Klimatkrav för nybyggnad av hus
Bygg, fastigheter och mark står för närmare 40 procent av klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. Vi publicerar nu första omgången med klimatkrav som kan användas i tidiga skeden av byggprocessen och vid upphandlingar av husbyggnadsentreprenader och projektering. Det har inte tidigare funnits allmänt tillämpbara krav som är så tydliga och skarpa.
Klimatpåverkan till följd av offentliga inköp uppgick 2019 till 23,5 miljoner ton CO2-e enligt vår aktuella miljöspendanalys. Inköpskategorin bygg, fastighet och mark står för 9,2 miljoner ton CO2-e eller 39 procent av den totala påverkan.
– Klimatpåverkan från byggsektorn måste minska betydligt och upphandlande organisationer behöver stöd. Nu finns tydliga och skarpa klimatkrav som kan användas när entreprenader och konsulter för husbyggnadsprojekt upphandlas, säger Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten.
Krav på procentuell minskning av klimatpåverkan
Klimatkraven riktar sig främst till offentliga fastighetsägare och byggherrar som upphandlar konsulter för tidiga skeden i byggprocessen och projekteringsuppdrag eller upphandlar totalentreprenader och utförandeentreprenader. Stödet riktar sig alltså främst till kommunala bostadsbolag, kommuner, regioner och statliga myndigheter men kan självfallet användas även av privata beställare.
Kraven på en procentuell minskning av klimatpåverkan finns på tre nivåer.
– Vi har uppfattat att branschen generellt sett är ovan vid att genomföra klimatberäkningar. Därför är ambitionsnivåerna på minskad klimatpåverkan förhållandevis blygsam, 10 procent, på basnivå. På avancerad nivå är den 25 procent och den största utmaningen finns på spjutspetsnivån där minskningen är 40 procent, säger Jens Johansson och tillägger att ambitionerna måste skärpas stegvis framöver för att klara av klimatmålen och undvika globala temperaturökningar om mer än 2 grader.
Beräkningar av klimatbelastningen
Stödet innehåller förslag på hur beräkningar ska göras så att beställaren kan se om klimatbelastningen har minskat (eller ökat) jämfört med ett business-as-usual scenario. Beräkningsanvisningarna fastställer hur jämförelser mot uppsatta mål och krav kan göras och visar hur projekteringen och byggfasen kan räknas samman. Det underlättar när projektör och utförandeentreprenör upphandlas för sig. Beräkningsanvisningarna ger också förslag på hur ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten kan hanteras i klimatbelastningen. Beräkningsanvisningarna visar på två sätt att göra jämförelserna, dels genom ”omvänd beräkning”, dels genom ”upprepade beräkningar”.
Krav på handlingsplaner för att minska klimatbelastning
Syftet med kraven är att göra det enklare att ställa krav som verkligen leder till minskad klimatpåverkan vid såväl projektering som själva byggandet. För tidiga skeden (men även för de andra skedena) finns krav på att upphandlad konsult (eller annan part) ska ta fram handlingsplaner för arbetet med att minska klimatpåverkan.
De nya kraven innehåller därför även förslag på vad en handlingsplan bör innehålla. Det finns exempelvis punkter om hur beställarens krav följs upp, listning av aktiviteter som ska genomföras, identifiering av och information till berörda roller och befattningar samt samrådpunkter om klimatberäkningar. Detta för att kunna sätta en minsta nivå för de åtgärder som görs av entreprenörerna.
Kraven är också anpassade efter var i byggprocessen beställaren är. Behöver man upphandla konsult för tidiga skeden eller projekteringen finns krav anpassade till det. Är det en totalentreprenad eller en utförandeentreprenad som ska upphandlas finns krav anpassade till det.
Upphandlingskrav och lagstadgad deklaration
Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav.
En del av ett regeringsuppdrag
Klimatkraven är en del av arbetet med ett regeringsuppdrag för att främja minskad klimatpåverkan inom bygg, anläggning och fastigheter som Upphandlingsmyndigheten genomför tillsammans med Boverket.
WSP och IVL har bidrag med värdefull hjälp som stöd till Upphandlingsmyndigheten. Vi har utgått ifrån olika initiativ och erfarenheter från projekt som branschen och forskningsinstitut arbetat med och tillfört nytt utifrån perspektiven transparens, likabehandling och minskade transaktionskostnader i offentlig upphandling. Utformningen av kraven ansvarar myndigheten själv för.