Alltmer hållbara livsmedelsinköp
Våra hållbarhetskriterier används för en allt större andel av de offentliga livsmedelsinköpen. År 2016 var andelen räknat i kronor 53 procent, 2019 hade den ökat till 60 procent. Ökad kännedom och större sortiment är två förklaringar till ökningen.
Det görs varje år offentliga inköp av livsmedel till ett värde av nästan 10 miljarder kronor. Till det kommer inköp av måltidstjänster för cirka 2 miljarder. Närmare 10 000 leverantörer förser stat, regioner och kommuner med livsmedel.
– Inköp av livsmedel är en fråga som engagerar. Upphandlande organisationer har oftast både uttalade hållbarhetsmål inom området och en kostpolicy som allt oftare knyts till organisationens näringslivspolicy, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.
Stöd för hållbara inköp av livsmedel
Våra hållbarhetskriterier ger stöd till organisationer som vill göra mer hållbara inköp av livsmedel. Det kan handla om att ställa krav på ett gott djurskydd, minskad användning av kemikalier, klimatanpassning av jordbruket och ökad biologisk mångfald.
En aktuell analys av inköpsstatistik för åren 2016 – 2019 som vi har gjort visar att vid en allt större andel av de offentliga livsmedelsinköpen används våra kriterier. På fyra år har andelen ökat med 7 procentenheter vilket motsvarar en ökning på 13 procent.
Värdeandel av livsmedelsinköpen som är inköpta med Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier
Ökningen har flera förklaringar enligt Elenor Kroge, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
– Kännedomen om våra hållbarhetskriterier, främst på leverantörssidan, har ökat och fler leverantörer ser att hållbarhet är en konkurrensfördel i den offentliga affären. De har därför utökat sina sortiment ur hållbarhetssynpunkt och arbetat aktivt med att tillgängliggöra relevanta bevis i offentlig upphandling.
En andel på 60 procent är bra. Att hållbarhetskriterier ska användas vid samtliga inköp är inte realistiskt. Det finns produktområden som inte omfattas av några hållbarhetskriterier. Det finns även livsmedelsprodukter där hållbarhetskrav inte är att rekommendera, till exempel på grund av bristande marknadstillgång.
– Vår rekommendation är att krav på en enskild produkt bör ställas när innehållet av en specifik råvara i en produkt överstiger 10 eller 20 procent, beroende på råvara. Det är därför i dagsläget varken önskvärt eller möjligt att 100 procent av inköpta produkter ska uppfylla hållbarhetskriterier, säger Monica Sihlén.
Kommande rapport om livsmedel
Att utbudet av produkter som lever upp till hållbarhetskriterierna ökar är en naturlig utveckling när allt fler offentliga kunder ställer hållbarhetskrav. I förlängningen kan detta också få effekt på priset. Ökad efterfrågan kan skapa mer konkurrens genom fler anbudslämnare och därmed påverka priserna.
Den 15 april publicerar vi Matnyttigt och samhällsnyttigt – en rapport om hur strategiska offentliga inköp av livsmedel bidrar till samhällsnytta. I den finns mer statistik och analyser av den offentliga måltiden.