Start

Tio myndigheters inköp står för stor andel av klimatpåverkan

Publicerad 21 juni 2021

År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar nästan en fjärdedel av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp enligt vår miljöspendanalys. Tio myndigheter, flera av dem verksamma inom bygg och infrastruktur, stod för nästan hälften av statens påverkan.

De offentliga inköpen har precis som den privata konsumtionen en betydande klimat- och miljöpåverkan i såväl Sverige som utomlands. Klimatpåverkan till följd av statliga inköp uppgick 2019 till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 23 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp som under samma år uppgick till 23,5 miljoner ton.

I analysen av de statliga inköpen ingår 203 myndigheter som vi delat upp i nio undergrupper. Tio myndigheter står för 49 procent av klimatpåverkan. Det är de fem som utgör gruppen myndigheter med en stor andel byggande i sitt uppdrag, till exempel Trafikverket, tillsammans med de fem som utgör gruppen myndigheter med en stor andel boende, till exempel Kriminalvården. 

– Vi vet sedan tidigare att vägbyggen och byggnader står för en stor del av klimatpåverkan. Under byggfasen används betong och stål och ett färdigt hus behöver energi för bland annat uppvärmning. Allt detta har stor klimatpåverkan. Den bilden blir också tydlig i miljöspendanalysen, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.  

Klimatpåverkan till följd av statliga inköp 2019 fördelat på nio undergrupper

Diagram som visar fördelning av klimatpåverkan mellan grupper av myndigheter
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2019

Stora skillnader i miljöpåverkan

Det finns stora skillnader mellan myndigheternas miljöpåverkan. Medan den stora miljöpåverkan för Trafikverkets inköp är knuten till byggande och Kriminalvårdens är kopplad till fastigheter är det drivmedel som har stor påverkan när det gäller transportunga myndigheter som Kustbevakningen.

– För de myndigheter vi kallar transporttunga, står drivmedel för 1 procent av inköpsvolymen men för 17 procent av klimatpåverkan. Det visar varför det är viktigt att sätta in klimatåtgärderna där de gör mest nytta, säger Jens Johansson.

Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning och ingår också i det som miljöspendanalysen mäter. Högskolornas inköp som påverkade landanvändningen mest 2019 var främst logi, lokalhyror, catering samt hotell och konferens.

– Genom att miljöspendanalysen visar vilka inköp som har stor påverkan blir det möjligt för upphandlande organisationer att arbeta strategiskt och prioritera de inköp som gör störst skillnad för miljön och klimatet, avslutar Jens Johansson.

Statens miljöpåverkan till följd av inköp

Om miljöspendanalysen

Olika sätt att beräkna klimatpåverkan

Naturvårdsverket beskriver på sin webbplats tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Konsumtionsbaserade utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. År 2018 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen till 82,05 ton koldioxidekvivalenter.

 Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Miljöspendanalysen har ett inköpsperspektiv

I analysen ingår all klimatpåverkan oavsett om den uppstår i Sverige eller utomlands. Vi har ett inköpsperspektiv i analysen. Det är ”försteget” till konsumtionsperspektivet. Inköpsperspektivet innebär att vi ser på inköpet som sådant. Vi räknar inte bort miljöbelastningen från de varor eller tjänster som organisationen efter inköpet kommer att överlåta eller sälja vidare till andra (vilket görs i konsumtionsperspektivet). Inköpsperspektivet betonar köparens rådighet över miljöbelastningen i inköpet.

Metod och material

Över 200 myndigheter ingår i analysen

Analysen omfattar utbetalningar från 203 av 346 myndigheter till ett värde av 132 miljarder kronor inklusive moms.

Myndigheterna analyseras  i nio grupper

Vi har analyserat de statliga myndigheterna i nio grupper.