Mer forskning om offentlig upphandling behövs

Trots att de offentliga upphandlingarna omsätter över 800 miljarder kronor om året, eller en femtedel av Sveriges BNP, finns det ett underskott av forskning på området. Upphandlingar är av central betydelse för samhällsservicen till medborgarna och påverkar även samhällsekonomin och näringslivet. Området är föremål för åsikter och tyckande inom offentlig sektor, näringsliv och politik. Debatt, praktik och beslutsfattande skulle må bra av mer fakta och området behöver få mer uppmärksamhet inom forskningen.

Upphandlingsreglerna ger betydande frihet men även stort ansvar åt upphandlande organisationer att utforma sina upphandlingar. Det behövs dock mer kunskap om hur offentlig upphandling kan utvecklas och bidra till att våra gemensamma resurser används mer effektivt. Effektivare offentlig upphandling kan ge mer välfärd och samhällsservice.  

Det saknas idag forskning inom området offentlig upphandling och inköp. Det behövs fler forskningsstudier som på ett metodiskt sätt belyser olika aspekter kopplade till de offentliga inköpen och som därigenom bidrar till att utveckla den offentliga upphandlingen.  Exempel på frågor som skulle vara intressanta att få belysta ur ett forskarperspektiv är:

• Effektiv användning av offentliga resurser
• Korruption och kartellbildning
• Kvalitetssäkring i leveranserna
• Effekter av stark prispress
• Kostnadsöverskridanden

Bristen på forskning påverkar inte bara upphandlingarna utan även den allmänna debatten. Den präglas av polarisering utmed tydliga konfliktlinjer mellan upphandlande organisationer och företag. Bristen på forskningsbaserade underlag och grundliga studier medför en stor risk att den offentliga upphandlingen utvecklas alltför långsamt.

Många av de offentliga utredningar som genomförts inom upphandlingsområdet de senaste åren har lidit brist på gedigen forskning att referera till. Utredningen ”Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling” från 2013 uppmärksammar bristen på forskning och föreslår bland annat att anslag för forskning inom offentlig upphandling ökas med 10–15 miljoner kronor årligen. Förslaget har dock inte genomförts.

Konkurrensverket har ett mindre anslag för finansiering av forskningsprojekt inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Initiativ till ett nytt center för inköpsforskning har tagits av Effso Group. Det är ett välkommet men ytterst begränsat initiativ.

SNS Konjunkturråd 2022, med några av undertecknade som författare, har nyligen, med finansiellt stöd från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, gjort en analys av olika aspekter kopplade till offentlig upphandling. I rapporten presenterades en rad förslag för att utveckla den offentliga upphandlingen. Arbetet och analyserna behöver dock fortsätta för att öka kunskapen inom området och utveckla de offentliga upphandlingarna.

Vi vill mot denna bakgrund understryka behovet av mer medel och initiativ kring forskning om offentlig upphandling och inköp. Det kan bidra till en bättre samhällsekonomi och högre kvalitet på vår samhällsservice. Fler inom akademin behöver uppmuntra sina studenter, doktorander och forskare att skriva om frågor som rör offentliga affärer. Samtidigt måste fler forskningsstiftelser och andra finansiärer bidra till att skapa ekonomiska förutsättningar för kunskapsbyggande inom ett område med stor påverkan på samhällsutvecklingen. Slutligen vill vi peka på att offentlig upphandling är ett område som behöver beforskas från olika perspektiv och som lämpar sig bra för tvärvetenskaplig forskning.

Ann Öberg, vd Almega

Martin Kruse, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare

Günther Mårder, vd Företagarna

Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten

Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet

Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, Handelshögskolan i Stockholm

Malin Arve, docent, Norges Handelshøyskole

Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola

Mer forskning om offentlig upphandling behövs - Dagens Samhälle