Tio myndigheters inköp står för stor andel av klimatpåverkan
År 2019 uppgick statens klimatpåverkan till följd av inköp till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar nästan en fjärdedel av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp enligt vår miljöspendanalys. Tio myndigheter, flera av dem verksamma inom bygg och infrastruktur, stod för nästan hälften av statens påverkan.
De offentliga inköpen har precis som den privata konsumtionen en betydande klimat- och miljöpåverkan i såväl Sverige som utomlands. Klimatpåverkan till följd av statliga inköp uppgick 2019 till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 23 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp som under samma år uppgick till 23,5 miljoner ton.
I analysen av de statliga inköpen ingår 203 myndigheter som vi delat upp i nio undergrupper. Tio myndigheter står för 49 procent av klimatpåverkan. Det är de fem som utgör gruppen myndigheter med en stor andel byggande i sitt uppdrag, till exempel Trafikverket, tillsammans med de fem som utgör gruppen myndigheter med en stor andel boende, till exempel Kriminalvården.
– Vi vet sedan tidigare att vägbyggen och byggnader står för en stor del av klimatpåverkan. Under byggfasen används betong och stål och ett färdigt hus behöver energi för bland annat uppvärmning. Allt detta har stor klimatpåverkan. Den bilden blir också tydlig i miljöspendanalysen, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Klimatpåverkan till följd av statliga inköp 2019 fördelat på nio undergrupper
Stora skillnader i miljöpåverkan
Det finns stora skillnader mellan myndigheternas miljöpåverkan. Medan den stora miljöpåverkan för Trafikverkets inköp är knuten till byggande och Kriminalvårdens är kopplad till fastigheter är det drivmedel som har stor påverkan när det gäller transportunga myndigheter som Kustbevakningen.
– För de myndigheter vi kallar transporttunga, står drivmedel för 1 procent av inköpsvolymen men för 17 procent av klimatpåverkan. Det visar varför det är viktigt att sätta in klimatåtgärderna där de gör mest nytta, säger Jens Johansson.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning och ingår också i det som miljöspendanalysen mäter. Högskolornas inköp som påverkade landanvändningen mest 2019 var främst logi, lokalhyror, catering samt hotell och konferens.
– Genom att miljöspendanalysen visar vilka inköp som har stor påverkan blir det möjligt för upphandlande organisationer att arbeta strategiskt och prioritera de inköp som gör störst skillnad för miljön och klimatet, avslutar Jens Johansson.
Om miljöspendanalysen
Olika sätt att beräkna klimatpåverkan
Naturvårdsverket beskriver på sin webbplats tre olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Konsumtionsbaserade utsläpp tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. År 2018 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen till 82,05 ton koldioxidekvivalenter.
Miljöspendanalysen har ett inköpsperspektiv
I analysen ingår all klimatpåverkan oavsett om den uppstår i Sverige eller utomlands. Vi har ett inköpsperspektiv i analysen. Det är ”försteget” till konsumtionsperspektivet. Inköpsperspektivet innebär att vi ser på inköpet som sådant. Vi räknar inte bort miljöbelastningen från de varor eller tjänster som organisationen efter inköpet kommer att överlåta eller sälja vidare till andra (vilket görs i konsumtionsperspektivet). Inköpsperspektivet betonar köparens rådighet över miljöbelastningen i inköpet.
Över 200 myndigheter ingår i analysen
Analysen omfattar utbetalningar från 203 av 346 myndigheter till ett värde av 132 miljarder kronor inklusive moms.
Myndigheterna analyseras i nio grupper
Vi har analyserat de statliga myndigheterna i nio grupper.
- Myndigheter som har operativa uppgifter inom bygg- och infrastrukturområdet antar vi har mer likartade inköp än övriga i staten. Med operativa uppgifter menar vi ansvar för att genomföra bygg- och anläggningsentreprenader och liknande insatser. I denna grupp ingår Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket.
Miljöspendanalys av myndigheter inom bygg- och infrastrukturområdet - Högskolor och universitet antar vi har mer likartade inköp än övriga statliga myndigheter. I denna grupp ingår 38 högskolor och universitet, forskningsinstitut och forskningssekretariat.
Miljöspendanalys av högskolor och universitet - Gruppen stora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade över 1000 årsarbeten. I denna grupp ingår 9 myndigheter.
Miljöspendanalys av stora myndigheter - Gruppen mellanstora myndigheter består av myndigheter som 2019 hade mellan 101 och upp till 999 årsarbeten. I denna grupp ingår 44 myndigheter.
Miljöspendanalys av mellanstora myndigheter - Gruppen små myndigheter består av myndigheter som 2019 hade upp till 100 årsarbeten. I denna grupp ingår 57 myndigheter.
Miljöspendanalys av små myndigheter - Gruppen transporttunga myndigheter består av 11 myndigheter med en stor andel transporter.
Miljöspendanalys av transporttunga myndigheter - Gruppen myndigheter med stor andel boende består av 5 myndigheter. Det är Kriminalvården, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Riksdagsförvaltningen.
Miljöspendanalys av myndigheter med stor andel boende - Länsstyrelserna antar vi har mer likartade inköp än övriga staten. Här ingår alla 21 länsstyrelser.
Miljöspendanalys av länsstyrelser - I en grupp har vi lagt statliga muséer och bibliotek och liknande institutioner som vi antar har mer likartade inköp än övriga i staten. Här ingår 13 organisationer.
Miljöspendanalys av muséer och bibliotek