoriska- och frivilliga grunder, är det viktigt att upphandlaren även tillämpar de frivilliga grunderna för att motverka arbetslivskriminaliteten.
Även under avtalstiden behöver du som beställare säkerställa att kraven i upphandlingen uppfylls. Läs mer om detta i kapitel 4.3 Uppföljning.
Verktygslådan: Avtalsuppföljning som motverkar arbetslivskriminalitet
4.1 Grundläggande krav
De frivilliga krav och villkor som upphandlande organisationer minst bör överväga för att skapa förutsättningar för att motverka arbetslivskriminalitet vid upphandling inom bygg- och anläggningsområdet har Upphandlingsmyndigheten valt att kalla grundläggande krav. Det finns många ytterligare krav och villkor som kan och bör övervägas. Exempel på detta finns inom branschinitiativen och i kapitlet 4.2 Fler krav och villkor, nedan.
Det förekommer att oseriösa företag använder sig av obehörig personal eller individer som inte har rätt att arbeta i Sverige. Den viktigaste anledningen till att genomföra kontroller av individer i samband med inskrivning och vid arbetsplatskontroller är att det kan ge indikationer om arbetslivskriminalitet hos företag som är verksamma på byggarbetsplatsen. Syftet med detta krav är inte att identifiera arbetstagare i en utsatt situation.
Krav bör ställas i förfrågningsunderlaget (upphandlingsdokumenten) på att personer som vistas på byggarbetsplatsen väl synligt bär ID-kort som styrker personens identitet och arbetsgivartillhörighet, till exempel ID06 eller likvärdigt. ID-kortet bör vara integrerat med inpasseringssystem (om tillämpligt).
Krav bör ställas på att samtliga individer innan arbetet påbörjas genomgår en kontroll av identitet, nationalitet samt vissa följdkontroller för medborgare från andra länder. Denna kontroll kallas vanligen inskrivning och samordnas oftast med en obligatorisk arbetsplatsintroduktion där bland annat skydds- och säkerhetsföreskrifter gås igenom. Vid inskrivningen kontrolleras bland annat följande:
- att individen har ett giltigt ID-kort som är utställt på rätt företag
- att det utställda företaget är kontrollerat/ föranmält (se kontroll av underentreprenörer nedan)
- handling som styrker identitet och nationalitet
- handling som styrker rätten att arbeta i Sverige (för utländska medborgare)
Krav kan även ställas på att huvudentreprenören har tillgång till en person med utpekat ansvar för inskrivning av individer på byggarbetsplatsen. Den befattning som ansvarar för inskrivningen behöver ha kunskap om arbetslivskriminalitet och hur uppgifter ska verifieras. Denna kunskap kan erhållas genom att ta hjälp av specialiserade företag och genom utbildning som exempelvis tillhandahålls av branschorganisationen Byggföretagen.
Du som beställare behöver vara medveten om att en trovärdig utfärdare av ID-kort för arbetsplats behöver ha starka rutiner för identitetskontroll med mera för att försvåra missbruk av systemet.
Tänk på hur påföljder riktas
Eventuell avvisning av obehöriga individer från byggarbetsplatsen behöver sammankopplas med påföljder för det ansvariga företaget. Det förekommer att byggnadsarbetare utnyttjas av oseriösa företag och därmed utgör offer för arbetslivskriminalitet.
Att ställa och, inte minst följa upp, krav på arbetsrättsliga villkor är en central del i arbetet att motverka arbetslivskriminalitet genom att det bidrar till att motverka utnyttjande av arbetskraft. Ett sätt att följa upp krav på arbetsrättsliga villkor är att utföra egna stickprovskontroller under hela byggtiden.
För att underlätta verifiering av efterlevnaden kan krav ställas på att huvudentreprenören ska känna till underentreprenörernas kollektivavtalsstatus och redovisa detta för beställaren. Det är lämpligt att samverka med facket vid kontroller av arbetsrättsliga villkor. Ofta anlitas specialiserade företag för dessa kontroller på grund av den höga komplexiteten.
Risk för oskäliga arbetsvillkor kan även förekomma i leveranskedjan bortom byggarbetsplatsen och utanför Sveriges gränser. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska upphandlande organisationer under vissa omständigheter kräva att huvudentreprenören fullgör kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Du som beställare har i det fallet också en skyldighet att kräva att huvudentreprenören säkerställer att detta krav förs vidare till underleverantörerna. Motverkande av oskäliga arbetsvillkor i leveranskedjan kopplar även till hur arbetet bedrivs i entreprenörens inköpsfunktion, se rubrik nedan.
