Regionerna bäst på tillgänglighet i upphandling
Närmare 9 av 10 regioner ställer i hög utsträckning krav på tillgänglighet i offentliga upphandlingar, av kommunerna är det 6 av 10. Det visar Upphandlingsmyndighetens nationella upphandlingsenkät där över 700 organisationer svarat på frågor om krav på hållbarhet i upphandling. Enkätsvaren visar också att uppföljningen av de krav som ställs kan bli bättre.
Frågorna i Nationella upphandlingsenkäten som Upphandlingsmyndigheten genomförde i oktober 2022 handlar bland annat om i vilken utsträckning som kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag ställer krav på tillgänglighet i upphandlingar. Närmare 7 av 10 (66 procent) av de över 700 upphandlande organisationer som svarat ställer krav på tillgänglighet men variationen är stor.
Regionerna är bäst på att ställa tillgänglighetskrav i upphandlingar. Närmare 9 av 10 regioner gör det i hög utsträckning. Det kan bero på att vård och kollektivtrafik är områden där tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är extra viktigt och att regionerna därför har god kunskap inom området.
– Att det bara är 6 av 10 kommuner som svarar att de i stor utsträckning ställer krav på tillgänglighet är för lite. Kommunerna har stor inverkan på människors livsvillkor och förutsättningar att vara delaktiga i samhället, säger Ellionor Triay Strömvall, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
I Sverige har ungefär 20 procent av befolkningen någon form av funktionsnedsättning. Att ställa krav på tillgänglighet är därför viktigt i all upphandling. Det är även ett krav i lagen om offentlig upphandling att samtliga användares behov ska beaktas när det som anskaffas ska användas av fysiska personer.
Källa: Den nationella upphandlingsenkäten 2022, Upphandlingsmyndigheten. Not: Frågorna i enkäten har svarsalternativen: 1= Nej, inte alls, 2= I liten grad, 3= I stor grad och 4= Ja, helt och hållet. Svarsalternativen 3 och 4= i hög utsträckning. När muspekaren förs över staplarna i diagrammet visas procentsatserna.
Många organisationer uppger att de analyserar tillgänglighetsaspekter men det är långt ifrån alla. Att inte göra en analys innebär en risk för att de krav som ställs inte är relevanta och att behov missas.
– I ett tidigt skede av upphandlingsprocessen bör principen om universell utformning tillämpas. Det innebär att man tänker strategiskt för att säkerställa att miljöer, produkter och tjänster ska kunna användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare, säger Ellionor Triay Strömvall.
Jämfört med andelen organisationer som analyserar och ställer krav på tillgänglighet är det för få som följer upp de krav som ställs. Att inte följa upp kraven innebär att organisationen inte vet om den får den kvalitet som avtalats.
– Uppföljning har stor betydelse för förtroendet för den offentliga upphandlingen eftersom den visar att organisationen tar ansvar för hur våra gemensamma skattepengar används, avslutar, Ellionor Triay Strömvall.
Leverantörerna förväntar sig dessutom att vinnande kontrakt följs upp. I Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät från 2022 är det bara 2 av 10 leverantörer som uppger att det är tillräcklig uppföljning av vinnande kontrakt.
Om undersökningarna
Under oktober 2022 svarade över 700 upphandlande organisationer, varav 18 regioner och 243 kommuner, samt närmare 400 företag på Nationella upphandlingsenkäten (NUE) respektive Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät (UNE).
NUE är en utveckling av myndighetens tidigare uppföljning av Nationella upphandlingsstrategin. Respondenterna fick svara på olika antal frågor beroende på vilken roll de angav att de har i sin organisation. Upphandlare fick svara på frågor om träffsäker upphandling. Kommun-/stadsdirektörer, förvaltnings- eller affärsområdeschefer och ekonomidirektörer fick svara på frågor om ändamålsenlig inköpsverksamhet. Upphandlingsansvariga fick svara på samtliga frågor.
Resultatet och analysen av enkäten presenteras i Nationella upphandlingsrapporten. Analysen i rapporten bygger på organisationernas självskattningar. Det är alltså inte utfallet av upphandlingarna som redovisas.
Ett målområde i rapporten är Hållbar upphandling som är uppdelat i fem så kallade effektmål.
- De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
- De offentliga inköpen bidrar till att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi
- Försörjning av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
- De tjänster och produkter som det offentliga anskaffar är tillgängliga för personer i alla åldrar oavsett behov eller funktionsförmåga
- De offentliga inköpen är samhällsekonomiskt hållbara ur ett livscykelkostnadsperspektiv och tillvaratar marknadens innovationsförmåga
UNE är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2017. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning bland aktiva (F-skatt) privata företag i Sverige. Underlaget för urval har begränsats till företag med uppgift om e-postadress till vd, eller annars försäljningschef, i det företagsregister som använts.
För mer information om metod, urval och bortfall hänvisas till rapporten.