Minskad klimatpåverkan från livsmedelsinköp

Det görs varje år offentliga inköp av livsmedel till ett värde av nästan 10 miljarder kronor. Till det kommer inköp av måltidstjänster för cirka 2 miljarder. Närmare 10 000 leverantörer förser staten, regionerna och kommunerna med livsmedel.

De offentliga inköpen av livsmedel kan i stor utsträckning påverka den offentliga måltidens klimatpåverkan. Det spelar roll när i inköpsprocessen klimathänsyn tas. Genom att klimathänsyn tas vid valet av vilka råvaror som serveras, exempelvis om man väljer att servera vegetabiliskt protein i stället för animaliskt, minskar påverkan.

– Att vid upphandling ställa krav på minskad klimatpåverkan från produktionen av exempelvis nötkött är bra men valet av råvara påverkar måltidens klimatpåverkan mer. En måltid bör dock inte komponeras enbart utifrån klimathänsyn, exempelvis betande djur bidrar till biologisk mångfald som också är ett viktigt miljömål, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten.

Till följd av de offentliga livsmedelsinköpen i Sverige genereras årligen cirka 539 000 ton växthusgaser. Vår analys av statistiken pekar på att klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser till följd av de offentliga livsmedelsinköpen minskar både per kilo och per krona.   

Per kilo livsmedel genererade de offentliga livsmedelsinköpen utsläpp av växthusgaser motsvarande i genomsnitt 1,97 kg CO2-ekvivalenter 2019. Eftersom klimatpåverkan skiljer sig åt stort beroende på vilket livsmedel som undersöks ska detta mått användas med viss försiktighet.

Vi har även undersökt utvecklingen vad gäller utsläpp av växthusgaser per krona inköpt livsmedel. En nackdel med måttet utsläpp per krona är att det påverkas av marknaden, till exempel prissvängningar till följd av förändringar i utbud och efterfrågan.

Minskningen per krona är betydligt större än minskningen per kilo: 8 procent minskning per kilo, 22 procent minskning per krona om vi jämför 2016 med 2019. En större minskning av växthusgaser per krona skulle kunna bero på att man köper relativt sett dyrare livsmedel. Det kan också bero på att sammansättningen av inköpta livsmedel förändras.

Att klimatpåverkan minskar kan ha många olika orsaker. Några faktorer som vi bedömer har betydelse för klimatpåverkan av de offentliga livsmedelsinköpen är:

• Ökad medvetenhet i samhället kring hållbarhet i stort och klimat i synnerhet.
• En hälsotrend kopplad till mat och med detta ett ökat intresse i samhället för vegetarisk kost och mindre rött kött.
• Hållbarhetshänsyn i måltidsplaneringen och förändrad efterfrågan från måltidsgästen som leder till att den offentliga tallriken komponeras med mindre andel animalier och större andel vegetabilier. 
• Politiska beslut om åtgärder som påverkar klimatavtrycket från olika kommunala och regionala verksamheter.
• Ett utbud av verktyg för att mäta olika livsmedels klimatpåverkan exempelvis stödsystem och kostplaneringsverktyg.

Den 15 april publicerar vi Matnyttigt och samhällsnyttigt – en rapport hur strategiska offentliga inköp av livsmedel bidrar till samhällsnytta. I den finns mer statistik och analyser av den offentliga måltiden.