För att undvika spridning av problemet till andra byggprojekt bör allvarliga avvikelser gällande arbetsrättsliga villkor rapporteras till tipsfunktioner, till exempel Fair Play bygg för Stockholmsområdet. Svensk Byggkontroll planerar att införa en rikstäckande tipsfunktion. I väntan på den kan man kontakta den lokala fackliga organisationen. Genom rapportering kan dessa organisationer upptäcka eventuell systematik i avvikelserna. Eventuella misstankar om brottsliga eller straffsanktionerade missförhållanden, till exempel slavliknande förhållanden, ska polisanmälas.
Tänk på arbetstidslagen
Tänk på att arbetstidslagen (1982:673) innehåller ett förbud mot arbete mellan kl. 00.00 och 05.00. För att en arbetsgivare ska kunna göra undantag från förbudet krävs att den är bunden av kollektivavtal eller att den fått dispens från Arbetsmiljöverket, alternativt att arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas då. Vid misstänkt avvikelse från förbudet mot nattarbete bör detta anmälas till Arbetsmiljöverket som har tillsynsansvar.
Du som beställare kan behöva klargöra för huvudentreprenören att den ansvarar för valet och uppföljningen av sina underentreprenörer. Innan arbetet påbörjas på byggarbetsplatsen behöver huvudentreprenören kontrollera att underentreprenörerna lever upp till de lagar, regler och avtalskrav som är relevanta, inklusive det som fastställts i avtalet mellan huvudentreprenören och beställaren. Kontroll av underentreprenörer bör vara fullgjord innan tillträde ges till arbetsplatsen.
Beställaren bör i avtalet med huvudentreprenören säkerställa att rutiner finns för kontroll av blivande underentreprenörer och att huvudentreprenören har förmågan att genomföra effektiva kontroller. Ofta föreskrivs en process för detta arbete som, när det sker i anslutning till byggskedet, kallas föranmälan. Notera dock att föranmälan även kan syfta på föranmälan av individer som ska vistas på byggarbetsplatsen. Exempel på mer detaljerade avtalsvillkor för kontroll av underentreprenörer finns bland annat i branschinitiativen.
Krav kan även ställas på att huvudentreprenören ska ha en person med utpekat ansvar för kontroll av underentreprenörer (eller föranmälan) i den aktuella entreprenaden. Det är viktigt att den befattning som ansvarar för kontrollen har kunskap om arbetslivskriminalitet och hur uppgifterna ska verifieras. Kunskap om kontroll av efterlevnad av lagar och regler kan erhållas genom att ta hjälp av specialiserade företag och genom utbildning som exempelvis tillhandahålls av branschorganisationen Byggföretagen.
Upphandlingsmyndigheten anser att som generell utgångspunkt bör vissa krav och villkor som gäller huvudentreprenören även gälla underentreprenörer. Även om ansvaret att följa upp efterlevnaden i underentreprenörsleden främst åligger huvudentreprenören, bör beställaren genom ett avtalsrättsligt tillvägagångssätt säkerställa sin egen möjlighet att kontrollera underentreprenörerna. Läs mer om detta under kapitlet påföljd vid avvikelse nedan.
Verktygslådan: Åtgärder som bidrar till insyn i och kontroll över leveranskedjor
Den upphandlande organisationens avtal med huvudentreprenören bör omfatta påföljd vid avvikelser från kraven för att motverka arbetslivskriminalitet. Om du som beställare har inkluderat avtalsvillkor för entreprenörens lagefterlevnad, exempelvis gällande arbetsmiljöregleringar, behöver även påföljder vid lagöverträdelser som innebär avtalsbrott övervägas. För att säkerställa att påföljderna är verksamma behöver de inkludera flera olika eskaleringssteg i en konsekvens- eller sanktionstrappa. Möjligheten till förtida uppsägning eller hävning är viktig men erfarenheten visar att fler påföljdsmöjligheter behöver finnas i avtalet.
Det är inte självklart att det finns avtalsrättslig grund för att du som beställare ska kunna agera mot huvud- och underentreprenörer som bryter mot olika lagar eller författningar om inte detta har reglerats i avtalet. Samma sak gäller möjligheten för dig som beställare att koppla påföljder till underentreprenörernas brott mot krav och villkor i avtalet mellan er och huvudentreprenören.
Som beställare kan du reglera konsekvensen av överträdelse av sådana lagar, andra författningar samt krav och villkor i avtalet. Sådana avtalsrättsliga villkor måste vara förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna för offentlig upphandling, exempelvis proportionalitetsprincipen.
