Så kan IPI-förordningen påverka upphandling med anknytning till tredjeland
Den 29 augusti 2022 trädde den så kallade IPI-förordningen i kraft. Förordningen ger EU-kommissionen möjlighet att begränsa tillträdet i offentliga upphandlingar för leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer. Det är ännu inte säkert att förordningen kommer att tillämpas i praktiken.
IPI-förordningen är en del av EU:s handelspolitik. Den har inrättats för att ge EU-kommissionen en möjlighet att utreda och besluta om vissa åtgärder som begränsar tillträdet i offentliga upphandlingar för både leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer.
– I dagsläget är EU:s marknad för offentlig upphandling i princip öppen för alla. Samtidigt är motsvarande marknader i tredjeland många gånger stängda för EU-företag. Syftet med IPI är att främja ömsesidigt tillträde till dessa marknader och kunna vidta åtgärder om så inte är fallet, säger Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten.
I nuläget är det inte säkert att IPI-förordningen kommer att tillämpas i praktiken. Om kommissionen överväger att tillämpa IPI-förordningen så kommuniceras detta genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning redan i samband med att kommissionen inleder en utredning.
– Om kommissionen väljer att använda sig av de åtgärder som regleras i IPI-förordningen kommer det att påverka upphandlande myndigheter och leverantörer. Vi kommer att bevaka utvecklingen för att kunna ge stöd om det blir aktuellt med IPI-åtgärder, säger Anders Asplund.
EU-kommissionen kommer att anta riktlinjer för att underlätta tillämpningen av förordningen inom sex månader från att förordningen trädde i kraft.