EU-dom om delkontrakt till näst bästa anbud
I juni avgjorde EU-domstolen ett mål som rör möjligheten att tilldela delkontrakt till en anbudsgivare som har lämnat det ekonomiskt näst mest fördelaktiga anbudet.
Innehåll på denna sida
Målet rörde en upphandling uppdelad i delar. Av upphandlingsdokumenten framgick att den största delen skulle tilldelas den anbudsgivare som lämnade det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, medan en del av ett lägre värde skulle kunna tilldelas den anbudsgivare som lämnade det ekonomiskt näst mest fördelaktiga anbudet. Detta under förutsättning att denne accepterade att utföra den aktuella delen till samma pris som i det bästa anbudet. Denna förutsättning var utformad som ett villkor i bestämmelserna för tilldelningsförfarandet i kontraktshandlingarna till anbudsinfordran.
Om den anbudsgivare som lämnade det ekonomiskt näst mest fördelaktiga anbudet inte accepterade att anpassa sig till priset i det bästa anbudet, skulle i stället den anbudsgivare som intog tredje plats i rangordningen tillfrågas. Frågan skulle därefter gå vidare i rangordningen, så länge ingen av anbudsgivarna accepterade att anpassa sig till priset i det bästa anbudet. Om ingen anbudsgivare som rangordnats på andra till sista plats var beredd att utföra denna del till detta pris skulle den anbudsgivare som lämnade det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet tilldelas samtliga delar av kontraktet.
Valet att utforma upphandlingen på detta sätt gjordes i syfte att upprätthålla konkurrens inom den berörda ekonomiska sektorn.
– Det är viktigt att fundera över hur utformningen av en upphandling påverkar konkurrensen på den berörda marknaden. Här förtydligar EU-domstolen ett sätt att underlätta fortsatt konkurrens, säger senior jurist Sophia Anderberg på Upphandlingsmyndigheten.
EU-domstolens bedömning
EU-domstolen konstaterade att en sådan utformning av upphandlingen inte stred mot principerna om likabehandling och öppenhet. Principerna utgör visserligen hinder för att det sker en förhandling mellan den upphandlande myndigheten och en anbudsgivare. Anbudet kan i princip inte ändras efter det att det har getts in, vare sig på initiativ av den upphandlande myndigheten eller på initiativ av anbudsgivaren. Den aktuella upphandlingen innehåller dock inte något inslag av otillåten förhandling i den mening som följer av rättspraxis. Ingen anbudsgivare hade möjlighet att, genom att ändra sitt anbud eller genom någon som helst förhandling, ändra sin ställning i rangordningen eller det pris som kommer att gälla för någon del av kontraktet.
Läs domen
Dom i mål C-737/22, BibMedia