4.2 Fler krav och villkor
Utöver de grundläggande kraven för entreprenader (punkt 3 Projektera) så finns många ytterligare exempel på krav för att motverka arbetslivskriminalitet som också kan övervägas. Nedan listar vi de åtgärder som är mest relevanta för upphandling inom bygg och anläggning:
Enligt Arbetsmiljöverket har den offentliga beställaren ett övergripande ansvar att organisera och ställa krav på arbetsmiljöarbetet genom hela byggprocessen. Det förekommer att oseriösa leverantörer konkurrerar med en dålig arbetsmiljö för sina medarbetare. Du som beställare ska bland annat säkerställa att entreprenören har de resurser som krävs för arbetsmiljöarbetet.
Elektroniska kontrollsystem är en kombination av tekniska verktyg som syftar till att främja den sunda konkurrensen och bidra till tryggare arbetsplatser. Systemen består av tekniska verktyg som kan ge entreprenören, och ibland även den upphandlande organisationen, möjlighet att bland annat registrera och visualisera vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen samt deras inbördes avtalsförhållanden. Systemen används även som stöd för kontroll och uppföljning.
Du som beställare kan ställa krav på att huvudentreprenören, och underentreprenörerna, använder sig av systemet vid utförandet av det aktuella uppdraget. Du behöver dock säkerställa att krav endast ställes på sådan funktionalitet som behövs för att uppfylla behoven i upphandlingen.
Kontrollsystemet kan omfatta ett systemstöd för kontroll av underentreprenörer/ föranmälan (se ovan) samt möjlighet till uppföljning av vilka företag som är kontrollerade. Utdrag ur systemet ska kunna tas fram utan fördröjning. Utdraget kan exempelvis omfatta en komplett förteckning av samtliga entreprenörer på byggarbetsplatsen vid den aktuella tidpunkten och deras status gällande kontroll av underentreprenörer/ föranmälan.
När en entreprenadupphandling genomförs, så upphandlar du som beställare i praktiken en hel inköpsorganisation. Detta är i sig helt normalt men utgör en viktig insikt för att effektivt kunna utforma upphandlingen för motverkande av arbetslivskriminalitet i alla leverantörsled. En stor del av riskerna kopplat till arbetslivskriminalitet följer av de inköp av underentreprenörer som sker efter att entreprenadavtalet tecknats med huvudentreprenören. Dessa inköp omfattas inte av reglerna för offentlig upphandling.
Det är ofta inte möjligt att ställa krav på att huvudentreprenören redan i anbudet ska ha tecknat kontrakt med sina underentreprenörer. Du som beställare kan däremot minska risken för arbetslivskriminalitet i hela leveranskedjan genom att ställa krav på entreprenörens inköpsfunktion. Till exempel att det finns tillräcklig kompetens, kapacitet och etablerade processer för att motverka arbetslivskriminalitet när entreprenören genomför inköp. Denna typ av krav ställer dock höga krav på den upphandlande organisationens kompetens i samband med utvärdering och uppföljning för att inte riskera att bli ett slag i luften.
Exempel på krav och villkor som du som beställare kan ställa för att säkerställa att huvudentreprenören har nödvändig förmåga att motverka arbetslivskriminalitet i sin inköpsverksamhet kan vara krav på
- dokumenterade och trovärdiga riktlinjer och processer för att motverka arbetslivskriminalitet i inköpsverksamheten
- de funktioner hos huvudentreprenören som genomför inköp av underentreprenörer ska ha inköpskompetens. Det förekommer till exempel att underentreprenörer upphandlas i entreprenörens egen projektorganisation, i stället för inom ordinarie inköpsorganisation. Detta kan utgöra en risk eftersom alltför decentraliserade organisationer lätt tappar kontrollen över inköpsprocesserna.
- att huvudentreprenören kan påvisa en kapacitet och ambition att följa upp de avtal som krävs för fullgörandet av entreprenadavtalet mellan beställaren och huvudentreprenören avseende motverkande av arbetslivskriminalitet.
- att i samband med anbudsutvärderingen i entreprenadupphandlingen redovisa att man på ett trovärdigt sätt förebyggt arbetslivskriminalitet vid upphandling av de ramavtal som kan komma att nyttjas i entreprenaden och som kan förknippas med risk.
Under byggtiden finns en risk att både beställare och entreprenör tappar fokus på de mål och värderingar som formulerats i tidiga skeden, till förmån för exempelvis ett mer ensidigt fokus på produktionstidplan och budgetfrågor. En god projektkultur bidrar till ökad motivation och engagemang, vilket i sin tur främjar arbetsmiljö, jämställdhet, bredare ansvarstagande och kunskapsdelning i byggprojekt. Efterlevnaden av krav på att motverka arbetslivskriminalitet under byggtiden har ett samband med projektkulturen, till exempel genom att hålla projektets värdegrund levande hos alla som arbetar i projektet.
