Betydande miljöpåverkan från offentliga inköp

De offentliga inköpen har precis som den privata konsumtionen en betydande klimat- och miljöpåverkan i såväl Sverige som utomlands. Klimatpåverkan till följd av offentliga inköp uppgick 2019 till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, i det underlag vi analyserat. Enligt Naturvårdsverket uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen 2018 till 82,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

 –  Jämförelser är ofta svåra att göra men med tanke på att vi har underlag för en stor del av de offentliga inköpen indikerar resultatet att de offentliga inköpen utgör en betydande andel av den svenska konsumtionens totala klimatpåverkan, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Vi har även analyserat hur landandvändningen påverkas och hur stora utsläpp av inandningsbara partiklar som uppstår till följd av inköp. Förändrad landanvändning, som bland annat har stor betydelse för den biologiska mångfalden, uppgick 2019 till 2 614 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av partiklar, som har stor negativ påverkan på hälsan, uppgick samma år till 34 530 ton PM2,5-eq.

Kommunerna, tillsammans med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen, står för mer än hälften av miljöpåverkan oavsett vilken aspekt man tittar på. Regionerna står för 24 procent av den totala klimatpåverkan och de statliga myndigheterna för nästan lika mycket.

 – I det underlag vi har analyserat står tio myndigheter för mer än häften av klimatpåverkan till följd av statliga inköp. Flera av dem har byggande av infrastruktur som en del av sitt uppdrag, säger Jens Johansson.

Det är framför allt inköp inom bygg, fastighet och mark som har stor påverkan på klimatet och på utsläpp av partiklar. När det gäller förändrad landanvändning står även livsmedelsinköp för en stor påverkan. Inte minst i relation till inköpsvolymerna.

 Genom att arbeta strategiskt med inköpen kan det offentliga bidra till att olika hållbarhetsmål nås, både lokala och globala. Miljöspendanalysen är ett viktigt verktyg för att få siffror på vilka typer av inköp som ger störst miljöpåverkan.

 – De flesta vet att bränslen och fordon är viktiga att arbeta med för att minska klimatpåverkan men ger en analys av den totala inköpsvolymens påverkan det svaret? Och vad ska prioriteras efter bränslen och fordon? En miljöspendanalys gör nytta eftersom den visar om organisationen arbetar med de inköpsområden som har störst klimat- och miljöpåverkan, avslutar Jens Johansson.  

Webbsidan De offentliga inköpens miljöpåverkan är en sammanställning av statens, regionernas och kommunernas (inklusive bostads- och fastighetsbolag) miljöpåverkan till följd av inköp.  

Naturvårdsverket beskriver på sin webbplats tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Konsumtionsbaserade utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. År 2018 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen till 82,05 ton koldioxidekvivalenter.

 Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

I analysen ingår all klimatpåverkan oavsett om den uppstår i Sverige eller utomlands. Vi har ett inköpsperspektiv i analysen. Det är  ”försteget” till konsumtionsperspektivet. Inköpsperspektivet innebär att vi ser på inköpet som sådant. Vi räknar inte bort miljöbelastningen från de varor eller tjänster som organisationen efter inköpet kommer att överlåta eller sälja vidare till andra (vilket görs i konsumtionsperspektivet). Inköpsperspektivet betonar köparens rådighet över miljöbelastningen i inköpet.

Analysen omfattar utbetalningar från 728 organisationer till ett värde av 711 miljarder kronor inklusive moms. 

Analysera inköpen miljöpåverkan med miljöspendanalys

Metod och material

Upphandlingsmyndigheten har tidigare analyserat de offentliga inköpens miljöpåverkan för 2016. Analysen för inköpen 2019 innehåller fler organisationer och miljödata kommer från  en uppdaterad version av databasen Exiobase. Därför är det inte möjligt att jämföra 2016 med 2019.