Utgångspunkter för upphandlingar som motverkar arbetslivskriminalitet

Den här delen av vägledningen tar främst sikte på det operativa inköpsarbetet. Risken för arbetslivskriminalitet kan motverkas på en rad olika sätt under inköpsprocessen:

• Vid utformning av obligatoriska krav i upphandlingen. Det kan till exempel handla om att leverantören måste ha nödvändiga tillstånd för att få utföra det uppdrag som upphandlingen syftar till.  
• Vid utformningen av avtalsvillkoren som ska gälla under avtalstiden, inklusive den plan för uppföljning som bör tas fram för det aktuella uppdraget.  
• Vid leverantörsprövningen, som bland annat ska säkerställa att kontraktet inte tilldelas en leverantör som tidigare har gjort sig skyldig till olika typer av överträdelser.  
• Vid valet av grund för utvärdering av anbud och vid själva utvärderingen av anbuden, inklusive vid identifiering och prövning av onormalt låga anbud. 
• Under avtalstiden. Särskild omsorg kan behöva läggas på uppföljning av villkor som särskilt syftar till att motverka arbetslivskriminalitet vid utförande av uppdraget. 

I det här avsnittet redogör vi för några generella och gemensamma utgångspunkter som upphandlande organisationer bör ha i åtanke när de använder de olika delarna i detta webbstöd. Detta gäller när åtgärderna införlivas i såväl interna styrdokument som i underlagen inför enskilda upphandlingar.  

Säkerställ att samma krav ställs på leverantören under avtalstiden som i själva upphandlingen. De krav som ställs i upphandlingen för att motverka arbetslivskriminalitet bör alltså i princip genomgående även formuleras som avtalsvillkor som upprätthålls under avtalstiden. Kontrollen av leverantören ska alltså inte begränsas till leverantörsprövningen under upphandlingen, och detta bör tydligt kommuniceras redan innan upphandlingen, vilket kan bidra till att oseriösa leverantörer väljer att överhuvudtaget inte delta i upphandlingen.  

Samma villkor under avtalstiden som gäller för leverantören bör som utgångspunkt även gälla underleverantörer. Däremot kan sådana krav och villkor som gäller formerna för uppföljning utformas så att de specifikt tar sikte på avtalsparten.  Klargör för leverantören att om den väljer att använda sig av underleverantörer så bär den det övergripande ansvarat för sitt val av underleverantörer och sin uppföljning av dessa. Den upphandlande organisationen bör även ställning till, och klargöra för leverantören, om organisationen även kommer att själv följa upp vissa aspekter av underleverantörerna vid utförande av uppdraget.  

Hur leveranskedjorna ser ut i en viss bransch är till exempel något som kan belysas genom marknadsdialog inför upphandlingen. Om de identifierade riskerna inom ramen för avtalet ligger längre ned i leveranskedjan kan den upphandlande organisationen även behöva säkerställa leverantörens förmåga och ambition att efterleva sin egen del av ansvaret för kontroll och uppföljning. Rent konkret kan detta till exempel handla om att säkerställa en tillräckligt god nivå på rutiner och arbetssätt i leverantörens inköpsfunktion.  

Tänk på att en varningsflagga endast är ett tecken på att ett missförhållande kan föreligga, men där en viss händelse eller omständighet även kan ha andra förklaringar. En varningsflagga är inte i sig grund för uteslutning eller en avtalsrättslig påföljd. Varningsflaggor kan däremot få konsekvenser för behovet av leverantörsprövning och avtalsuppföljning men utgör i sig inte grund för uteslutning eller avtalsrättsliga sanktioner.  

Metodstöd för riskbedömning av arbetslivskriminalitet

Tydliggör vilka krav som ska vara uppfyllda vid vilken tidpunkt och hur, och av vem, kraven kontrolleras. Det är inte ovanligt att ett krav eller villkor blir föremål för överprövning därför att den upphandlande organisationen och leverantören har olika uppfattningar om vid vilken tidpunkt kravet ska vara uppfyllt. Särskilt vad gäller åtgärder som kräver att leverantören lägger mycket resurser i form av arbetstid eller liknande på att visa att man uppfyller ett krav så bör detta vara tydligt redan under upphandlingen. Detta eftersom leverantören kan behöva prissätta detta vid anbudsgivningen, och även beakta detta vid upphandling av eventuella underleverantörer.   

Som upphandlande organisation behöver du inte ställa krav på att leverantörer och underleverantörer ska följa de lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för leverantören vid utförande av uppdraget. Däremot kan en leverantörs överträdelse av författningar ligga till grund för uteslutning av leverantören under upphandlingen. Du kan även i avtalet reglera konsekvensen av överträdelse av sådana lagar och förordningar. Det är nämligen i princip inte avtalsrättslig grund att agera mot leverantörer som bryter mot olika författningar om inte detta har reglerats i avtalet. Detta gäller även om en sådan överträdelse skulle ha utgjort grund för uteslutning ur upphandlingen. 

Om du som upphandlande organisation hänvisar till ett standardavtal i upphandlingen måste du tydliggöra i vilken utsträckning ett villkor som du uppställt för att motverka arbetslivskriminalitet kompletterar, preciserar eller avviker från villkoren i standardavtalet (och i så fall vilket eller vilka villkor).   

Standardavtal och kontraktsvillkor

Den upphandlande organisationen kan särskilt lyfta risken för arbetslivskriminalitet inom ramen för marknadsdialog inför upphandlingen. Risken för arbetslivskriminalitet kan även vara ett inslag i den fortsatta dialogen efter anbudsgivningen. Den upphandlande organisationen kan till exempel innan tilldelning av kontrakt eller ramavtal i upphandlingen träffa anbudsgivarna och särskilt lyfta frågor kring risken för arbetslivskriminalitet och särskilt uppmärksamma sådana åtgärder och villkor i upphandlingen som den använder för att motverka denna risk. 

Upphandlingsmyndighetens stöd kring tidig dialog i upphandling