Så kan upphandling bättre bidra till att nå klimatmålen

Under 2020 fick Upphandlingsmyndigheten ett uppdrag från regeringen om att ta fram förslag på åtgärder för hur offentlig upphandling ytterligare kan bidra till att nå klimatmålen. Uppdraget har nu presenterats för regeringen.

– Vi ser att det finns goda möjligheter att förbättra förutsättningarna för att offentliga inköp och upphandlingar ska bidra mer till att nå klimatmålen. Våra förslag handlar exempelvis om att staten ska gå före, utreda lagstiftningen samt kompetenshöjning, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Kommunerna och regionerna står för 80 procent av alla annonserade upphandlingar och, enligt vår Miljöspendanalys, för en lika stor andel av klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. Statens möjligheter att genom egna inköp och upphandlingar minska klimatpåverkan är därför begränsad. Staten kan däremot påverka förutsättningarna för att de offentliga inköpen ska bidra mer till att klimatmålen nås.

Vi har för regeringen redovisat 26 förslag som på sikt kan minska klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. Förslagen fokuserar på åtgärder som regeringen och statliga myndigheter kan driva och besluta om.

Till de grundläggande förutsättningarna för offentliga inköp och upphandlingar hör olika styrmedel som påverkar till exempel kostnadsstrukturer. Genom att utreda kostnadsstrukturerna för de varor och tjänster som upphandlas kan stor effekt skapas på lite längre sikt.

– Klimathänsyn i upphandling står inte sällan i konflikt med priser och kostnader. Vi föreslår därför att exempelvis skatter och avgifter, panter på olika material och ändrade avskrivningsregler ses över, säger Elenor Kroge, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Det finns fortfarande stora brister i kunskapen om hur inköp och upphandlingar påverkar klimatet.

– För en enskild upphandlande organisation kan det idag vara svårt att veta vilka insatser avseende inköpen som kan ge störst effekt. Därför föreslår vi åtgärder för att vidareutveckla statistiken, infrastrukturen och faktaunderlaget för sådan information, säger Elenor Kroge.

Vi har också lämnat förslag som gör skillnad redan på kort sikt. Som att staten går före eller att det i styrningen av statliga myndigheter och bolag tydliggörs att de ska arbeta med inköp som ett verktyg för att nå klimatmålen. Ett annat förslag handlar om att öka styrningen inom statliga ramavtal.

Andra konkreta förslag är att skapa en kvalificerad utbildning inom offentliga affärer, statlig finansiering av inköpstrateger med specialistkunskap inom klimat samt internationell samverkan för att skapa kunskapsöverföring.

Inom vissa inköpsområden behövs utvecklingssprång. Stora inköpsvolymer kan motivera näringslivet att finansiera och driva utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster för att uppnå klimatmålen. Ett av förslagen är därför att staten ska bidra till en hållbar utveckling genom att öka takten som pådrivande aktör och samordna den offentliga köpkraften, till exempel genom beställarnätverk.

Arbetet med regeringsuppdraget har också tydligt visat på fortsatt behov av utveckling och spridning av stöd för inköp och upphandling som bidrar till att klimatmålen nås. Vårt nya stöd för hur offentliga inköp kan bidra till en cirkulär ekonomi och hållbar plastanvändning är två exempel på det. Men för att nå målen krävs det även ökad inköpsmognad.

– För att maximera inköpens bidrag till att nå klimatmålen är det också viktigt att fortsätta verka för ökad mognadsgrad i det strategiska inköpsarbetet i offentliga organisationer och att få beslutsfattare, inte bara inom staten, utan även i regioner och kommuner att ta större ägarskap för inköpsfrågor, avslutar Elenor Kroge.

För att ta del av förslagen kontakta registrator@uhmynd.se