Du som beställare kan medvetet arbeta med projektkulturen för att bidra till att motverka arbetslivskriminalitet.
Förändra projektkulturen i byggbranschen (Boverkets webbplats)
Krav och villkor utan särskild branschkoppling hittar du i den här vägledningens generella verktygslåda. Nedan listar vi de krav och villkor som kanske har störst intresse för entreprenadupphandling:
- Villkor om anmälan av tillbud
- Grundläggande uppgifter om utländska företag
- Villkor om anmälan till utstationeringsregistret
- Villkor om uppvisande av så kallade A1-intyg eller liknande
- Användande av personal utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien
- Användande av personal som inte har rätt att arbeta i Sverige
- Information om vissa regelverk som påverkar vissa utländska leverantörer
- Krav på anmälan och godkännande av ny underleverantör
- Villkor om information om att leverantören är föremål för en myndighetstillsyn
- Villkor som avser leverantörs brott under avtalstiden
- Villkor om skyldighet att anmäla byte av företrädare
- Prövning av onormalt låga anbud
- Villkor om elektroniskt kontrollsystem
Verktygslåda för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling
Verktygslådan: Utgångspunkter för upphandlingar som motverkar arbetslivskriminalitet
Verktygslådan: Avtalsuppföljning som motverkar arbetslivskriminalitet
4.3 Uppföljning
Ofta ligger ansvaret för uppföljning av entreprenadavtal under avtalstiden inte på entreprenadupphandlaren. I stället ligger ansvaret utdelat på olika befattningar i beställarens projektorganisation. Detta ställer höga krav på delegering av ansvar för avtalsförvaltning, inklusive uppföljning. För att motverka arbetslivskriminalitet är det kritiskt att beställarens projektorganisation har förstått de krav och villkor som ställts i avtalet samt vem som ansvarar för att följa upp respektive krav, liksom när och hur det ska göras.
Genom att ställa relevanta krav och följa upp dem minskar risken för arbetslivskriminalitet och exploatering av arbetskraft.
En oseriös aktör som urskiljer beteendemönstret hos beställare att inte följa upp krav och villkor i avtalet kan börja nöja sig med att enbart på pappret utlova efterlevnad. Detta riskerar att stänga ute anbudsgivare som följer anvisningarna och kalkylerat in alla åtgärder som krävs för efterlevnad.
Du som beställare/ byggherre behöver göra kontroller under byggtiden av att krav och villkor gällande arbetslivskriminalitet efterlevs, exempelvis krav på kontroll av underentreprenörer. Detta behöver även omfatta kontroller ute på byggarbetsplatsen. Ofta anlitas specialiserade företag för dessa kontroller på grund av den höga komplexiteten. Tredjepartskontroller kan vara ett effektivt verktyg, observera dock att en konsult enbart kontrollerar det som ingår i deras uppdrag.
Verktygslådan: Avtalsuppföljning som motverkar arbetslivskriminalitet
Det förekommer att oseriösa företag inte betalar ut avtalad lön. Enligt lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar har entreprenörer inom viss bygg- och anläggningsverksamhet ett ansvar för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör. Lagen innebär i korthet att en arbetstagare som inte får ut sin lön av arbetsgivaren kan få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Entreprenörsansvaret gäller i första hand uppdragsgivaren, alltså den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås kan även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, bli ansvarig för lönen. Entreprenörsansvaret gäller dock inte den ursprungliga beställaren av entreprenaden, till exempel en upphandlande organisation. Ansvarsfördelningen kan även påverkas av skrivningar i kollektivavtalen.
5. Förvalta
Under förvaltningsfasen för ett byggnadsverk sker upphandlingar som kan medföra risk för arbetslivskriminalitet. Du som beställare kan göra en riskbedömning baserat på det aktuella inköpsbehovet. För entreprenader under förvaltningsskedet kan webbstödet i faserna 2 (Byggidé) till 4 (Bygga) ovan tillämpas.
6. Riva och återvinna
Under rivnings- och återvinningsfasen för ett byggnadsverk sker upphandlingar som kan medföra risk för arbetslivskriminalitet och du som beställare kan göra en riskbedömning baserat på dessa inköpsbehov. För entreprenader under rivnings- och återvinningsskedet kan webbstödet i faserna 2 (Byggidé) till 4 (Bygga) ovan tillämpas.