Risk för oskäliga arbetsvillkor när krav i upphandling inte följs upp
Många organisationer ställer krav på arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling men färre än hälften följer i hög utsträckning upp kraven. Det visar Upphandlingsmyndighetens nationella enkät där över 700 organisationer har medverkat. Att inte följa upp kraven innebär en risk för oskäliga arbetsvillkor och att leverantörerna inte lever upp till innehållet i avtalen.
Upphandlingsmyndigheten har frågat kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag i vilken utsträckning de analyserar risker för oskäliga arbetsvillkor samt i vilken utsträckning de ställer och följer upp krav på arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar när produktionen sker i Sverige. Frågorna ingår i Nationella upphandlingsenkäten som Upphandlingsmyndigheten genomförde i oktober 2022.
Enkätsvaren visar att det är många organisationer, av regionerna närmare 9 av 10, som uppger att de i hög utsträckning ställer arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar. Det kan bero på att upphandlande organisationer enligt upphandlingslagstiftningen ska ställa arbetsrättsliga villkor om det bedöms att det behövs.
Källa: Den nationella upphandlingsenkäten 2022, Upphandlingsmyndigheten. Not: Frågorna i enkäten har svarsalternativen: 1= Nej, inte alls, 2= I liten grad, 3= I stor grad och 4= Ja, helt och hållet. Svarsalternativen 3 och 4= i hög utsträckning. När muspekaren förs över staplarna i diagrammet visas procentsatserna.
Färre än hälften av organisationerna uppger att de i hög utsträckning följer upp att leverantörerna verkligen lever upp till kraven som ställs. Att inte följa upp krav i en upphandling innebär risker.
– Utan uppföljning kan den upphandlande organisationen inte vara säker på att få det man avtalat om. När det gäller arbetsrättsliga villkor handlar det dessutom om att säkerställa att människor inte utnyttjas, säger Ellionor Triay Strömvall, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Genom att alltid följa upp avtal och leveranser bygger den upphandlande organisationen upp ett förtroende hos leverantörerna som på sikt leder till en sund konkurrens mellan seriösa företag.
– Det är därför viktig att upphandlarna får tid och resurser för att följa upp avtalen. Se inte uppföljning som en kostnad utan som en investering som betalar sig, säger Ellionor Triay Strömvall.
Leverantörerna förväntar sig dessutom att vinnande kontrakt följs upp. I Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät från 2022 är det bara 2 av 10 leverantörer som uppger att det är tillräcklig uppföljning av vinnande kontrakt.
För att förebygga att upphandlingen inte bidrar till arbetslivskriminalitet eller svartjobb är det också viktigt att analysera riskerna för oskäliga arbetsvillkor. Det är exempelvis bara hälften av kommunerna som gör en sådan riskanalys.
– Genom att göra en sammanvägd bedömning om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och ställa krav som följs upp minskar risken för att skattepengar går till oseriösa företag och i värsta fall kriminella nätverk, säger Ellionor Triay Strömvall.
Om undersökningarna
Under oktober 2022 svarade över 700 upphandlande organisationer, varav 18 regioner och 243 kommuner, samt närmare 400 företag på Nationella upphandlingsenkäten (NUE) respektive Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät (UNE).
NUE är en utveckling av myndighetens tidigare uppföljning av Nationella upphandlingsstrategin. Respondenterna fick svara på olika antal frågor beroende på vilken roll de angav att de har i sin organisation. Upphandlare fick svara på frågor om träffsäker upphandling. Kommun-/stadsdirektörer, förvaltnings- eller affärsområdeschefer och ekonomidirektörer fick svara på frågor om ändamålsenlig inköpsverksamhet. Upphandlingsansvariga fick svara på samtliga frågor.
Resultatet och analysen av enkäten presenteras i Nationella upphandlingsrapporten. Analysen i rapporten bygger på organisationernas självskattningar. Det är alltså inte utfallet av upphandlingarna som redovisas.
Ett målområde i rapporten är Hållbar upphandling som är uppdelat i fem så kallade effektmål.
- De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
- De offentliga inköpen bidrar till att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi
- Försörjning av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
- De tjänster och produkter som det offentliga anskaffar är tillgängliga för personer i alla åldrar oavsett behov eller funktionsförmåga
- De offentliga inköpen är samhällsekonomiskt hållbara ur ett livscykelkostnadsperspektiv och tillvaratar marknadens innovationsförmåga
UNE är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2017. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning bland aktiva (F-skatt) privata företag i Sverige. Underlaget för urval har begränsats till företag med uppgift om e-postadress till vd, eller annars försäljningschef, i det företagsregister som använts.
För mer information om metod, urval och bortfall hänvisas till rapporten.